Spännande vecka.

Fredag!
Äntlisch... eller egentligen inte äntligen. Det har varit en cool vecka!
Måndagen var, måndag. Som den brukar vara typ.
Sen var det kurs i två dagar i projektledarskap. Jag har gått liknande kurs tidigare, men den här var bra på flera sätt.
För det första var damen som höll kursen bra. Cool på något sätt.
Jag irriterade mig första stunden för att vi inte presenterade oss för varandra, men efter nästan en timme fattade jag tanken.
För hon gjorde så härliga "övningar" efter en stund, att vi inte bara lärde oss namnen på varandra, utan fick veta rätt personliga saker snabbt, vilket gjorde att när vi väl satte oss för att lyssna och jobba, var vi direkt en grupp som kunde resonera och komma fram till rätt snabba beslut.
Imponerad blev jag, som ändå gått mängder av olika kurser där gruppen ska framåt.

Sen var det kul för att kursen är intern, men vi kommer från olika förvaltningar och avdelningar.
Man tror ju ofta att när man är kollegor som vi är, ska man känna till varandra. Men, vi är ca 8000 anställda, man har inte en susning...
Jag träffade tex på en som sitter nästan rakt ovanför mig i huset, som jag aldrig sett!
(Men nu ska vi fika! ;-))

Nåja, vi hade två dagar av mangling på rätt hög nivå, vilket var kul. Samtidigt som jag lärde mig ännu mer om projekt och projektledning, lärde jag mig om andra förvaltningar och projekt som är på gång.
Saker jag aldrig annars skulle veta, men har nytta av!
Och, saker som jag måste hålla tyst om, för att det är en liten grupp som vet, men just den här dagen fick vi vara med och bena i problemet och hjälpa till att lösa ett konkret problem.
Trött i mössan var jag dag två kan jag säga. :-)

Efter dag 1, behövde jag bara tömma huvudet och när jag fick en lucka, gick jag ner på löpbandet i 40 minuter.
Det var jättelänge sedan sist och gick jättebra! Men jösses vilken träningsvärk jag har haft sen dess! :-)

Dag 2, började jag med att gå upp i ottan och åka och jobba klockan 7, för att sen åka till utbildningen klockan 9.
Min chef bara ruskade på huvudet, men jag kunde inte låta bli.
Vi hade ett frukostmöte, som man ska vara dödssjuk för att inte vara med på. :-)
Plus att jag ju koordinerat det och ville var på plats för att se att allt fanns och lirade som det skulle.
Och det var ju tur, för frukosten kom på villovägar, men det kunde jag styra upp.

Sen blev jag rejält svettig när det dök upp folk som inte anmält sig! Och det var inte bara några få heller... Men, frukosten räckte.
Tanken slog mig att det är lite galet, när det dyker upp 65 personer och jag kan urskilja vilka av dem som inte kontaktat mig!
Men det är det härliga med att nu ha jobbat en stund.

Den här veckan kom även hösten!
Det har varit kallt, regnat, blåst och sen varit varmt igen.

Nästan varje kväll har jag tänt mina små ljus...

 Det har regnat som tusan flera kvällar och nätter, för att sen var soligt och fint på morgonen!
Soltorsk, har jag blivit med åren...Och det ÄR något speciellt med just morgonsol, året runt.

Det är ju kul med utbildning (och som jag ser fram emot de två uppföljande dagarna!) men problemet är ju att själva jobbet stannar ju inte för att jag är borta.
Mina kollegor jobbar ändå liksom. Så mailkorgen svämmade ju över när jag väl kikade i den igår!
Fasen...
Så jag har betat av den hela dagen igår och haft ett par telefonmöten. Och - varit på en otroligt bra föreläsning.
Så dagen gick i raketfart och träningsvärk som fasen har jag fortfarande!

Och lite stolt är jag över att jag inte åt någon kanelbulle i onsdags trots att jag hade möjlighet flera gånger! :-)
Jag åt en liiite choklad! ;-)

Dock, slank det ner en muffins dagen innan, viket inte alls kändes bra.
Så jag tackade bestämt nej till mat på Mc Donald, trots att barnen åt där (lite akut, när logistiken körde ihop sig) och inga bullar.
Varje gång jag avstår socker är bra. Och varje träningstillfälle är bra.
Jag får inte fokusera på det socker jag äter och det jag inte tränar. Det blir fel.

