Vi hade tur med vädret!

Ojoj, jag gäspar käkarna ur led!
Det har varit en fullfartvecka. Igen.
I tisdags tog jag med mig hela min sektion till landet för planeringsdagar.
Vi hade allt under kontroll, tycket jag och morgonen började bra. Men, sen hände en del förvecklingar direkt, vilket gjorde att vi blev rätt rejält försenade och fick både bokstavligen köra in tid och även jobba in tid. :-)
Men vad gjorde det? Solen sken ifrån en klar himmel och det var såå najs!

Inte alls dumt att duka upp lunchen ute! :-)

 Vi jobbade på bra under dagen och kunde sätta oss till middag vid 18 rycket.
Sen blev det den sedvanliga promenaden och man kan ju säga att alla blev rätt kära i vårt ställe! :-)
Vi satt ganska länge på bryggan och tjattrade.
undras vad de grannar som var ute tänkte, när skratten ekade över området? ;-)

 Till middagen, åt vi bland annat varmrökt lax!
Så. jäkla. Gott!!

 Kvällen gick till tjatter om högt och lågt.
Eftersom att vi jobbar med det frågor vi gör, går det höga vågor om allt ifrån samhällsplanering till integration till Englands eventuella utträde ur EU och miljötänk runt mat. :-)
Men så kul!
Det är så sällan vi hinner prata till punkt även om jobb, så att vi hinner prata klart om andra frågor är lyx.
Det är även lyx att jobba med riktigt intelligenta personer, som gör att man måste tänka en extra vända själv! :-)
Vi kröp i säng som på vilket kollo som  helst och vaknade till en ännu härligare dag.
Tyvärr bröt en riktigt härlig förkylning ut på en av kollegorna och en annan fick värsta allergisnuvan.
Men vi njöt av en härlig frukost!

 Vi var lite fundersamma över att åka till vårt ställe, just på grund av att vi inte skulle ha någon kringservice, som man har när man hyr in sig någonstans.
Men, det gick himla smidigt! Alla hjälpte åt och när någon fixade mat, diskade de andra.
Vi åt jättegott båda dagarna!
Dag två, körde vi förmiddagen inne, för att det var lite fuktigt ute.
Men efter lunch satte vi oss ute och vi fick snällt smörja in oss och även veva ner markisen.
Och vi drack kopiösa mängder vatten.

 Lite tråkigt var det att avsluta, städa och åka hemåt vid 16 tiden. Jag hade gärna stannat! :-)
Men vi hade ju grym tur, eftersom det regnat som sjutton idag!

Vi hade riktigt bra dagar och det märks att vi stramat åt en hel del senaste året med nya strukturer och rutiner.
Och jag som tjatar och håller alla på tårna! ;-)
Skämt åsido, det var kul att få kred av chefen att mycket att det förbättrade kvalitetsarbetet som vi nu märker kickar in, är min förtjänst.

Sen är det ju alltid så att dagen efter planeringsdagar, har jag fullt upp med att renskriva och uppdatera dokument.
Eftersom att barnen åkte till farmor idag och inte behövde lämnas, var jag på jobbet redan strax efter 7.
Och på torsdagar jobbar vi in timmar för fredagen, så jag lämnade strax efter 18.
Lite mossig i huvudet! :-)
Det är nu en period där det kommer en massa styrdokument, underlag, stora rapporter och annat som ska läsas in.
Otroligt spännande, men ändå tidsödande att läsa in.

Men, idag fick vi två pilatesbollar som vi ska pröva. Jag står mestadels för att mitt knä inte gillar att jag sitter.
Då blir jag otroligt stel.
Men det är lite träligt att stå hela dagen, det blir lätt att jag "hänger" lite på skrivbordet.
En boll gör att man måste hålla lite balans och man rör ju på sig lite hela tiden. Jag tror inte att det är så dumt faktiskt!

