Åskluddigt huvud..

Det är inte utan att jag längtar lite till hösten. Kanske inte hösten, som höst, utan en högre och klarare luft.
Denna eviga åska som flyter förbi var och varannan dag gör mig helt luddig i skallen.
Idag vaknade jag med huvudvärk och den har suttit i hela dagen och blev för jäklig framåt kvällen.
Det är sällan jag måste gå och lägga mig, men idag var det tvunget...Trots huvudvärkstabletter, som jag sällan tar.
Rätt häftiga moln...

Men, vi började dagen med ett besök på skolan för Minime.
Spännande var det, minsann.
Vi fick träffa en helt ny fröken, som var på inskolning hon med. :-)
Minime hade gjort en teckning till den fröken som hon fick som favorit redan i våras på ett besök i skolan.
Hon rör sig som att hon alltid gått där, så det blir nog inga problem.
Men, vi ska ändå köra två korta dagar när jag är med, en kort utan mig och sen kör vi fullt ut.
Jag börjar jobba "på riktigt" nästa torsdag, men kan hämta tidigt både torsdag och fredag.
Så det känns bra.

Huvudvärken till trots, packade jag min bil full med kartong och plast som ska återvinnas.
När bilen var packad, slog det mig att jag inte mindes var jag hade kortet som behövs för att komma in på återvinningen.
Jag letade en stund, men mycket riktigt, det kortet ligger troligen i ett skåp på landet.
Fasen.
Maken hade ju sitt med sig förstås.
Så, det var bara att åka till de mindre stationerna som finns lite här och där. Jag fyllde typ en halv container med vårt skräp! ;-)
Nu kan man gå in i garaget igen....
När jag var i garaget, passade jag på att gräva runt lite för att hitta två krokar till gardinstängerna till köket.
Jag behövde fyra och hade bara två. Men se, i makens gömmor hittade jag två till!
Yey!
Jag grävde fram en skruvdragare och hängde upp stänger och gardiner.
Det blev bra!
Så nöjd.

Det är de enda gardinerna i hela huset.
Ovanligt för att vara mig. Men, vi har ingen insyn någon annanstans alls. Bara i köket. Så det känns så onödigt.
I vardagsrummet vill jag verkligen ha in allt ljus. Och vi har rullgardiner som är jättefina.
Känns synd att hänga gardiner som skymmer dem.
Och sovrummen ligger två respektive tre våningar upp. Där vill jag också gärna ha in allt ljus vi kan få.
Gardiner skulle bara samla damm.
Nåja, jag är nöjd med gardinerna i köket i alla fall! :-)
Nu fattas bara ett par hyllor i skafferiet, sen är köket helt klart.
Najs!

Då kan jag börja tänka på annat.
Vilket jag iofs redan gjort.
Det snurrar en del i huvudet nu. Beslut som legat och grott över sommaren.
Vissa beslut togs redan i våras.
Lite klackarna i backen och dra i handbromsen. När jag får nog så får jag med besked! ;-)
Sen har annat legat och grott.
Jag, som är ganska snabb i vändningarna, allt annat än reaktiv, har lärt mig senaste året att det inte är så dumt att ha en tanke, som man låter ligga ett tag.
Inte aktivt tänka på, men ändå ha det i bakhuvudet.
Och så lägger man på ett litet "vad vill jag" då och då. "Vad vill jag inte"..."hur skulle jag vilja ha det"....
Saker förändras ju hela tiden. Jorden snurrar. Saker händer. Man utvecklas.
Och så kommer man till något sorts beslut.
En målbild.
Och den har jag nu. Jag vet precis vad jag vill och varför.
Av en ren slump, fick jag en liten "knuff" i rätt riktning igår.  En läskig slump.
Ett samtal i förbifarten, en notis i samma ämne som jag råkade träffa på...
Och sen "ja men jaaa, det är ju så jag vill göra"...
Och idag gick ett mail iväg.
Skitläskigt. Jag satt länge och tittade på mailet och dokumenten.
Ska jag, eller inte, ska jag eller inte....
Vad innebär det... Men sen blundade jag och klickade på skicka.
Det är en bit på väg. Så, hösten blir ett vägskäl. Something has to give, som man brukar säga.

Nu har jag en klar målbild.
Och när jag väl bestämmer mig, så brukar det bli som jag tänkt. :-)