Samtidigt blir jag så otroligt sur på mig själv, just över träningen. Som jag behöver den!
Det märks ju direkt, även om jag bara tränat korta pass. Jag blir gladare, sover bättre, blir piggare, äter bättre.
Det måste gå att få in det ett par gånger i veckan. Så är det bara.
Men, det måste vara pass där jag blir riktigt genomsvettig.
Jag är nu inne på att faktiskt gå upp liiite tidigare på morgonen och ta ett 15-20 minuters pass på bandet.
Nu är mornarna så pass lugna, att jag faktiskt sover lite längre än jag brukar, vilket gör att jag skulle få in en 30 minuter där, de dagar jag vet att kvällarna inte funkar.
Hm...tål att tänkas på.

Det har varit två rätt slitsamma veckor och jag har rejält med övertid, som jag plockat ut idag, efter lite jobb på morgonen och sen tränade jag och fixade lite innan det var dags att hämta barnen.
En perfekt fredag! :-)

Vi packade ihop oss med snabba ryck och åkte direkt till landet.
Där har det ju hänt massor, igen. Nu står en friggebod på plats, med tak och allt, vilket kräver en taklagsfest! :-)
Så vi köpte med oss mat ut och så bjöd vi in byggarna och närmsta grannarna på lite grillmiddag.
Helgen kan liksom inte börja bättre än såhär!

Eld och härliga grannar.
Och god mat! :-)

 Och att krypa upp i soffan, när elden knastrar och dricka en kall, god öl.
Det blir inte mycket bättre! :-)

Nu är det helg!

Slutt.

Så. Då var den helgen slutt.
Vi åkte tillbaks till stan ganska tidigt idag då Lillean skulle iväg. Ironiskt nog skjutsades han ut till en annan skog, för att grilla korv och ha skattjakt! :-)
Kul initiativ på kalas tycker jag, mot att vara inne på alla dessa lekställen.

Det gjorde att vi mest bara åt frukost i morse och jag röjde av huset lite och plockade.
Jag gillar inte att komma dit och det är rörigt, så jag städar alltid av innan vi åker.

Minime och jag åkte direkt hem och maken skjutsade Lilleman och vi var hemma lagom till lunch.
Sen, kände jag att när vi var hemma så tidigt, då var det ju bara att kavla upp ärmarna och städa här med!
Jag hade en rätt hög tvätthög som ville vikas och strykas. Tvättstugan behövde röjas av och när jag dammsög under ett skåp hördes ett tydlig "plopp" och så visade det sig att jag hade stött till hörnet på en våg i glas som gick sönder i tusen små glasbitar!
Jahapp.. bara att storstäda tvättstugan då... *suckar*

Sen städade jag ur förrådet i köket, som inte direkt var smutsigt, men rörigt. Det blir lätt ett litet rum där man ställer in grejer som inte har en specifik plats, plus pant, plast, glas och papper.
Vips så väller det ju över...
Men nu blev det fint.
Och när jag ändå höll på, röjde jag av köket också.

Efter middagen, tände jag en mängd ljus och släckte ner köket. Det blir ju så mysigt!

 Och det är så härligt att vi inte längre har små barn, så att man kan ha ljus och lyktor även på golvet och på fönsterbrädorna.

 Och på toan! :-)

Jag älskar ju lyktor och har flera ganska stora som ska få flytta ut till växthuset när det väl är byggt.
Vi har rätt mycket planer på det där växthuset och vad det ska innehålla. :-)

Det känns rätt bra ändå, att nu krypa i säng och nästan hela huset är städat.
Jag har skummat mailen och gjort lite prioritering på vad som måste hända under måndagen.
Tisdag och onsdag är jag på utbildning, vilket kommer att vara jätteskoj. Dock blir det lite brådis på onsdagen då jag skulle behöva vara på två ställen samtidigt..

