Vilken helg!

Ah, härligt med helg! Och vilken helg det blev!

Jag tog ut lite komptid i fredags och hämtade barnen direkt när dom slutade för att  åka och storhandla.

Man har påbörjat julpyntet och plockat fram nytt julskum, med otroligt märklig smak! urk!

Oftast handlar jag på nätet, men ibland är det mysigt att strosa runt och handla, om man inte har bråttom.
Najs att kunna vara lite seg. :-)
Det är också en sån skön grej med större barn, man kan fixa grejer på kvällarna utan att dom bryter ihop.
Den här veckan har varit sån. Vi har ätit ute flera kvällar och kommit hem sent. Det blir så ibland. :-)

Rörigt kan man sammanfatta läget och veckan! Huset såg i fredags fortfarande ut som ett mindre bombnedslag. Under veckorna hinner man ju bara pyssla och fixa i korta stunder, men det blir bra när jag väl fått allt på rätt plats.

Så mycket annat i livet har ramlat på plats och nu är det husets tur!

Jag valde att inte åka till landet i fredags, som planerat. Vi har ju städhelg för hela området under lördagen, men jag pallar inte. Maken har varit på utbildning och kom hem sent i fredags och hade ju kommit ut till landet jättesent, så nu åkte han över dagen i stället och vi blev hemma.

Veckan i övrigt har varit spännande, med många roliga möten. Både med nya människor och med folk jag träffat lite tidigare och hunnit prata mer med nu.
Man ska inte underskatta tiden på tåg eller under fikapauser, man hinner få en massa information! :-)

Vid ett tillfälle fick jag frågan om jag har personliga värderingar. ( vi var en grupp på 30 personer som fock frågan och förvånansvärt nog sa bara ett fåtal ja! )
Och- ja det har jag! Starka tom!
Och många! :-)
Mod är ett av dem. Att våga säga ifrån när starka ger sig på svagare. Mod att säga ifrån och inte ha en stor elefant i rummet.
Att aldrig prata om någon annan något som jag inte kan säga om personen står bredvid.
Går jag till tex en chef med kritik, då har jag tagit beefen med den berörda innan. Tom kanske sagt att det är dags för chefsinblandning. 
Får jag höra skit brukar jag svara "ta det med den som det berör". 

Så funkar jag på alla plan, på jobbet och privat. Alltid. 

Visst även jag ramlar av den smala vägen ibland, men jag tänker verkligen på det.

Just därför blir jag ibland så trött. På folk. på drama och intriger.
På att folk som är osäkra och har ett behov av att pinka revir får frispel.
Skitsnack och bakomryggentissel. Folk som ljuger.
Barnsligheter. 

Jag försöker att inte lägga energi på det, men det är dags att sätta stop för folks framfart känner jag.
Dags att ta fram både mod och andra värderingar! ;-)

Jag hade skrivit ett låååångt inlägg om hela skiten, men sen ångrade jag mig och tog bort det! :-)
Min energi behövs bättre på annat håll.

Jag känner verkligen det, jag har inte tid med barnsligheter. Men, så tror jag att jag har ett betydligt rikare liv än vissa som orkar veva igång drama titt som tätt.
Det har helgen verkligen bevisat. 

Jag hade glömt att stänga av min telefon i lördags, så den ringde så fint klockan 8! :-)

Så jag gick upp och efter frukosten, röjde jag tvättstugan från golv till tak.

Nu är det ordning!
Jag hann även stryka en massa nya, nytvättade, lakan innan jag åkte med Minime på kalas.
Det var spännande för både henne och mig. Det är första kalaset i nya klassen och så kul att hon blev bjuden!
Till när jag såg att det var en liten grupp, blandat från klassen och privat. Så skönt att hon hittat sin plats så fort i nya klassen.
Och det är en riktigt mysig tjej!
Föräldrarna var också jättetrevliga och jag var glad att jag stannade kvar så att vi hann prata lite.

Dom höll till på det nya leklandet som öppnade i somras. 

Och det var _gigantiskt_! Hjälp! Otroligt stort. Men ändå smetfullt av ungar!
Lite jobbig ljudnivå. Stackars de som jobbar där, tänker jag. 

Det blir ett kul ställe att åka till när det är kallt och jäkligt ute.
Och jag funderar även på att göra något med kollegorna. :-)

En av anledningarna till att jag stannade kvar var att även Lilleman skulle på kalas, så Minime behövde avbryta lite mitt i kalaset, tyvärr.

Dock, hann jag inte hem riktigt i tid utan missade honom med ett par minuter, som tur var kunde han knata iväg helt själv för att kalaset låg i området.

Han var också första gången hemma helt själv, när vi var iväg. Han blir så stor!!

Och nu är det ju nödvändigt, när stora dottern flyttat, att han fixar det de gånger det behövs.
Sen kan jag konstatera att det stora barnen fick klara sig själva mycket mer i samma ålder.
Det är nu vi är nojiga! ;-)

På kvällen var han iväg och bowlar med kalaskompisarna så vi var bara tre till middag!

Familjen blir mindre och mindre!! 

Men samtidigt större, visade det sig! :-)

I morse dök stora dottern upp lagom till frukost och vi har hunnit prata i kapp.
Det är ju ovanligt att hon inte varit här på en vecka!
Nu har även hon det mesta på plats och trivs bra. En stor garderob som jag beställde åt henne dök upp under lördagen och pappa var på plats för att skruva ihop den.
Skönt att hon nu är inflyttad.

Vi var bjudna på fika hos stora sonen idag tillsammans med sambons föräldrar, som vi inte träffat sen i midsomrars.
Att vi är bjudna samtidigt är i sig inget konstigt, det brukar vi vara.
Jag köpte med en bukett blommor, vilket jag alltid brukar göra när vi är bortbjudna.
Men, sonen undrade när vi klev in varför jag hade blommor med mig? Han såg lite finurligt ut, så jag hann börja undra.
Det såg ut som att han undrade hur vi visste att vi skulle ha blommor med oss...
Nåja, när vi satt oss till bords, avslöjade han att han friat till sambon!
Så, dom är förlovade!!
Hur härligt är inte det? Jag blev alldeles varm av att höra att han friat "på riktigt", både förberett och genomtänkt och jätteromantiskt! :-)
Det är min pojke det!!
Så om allt ramlar på plats blir det kanske tom bröllop sommaren -18!
Gissa om Minime blev glad? Hon ska äntligen få vara med om ett bröllop, hon som är sur över att hon inte fick vara med på vårt. Att hon inte var född, hör inte till saken! ;-)
Så, samtidigt som familjen minskar, här hemma, så blir den större som helhet! :-)

Vilken helg det blev! Och vilket år det är!!
Jag nyper mig i armen och hoppas att det här är återbäringen från flera skitår.
Men som den norrlänning jag är, så undrar jag ju vad det ska dyka upp för skit nu, när allt är så bra??
Eller, så är det helt enkelt dags för återbäringen helt enkelt!