Lilleman har bytt träningstider, igen.. Jag tycket att den senare tiden var bra, mindre stressig, men nu flyttade hans tränare upp honom till lite större och bättre barn, för att han ska få utvecklas snabbare och då blev det andra dagar och en timme tidigare.
Så, onsdagarna blir lite spännande, då har han prick 30 minuter på sig från skolslut, till att äta lite, byta om och vara i träningslokalen.
Whop.
Vilket betyder att det blir att skjutsa en dag i veckan igen. Annars hinner han inte...
Men det får lösa sig.

Men det kommer att bli en lagomvecka känns det som. Och sen susar vi ut till landet, igen! :-)

Memory lane

Vilken härliga dagar vi haft, vamt och rätt solig.
Svårt att förstå att det snart är oktober.

Dock ändrar ju löven färg nu och det är ju så vackert!

Man skulle vilka stanna tiden lite för att hinna se alla färger.
Här ute är det ganska mycket blandade träd men mest sådana som får lite "mesigare" färger.

Vid jobbet blir det helt galet vackert! Överallt är träden röd/rosa/orange. Helt fantastiskt!

Våren är ju otroligt fin, när allt blir grönt i tusentals färger. Grönt är ju liksom inte "bara" grönt utan mängder av nyanser.
Men, hösten. Det är något helt fantastiskt med årstiden. Dofterna. Luften. Syret.
Att det är rätt varmt, men man kan ändå vara påklädd liksom.
Sitta ute och dricka kaffe i solen... Ah..

Jag gillar verkligen varje årstid när jag tänker efter. Det är november till februari som är tunga på grund av mörkret, men då måste man se till att vara ute mycket.
Jag hoppas på massor av snö i år. Det gör livet både roligare och mysigare! :-)

Det växer svampar överallt, i mängder nu. Det märks att det varit både varmt blött.  Dock är jag så dålig på svamp att jag inte skulle våga plocka en endaste en.

 Men dom är vackra! Även de man vet är giftiga!

Det är rätt fascinerande hur bra man mår av att bara gå rakt ut i skogen. Allt liksom bara rinner av en.
Vi har fortsatt att tömma huset som ska rivas. Jag kan bara vara där inne korta stunder, så maken har burit ut grejer och Lilleman har fått hjälpa till och jag har plockat lite och rensat.

Men, vi hittade en hel del skoj! Gamla minnen.
Det här har jag helt glömt, trots att det var min bibel under ganska lång tid!
Då, godkände jag elektriska apparater som skulle in på reparation och varje skulle beskrivas med en lång kod för vad felet bestod av med så kallade IRIS koder!
Jag kunde nästan alla utantill efter ett tag!

Man kan säga att det är tack vare dessa koder som maken och jag är gifta idag!

Vi hittade även andra dokument från våra tidigare bolag. Det var ju som att läsa en dagbok nästan när jag läste igenom protokoll och underlag.
Vilka tider och vilka minnen!
Mycket av dokumenten fick jag sätta mig och elda upp i kaminen då det var personalpapper.
Det märkliga är att det känns som 15 år sedan, men det är det inte.

Jösses vad mycket som har hänt sen dess. Charlie sa på föreläsningen att man ska kunna säga på sin dödsbädd "det har varit a hell of a ride"....och det kommer vi nog att kunna säga, helt klart.
Vilka galna år det var på så många sätt. Vi är några som var med då som bara behöver titta på varandra och säga "ja jösses..." och så vet vi precis! :-)
Men det var den tiden.
Det har varit fantastiska år sen dess också. Vad vi har lärt oss på de senaste 3-4 åren!
Vilka härliga människor vi har träffat.
Man kan säga att åren sen jag och maken träffades är som att vi satt oss i en liten pulka, högt upp på en snövall och sen åkt. Det har bara varit att hålla i sig och hålla in händer och fötter! :-)

Nåja, nu är huset i stort sett tomt. Nu är det till att beställa container och riva skiten.
Det ska bli så skönt att få bort det.
Först då kan man se hur det kommer att bli här och då kommer vi att kunna se hur andra byggnader ska stå.

Det blir bra. Jag tycker ju att det går lite långsamt, medans stora sonen som inte varit här på ett tag sa "jösses vad det händer här!" senast dom var ute.
Man blir hemmablind.
För det här är hemma. I radhuset är vi, men här bor vi.
Det blir jättekonstigt, för i radhuset är vi när vi jobbar och går i skolan. Det blir som ett övernattningsboende.
Men, det är som det är. Om 5 år är vi nog mer här än där, hoppas jag. :-)

Vi tog en sväng ner till havet när det blivit mörkt och det är ju så vackert, även på kvällen när månen kikar fram.

 Havet är liksom alltid vackert.

Jag gillar att vara ute när det är mörkt, ögonen vänjer sig ju så småningom. Det är såå mysigt!

Vissa av oss är latare än andra och åkte fyrhjuling! :-)

Idag måste vi åka hem ganska tidigt för att Lilleman ska iväg på en grej.
Det känns ändå bra att vi hunnit ut.

Det har även hänt en annan grej som gör att jag bara går runt och ler. Man mår alltid bäst när barnen mår riktigt bra och nu känns det som att det inte kan bli mycket bättre.
Jag tror att vi är flera som går runt och ler just nu! :-)

Men, nu är det dags att återvända till jobb och skola.
Jag har en rätt intensiv vecka som kommer, igen, men helt annorlunda än förra. Nu ska jag vara på två dagars utbildning bland annat.
Jag tror att det blir en bra vecka. Jag räknar dock med ca 3 grejer, minst, som jag kommer att behvöva lösa på ett eller annat sätt.
Men, det är ju livet!

Landat i soffan.

Så har jag landat i soffan. På landet.
Vilken vecka!!
Och inte en sån där "jävla" vecka, utan en bra vecka, men ändå. Jag är helt slut!
Numer, när jag är lite gammal i huset, så blir jag inte nervös innan större event. En anledning är också att jag numer har fullt ansvar för det mesta i ett av projekten jag håller i.
Jag delegerar väldigt lite vilket innebär att jag har koll. Stenkoll. Vilket gör att jag inte är nervös innan, för sådant som jag kan påverka.
Sen, är man ju taggad som tusan precis när det sker, för att det kan hända _massor_ som man inte kunnat förutse eller som inte funkar.

Början av veckan kollade jag av att allt som skulle hända var under kontroll. Det var ju trots allt "lite andra" inblandade...
En av dagarna packade jag ihop allt vi skulle ha med på torsdagen. Tur att man har bil!

Så på onsdag morgon hade vi kick off för 200 gymnasieelever.
Det är så kul! Varje höst har vi den och det är så kul att stå där och se dem välla in. Man märker direkt vilket år det kommer att bli.
I år kändes som lugna. Frukosten vi ställt fram plockades under lugna former och sen stod dom snällt och väntade tills vi släppte in dem.
För bara 3 veckor sedan trodde vi inte att det här skulle funka, för den som kör det här projektet med mig och är huvudansvarig, var jättesjuk.
Men, sen träffades vi och sa "men va fasen, klart vi måste köra i år igen, det är ju nya elever!"
Så: Vi delade upp det mellan oss,  bokade allt som skulle bokas, skickade ut inbjudan och körde! :-)

Och det gick jättebra! Här är dom och året startar NU. Sen ses vi igen i början av december när vi kör en heldag.
Roligaste dagen på hela året!

 Sen hann jag precis jobba ett par timmar, slänga i mig lunch och så gav vi oss iväg till nästa skola, för att träffa 100 lärare!
Jag, tillsammans med en ansvarig på skolan, fick i våras ett uppdrag från rektorn, att sy ihop en eftermiddag.
Redan innan sommaren samlade jag ihop en drös med företag som kunde tänka sig att vara med och bokade in dem.
Så vi skrev ihop ett program och bjöd in alla lärare på den skolan. Jag tog med mig tre kollegor och sen körde vi.
3 timmar av lite föreläsning och information och sen drygt en timmes workshop och dialog.
Och en sån här grej....det kan bli jättebra, eller så tokfloppar det.
Man vet aldrig.
Det jag visste dock var att jag hade förberett allt och alla så bra jag bara kunde.

Och som tur var, så gick det bra.
Redan på plats, fick jag den feedbacken. Och även efter. Det är kul.
Sen får vi se vad det blir av det.
Den dagen blev lång. Jag var ju på plats tidigt för att se att frukosten dykt upp och jag blev kvar efter dialogen för att tacka det medverkande och svara på lite frågor osv.

Jag var ganska trött i huvudet när jag kom hem.
Men, bara att ladda om och upp med tuppen dagen efter för att åka och hämta alla grejer till nästa event.
Möte upp evenemangsansvariga, prata med ansvariga på konferensstället, se att allt funkar.
Ta emot utställare och helt enkelt vara värd.
Efter att alla var på plats, samlade jag ihop alla sponsorer och gick för att äta lunch.

Det var mycket saker på gång i lokalerna, så det dukades för oss en våning upp, där man inte brukar sitta och äta.
Det blev jättemysigt att sitta där uppe och det kändes ju najs när jag kom upp och ser att det står mitt namn.
En egen VIP salong liksom! :-D

Sen drog dagen igång och det var full fart fram till 17 när alla lämnade lokalerna, förutom ett par av oss som stannade kvar för att röja undan.
Så kvällen blev sen även denna dag...

 Och när allt är över och allt gått bra, då går ju luften ur en.

Plus att den här killen hade en otroligt bra föreläsning!  Jag har hört honom förut, med en lite annorlunda föreläsning.
Den här var bra. Tankeväckande och liksom....ja....jobbig! :-)
Mycket av den han pratar om har vi "lärt oss" via vissa utbildningar och vissa saker har vi gått igenom när vi själva blev som mest coachade.

Men en hel del gick rakt in.

Det var mysigt att även maken var på plats, för han representerade en annan utställare så vi kunde sitta och lyssna på det tillsammans.
Och jag sa till honom sen... nu är det verkligen som att "någon" försöker säga något till mig.
Högt och tydligt.
Och jag måste ju svara.. Jag HÖR vad ni säger!!!
:-)
Det har hänt en del senaste...året, kan man säga, i samma ämne. Folk jag träffat, saker jag läst, saker jag sett...och det här.
Ok, jag fattar. Jag hör och förstår. Ok, ok!
Tur att vi har en plan! :-)

Nåja, jag somnade tidigt igår helt slut.
Jag var dum nog, att skumma mina mail när jag kom hem. Dumt. Oerhört dumt!
Det hade kommit ett surdegsmail. Som jag bara inte orkade ta in då.
Men, jag blev ju påverkad och sov jättedåligt...
Men, upp med tuppen, upp med barnen, pussa på dem och iväg.

Bära alla grejer från dagen innan till källaren och mitt rum. Beta av mailen och läsa igenom det sura mailet och åtgärda det.
Sen iväg för att se att frukosten jag beställt var på plats och all elektronik.
När jag satt och åt, kom min chef och frågade om jag var trött och jo, det var jag ju.
"inte så konstigt" sa hon. "Du vet att du har koordinerat ihop drygt 500 personer på tre dagar och fyra event, va??"
Öh...jo. Det var ju sant!
"Så efter vårt möte nu, så tycker jag att du går hem!"
Och det gjorde jag! :-)
Ok, innan jag gick så beställde jag 175 kanelbullar till nästa vecka! :-)

SEN gick jag hem!
Väl hemma tog jag tag i en privat surdeg. Tänk att det sällan går en hel vecka där allt bara flyter?
Det är alltid, alltid något som måste fixas. Som blivit fel eller som behöver undersökas.
Samma nu.
Jag åtgärdade det akut, men måste nog undersöka vad fasen som hänt. Sen. Inte nu.

Nu ville vi bara ut till landet.
Stora dottern dök upp, maken dök upp och barnen kom från skolan.
Sen pep vi. Det är så skönt när vi kan vara här ute tidigt på fredagen, för det känns som att man får tre dagar i stället för två.

Och när jag väl landar här. Då försvinner tröttheten.
Här hittar jag direkt inspiration.
Bara vägen ut, som nu kantas av gula, röda och rostbruna löv i det gröna, luften, mörkret. Och stjärnorna.
Alla andra blir trötta och somnar på soffan. Men inte jag! :-)
Här ute vill jag skriva, läsa, handarbeta, måla och pyssla. Det kommer direkt.

Det börjar bli tungt att ha två hus känner jag. Som ska städas och hållas i ordning. Man har ju dubbelt av allt.
Men, så är det just nu.
Det är tur att vi har satt så klara mål för vad som ska hända framöver. Annars vete sjutton om jag skulle palla.
Åren som kommer är barnens. Det är ju bara på grund av dem som vi bor kvar "i stan", annars flyttade vi direkt.
Det är tur att vi verkligen tänkte till när vi köpte landet, så att vi nu har pendelavstånd till jobbet, när det väl är dags.
Och det är tur att jag trivs så bra med jobbet, så att det också är värt att stanna.

Men- jag måste börja lyssna på det som kommer till mig, för det är så tydligt och klart.

Tillbaks till stan och min egen klan!

Igår var det tungt att åka tillbaks till stan.
Det var ingen som ville åka.

Oftast brukar vi åka vid 15 tiden, för att vara tillbaks lagom för att hinna plocka lite innan middagen.
Men igår, var vi flera stycken som stod ute och pratade när klockan var 16:30....
Vi blev liksom aldrig klara att åka.. :-)

I lördags var det mulet men varmt och rätt skönt att vara ute. Men på söndagen tittade solen fram och jag kunde tom klippa gräs.
Så härligt!
Jag tog min kaffekopp och smet! Till pergolan, där jag faktiskt inte suttit på hela sommaren.
Men nu satt jag en lång stund, tills först en granne och sen Minime hittade mig.
Sen gick dom två iväg på lite äventyr och jag satt kvar....

Solen låg på och det var riktigt skönt!
Nu växer det på bra här och jag misstänker att det blir ett rätt grönt tak nästa sommar. :-)

Det har regnat rätt galna mängder där ute senaste veckorna, vilket har fått det mesta att växa på ännu lite till.
Rosorna har gett nya skott som dragit iväg flera meter.
Bland annat den här, som nu är långt upp över staketet och klematisen. Förra hösten var det knappt en halv meter. Nu är den drygt två meter hög!

Vi har röjt i huset som ska rivas och flyttat på saker till ett annat förråd och till kattvindar.
När vi flyttade från stora huset, packade vi saker och ställde på hög.
Nu gick maken igenom lådorna och packade om den för att få plats. Och han hittade en hel del kul, som gamla fotografier tex.
Och mina teckningar från när jag var tonåring! :-)
Jag blir ju bra sugen på att måla mer....

Det var fantastiskt skönt att vara ute och kratta och fixa lite.
Vi åt lunch ute, på trappan. Och bara njöt!
Till och med Lilleman satt med och han njuter så där högljutt som en katt där ute! :-) Det är hans element verkligen.
Att sitta ute och äta och lyssna på fåglarna och lövens sus. Jag menar, är man inte tacksam över livet då, ja då vet inte jag när man ska vara.

Nåja, tillbaks till stan åkte vi.
Jag hade lite söndagsångest, vilket jag inte brukar ha.
Men, jag hade två surdegar. Och visste att dagen var fullproppad.. Vi har ju alltid möte halva måndagen och jag hade massor jag borde ha gjort i stället. :-)
Nu hann jag beta av lite innan så surdegarna hade löst sig innan dagen var slut. Skönt.
Det blir ju sådär ibland att jag grämer mig över saker, det tar som stop.
Oftast för att andra inte gör det dom ska.
Och jag blir irriterad på att behöva ligga på och tjata. Jag borde ha lärt mig hittills att bara göra det i stället för att tro att folk vet vad dom gör! :-)
Nåja, det löste sig.

Sen satt jag och en kollega med en riktig skituppgift! När man har en uppgift som man lägger en massa tid på, som man inte riktigt förstår syftet med och vet att det mesta ändå bara är....kosmetiskt..
Då blir man lite matt.
Men det ingår liksom. Men har man jobbat länge i privata näringslivet, kan man blir lite gråhårig emellanåt.
Jag har vant mig och bara gör det. Men min nya kollega, han var lite lätt upprörd mellan varven. :-)
Det ska bli så kul att se honom om två år, vad han tycker då.

Nåja, vi har deadline i morgon och med lite tur hinner jag lägga min hand på det i morgon och sen skickar vi in det och drar en lättnande suck.

Resten av veckan är full av externa möten och grejer. Tre stora saker som jag är ansvarig för.
Man blir svettig med mindre. För att det är så många andra inblandade och jag kan aldrig helt veta om alla kommer, om alla säger det som ska, om alla gör det dom ska...
Så jag får helt enkelt hålla tummarna och ta en hel del på uppstuds.
Men det är också skönt nu när jag varit med flera vändor. Jag stressar inte upp mig över det.
För ett par år sedan tog det enormt med energi att genomföra det. Plus förberedelsen.
Ett projekt har vi snott ihop rätt fort och lätt nu och jag tar det på volley väl där. För man vet aldrig riktigt hur det blir ändå..
Publiken är rätt oberäknelig. :-)

Sen har jag en eftermiddag som blir lite avgörande. Endera blir det jättebra eller så floppar det.
Blir det bra, då är det som vanligt och folk kommer att ta åt sig äran.
Floppar det, jag då blir problemet mitt! :-) Typ.
Men jag är van....
Sen har vi en heldag, som jag hoppas kunna "bara" delta på.

Nåja, jag kunde ändå sluta i hyfsad tid idag och åkte hem och hämtade Minime för att fylla på kylen.
Vi hittade vår perfekta ketchup! :-)

För vi är en störtskön familj!
Som växer!
Jag ser verkligen fram emot då alla barn har en respektive och kanske egna barn.
Då har jag en helt egen klan! :-)

Ibland är det enkla vackert.

Gårdagen var helgrå, men skön!
Regnet hängde i luften, men det regnade inte. Men man känner hur hög luftfuktighet det är. :-)
Och jag tycker att det är mysigt ändå.

Det är så vackert med regndroppar som pärlband överallt. Så vackert i det enkla.

 Jag älskar stor daggkåpa, men vi har "vild" daggkåpa lite överallt på tomten som är precis lika fin.

 Jag ska sätta fler till våren. De håller sig ju fina precis hela sommaren och långt in på hösten.

 Jag har också en hel del perenner på baksidan i radhuset, som jag ska gräva upp och ta med ut.
Det växer över alla bräddar där, så många går att dela på utan problem.
Det stora problemet är bara att det inte går att se var det växer på våren, så jag ska gräva upp nu i höst och ta med ut.

Jag var iväg och köpte lite höstblommor. Jag tycker att det är kul att ljung kommer i så många färger.
Dock hade jag velat ha lite mer kol i olika former, men det fanns inte.

Vår närmsta granne fyllde år i veckan och bjöd på kaffe, så jag gjorde en liten plantering till henne.

 Sen bytte jag ut lite bollkryss och annat i stora krukorna.

 En del planteringar är ju bara att slänga, men alla pelargoner som ser ut att må rätt bra, fick flytta in nu för att inte frysa fötterna av sig.

Jag sparade inte alla i år, utan 5 krukor fick flytta in, med två pellisar i varje.
Så får jag se om dom överlever vintern inne.
Jag vill ju inte vattna dem så att dom fortsätter att växa, men dom får inte heller torka bort.
Dock är jag lite feg på att klippa ner dem... men jag måste nog pröva att klippa lite hårdare..

Stora sonen med sambo kom ut igår vilket var jättemysigt.
Sambon behövde plugga, medans sonen hjälpte till med lite bärande och stuvande. Och - fyrhjulsåkande! :-)

Det blir lite för sällan vi träffas just nu, för att vi alla har så fulla kalendrar. :-(
Men det är ju mysigt när vi väl gör!

Idag skiner solen och det står krattning på schemat!

Blött, blött, blött

Så välbehövligt med helg och lite vila. Mest av huvudet! :-)
Det liksom "bubblar" under ytan nu på många sätt... Jag har i vanlig ordning en "aning"...få se om jag har rätt.

Det har varit en sådan incident nu igen. Den där när jag känner på mig och numer säger till maken "bara så att jag sagt det"...och 3 veckor senare, så blir det bekräftat.
Jag kände det så starkt på mig, men kunde inte fråga personen på plats, för att vi stod tokigt till.
Två gånger efter det har vi träffats, men samma då. Helt fel plats att ens fråga. Men jag såg det, i ögonen liksom..
Men, häromdagen bekräftades det jag trott..
Och maken säger "ja, du sa ju det så" .... :-)

Och, nu har jag aning om lite andra, större saker. Jag får återkomma om det när jag vet mer vad det är..

I veckan hade vi första morgonen med nollan! Kallt! Brr...

Jag letade fram höstpjucksen och stövlarna.
Lite är det ju "äntligen"...
Jag gillar att ha ute och inneskor och har det nästan jämt på jobbet. Men när man kan ha typ inneskor ute, då har jag ju inte med mig dubbla...
Men, nu kan man ju ha uteskor och sen ha med sig ett par fina pumps att ha inne.
Fördel med höst! :-)

Jag cyklar ju ofta till jobbet nu och då vill man inte ha kjol. Det är svårt att cykla i kjol!
Men, två av dagarna kunde jag gå och då blev det kjol båda dagarna! :-)
Jag älskar färg!

 Det har blivit en del jobb utanför kontoret den här veckan.
För att spara tid jobbade jag hemifrån en morgon innan jag gick på möte och direkt efter mötet satte jag mig på ett Café för att jag inte pallade att gå upp till kontoret.
Och ägarna gillar när vi sitter där!
Jag gör det också!
Då får jag min "dos" av företagande! :-)
Att sitta mitt i verksamheten och känna det som händer. Det är najs!
Jag älskar att göra besök i företag. Det är små små världar för sig liksom.

 Mitt i att jag satt där så ringde min telefon och där var en tjej som jag jobbade med 2005!
VA! Hon hade sett mig flasha förbi i en gemensam kontakts LinkedIn inlägg och hon ringde direkt.
Så kul!
Det visade sig att hon nu jobbar i närheten och vi har kopplingar som gör att vi bara måste träffas framöver.
Så, vi ska boka in ett besök. Världen är sååå liten!

Chefen och jag avslutade veckan med att hämta en otroligt fin bukett och åka på ett besök.
Det lustiga var att jag bara beställde en "bukett i höstiga färger"...
Sen visade det sig när vi klev in genom dörren, att företagets "färg" var just orangeröd!
Så buketten såg ut som att den var jätte väl genomtänkt!

 Sen pep vi till landet.
Maken åkte direkt från jobbet, med stop för lite handlande och tankande.
Jag åkte hemifrån, med barnen, med stop för tankning.
Vi åkte alltså från två olika håll och möttes sen i en korsning! Hur coolt är inte det?
När maken åkte förbi korsningen, var jag ett par minuter från den och efter ett par km låg jag bakom honom! :-)
Oddsen för det?

Här ute är det blött. Otroligt blött!
Det har regnat och regnat. Killarna som bygger på vår lilla friggebod och förbereder lite markarbete och så, har fått kämpa med vattenmängderna och fått pumpa och ha sig.
Plus gräva nya diken och lägga igen på andra ställen. Inte bara på vår tomt utan lite här och där på området!
Det bokstavligen klafsar i skorna när man går på tomten.

Men - det ÄR mysigt! :-)
Vi var ute en stund när vi kom (när man landar här ute, träffar man ju på minst 2-3 grannar som vill prata..) sen drog jag igång brasan och massor med ljus!
Mysfaktor stor!

 Det är något speciellt med eld..

Jag ska plocka in alla krukor som står ute nu och sätta blommorna på andra ställen.
Så får jag se om dom överlever eller inte.
Jag hade tänkt åka och köpa ljung och kol, men butiken är stängd idag. :-(
Så det får bli hemmavid runt nästa helg i stället.
Vi har en butik lite längre bort, men där handlar jag inte av princip för det är så jäkla dyrt!

Det ska krattas lite och plockas in lite pynt.

Trots att det är blött och höstigt, så älskar jag att vara här!
Här är man ute ändå.
I radhuset blir man sittande när det är sämre väder.