Det har tagit ett tag, men nu har det sjunkit in att jag är fast anställd!
Nu ska jag vara här.
Vilket är skönt! Just det där att jag kan vara långsiktig, jag vet att jag är med vid nästa stora grej vi planerar.
Nu har jag jobbat så pass länge att jag börjar ha koll på både personer och processer.
Det är skönt!
Och det är skönt av andra anledningar. Annat i livet blir lättare när jag vet att jag blir kvar.
Sen har jag ett skitkul jobb.
Eller, det är inte bara ett jobb, det är en livsstil på något vis. Att jobba med frågor som man varit intresserad av innan, fast på en annan nivå.
Det är också härligt att jobba med en chef som ger en förtroende och ganska lösa tyglar.
Bara jag levererar det jag ska, hänger hon inte över axeln.
Vi har flextid vilket innebär att det finns utrymme både morgon och kväll att anpassa arbetstiden.
Jag jobbar ofta ganska statiskt, men bara att inte tvunget vara på kontoret 8:00 underlättar.
Att inte vara tvungen att jobba till prick 17. Att kunna jobba någon lång dag och sen någon kortare om det passar.
Kunna jobba hemifrån om det kniper.
Det är så skönt!
Hösten blir intensiv, men rolig! Det kommer att hända galet mycket och vi har konstaterat att nästa vår blir hysterisk.
Jag har en känsla av att vi bara kliver in i januari och så är det maj. Så mycket jobb kommer jag att ha.
Så härligt. Och ett av de stora projekt jag varit ansvarig för ett par år, kommer jag att få ännu mer fria händer med nu.
DET blir spännande. Å så kul!
Det ska bli skönt med semester snart, helt klart, men jag vet att jag med glädje kommer att gå till jobbet efteråt. För att jag har så kul!
Och bara veckan innan jag går på semester kommer att vara grym!
Jag ser så fram emot den!
Och, jag inser att jag för ett par år sedan hade oroat mig och tyckt att det skulle vara läskigt på flera sätt.
Nu ser jag bara fram emot det! :-)
Men nu är det dags att krypa i säng och lyssna på regnet! :)

Men är du inte lite ledsen?

Det är härligt hur olika barn kan vara, även om de är syskon.
Man tror ju att syskon som är uppvuxna med samma föräldrar och samma förutsättningar ska vara rätt lika.
Det är dom inte. Vilket väl är tur! Det är ju individer! :-)

Lillman vägrade sommarfritids. Vill INTE. Usch.
Så han slapp.
Minime fick gå och jag hade räknat med att hon skulle gå i baklås när han inte behöver.
Men icke. Hon hoppade iväg så glatt så.
När vi kom till skolan, mötte vi en massa pedagoger och barn på gården. En pedagog berättade beklagande att det inte alls blivit som tänkt och planerat.
Skolan ska ju rivas ur och man har redan börjat och det gick helt enkelt inte att vara i lokalerna, så alla barn behövde trava iväg till skolan i närheten redan idag. (det var sagt från nästa vecka.)
Hade lilleman ställts inför sådan fakta på morgonen (måndag..) hade han tvärvägrat.
Det hade inte gått alls.
Men Minime hon svarar "Men vad kul! där har jag inte varit" :-)
Man kan säga att hon reagerar som sin far, när saker inte blir som tänkt. Lilleman hade reagerat som jag brukade göra.
Innan coachning! ;-)
NU skulle jag tycka att det var lite jobbigt, men jag hade fixat det.
För ett par år sedan hade jag fått jobba extrem med att gilla läget! :-)
Nåja, det blir tre dagar för henne denna vecka, sen tar farmor och storebror över.

Själv åkte jag till kiropraktorn idag eftersom mitt vänstra ben fortfarande bråkar. Knät gör ont men det sitter ju inte där.
Det sitter i rumpan mest.
Idag frågade kiropraktorn: Är du stressad? Jag:näe. Han: är du orolig över något? Jag: näe
Han: Är du ledsen? Jag: Näe.
Sen kikade han på rygg och bäcken när jag stod upp och muttrade lite.
Sen, när jag låg på rygg och han satt bakom mitt huvud, la han händerna på axlarna en stund.
Och frågade igen "ÄR det inget som oroar dig?" Jag: näe.
Han: Men varför är du då så jäkla sned?? :-)
Hela vänster sida har liksom ballat ur.
Han drog ut de korta musklerna, vred mig åt lite olika håll och sist masserade han rumpmuskeln.
Aj. som. fan.
Men skönt!
Det känns mycket bättre idag.
Men jag har fått spring och gymförbud ett tag nu. "låt kroppen vila! Drick mycket vatten, ät så lite salt du kan och stretcha!".
Så.
Jaha. Inget gym den här veckan alltså. Men jag måste stretcha och göra helt annorlunda än jag gjort hittills.
Framförallt har jag stretchat för kort tid. Varje muskel måste dras ut i tre steg och sen hållas i minst 45 sekunder.
Så det är bara att fortsätta med det. Vila och andas, typ.
Men, jag ÄR inte stressad, lessen eller oroad. Helt tvärsom!
Hade han frågat i Mars, då hade jag svarat jag på alla, men inte nu.
Livet är ju bättre än på jäkligt länge.
Men, det kanske är då kroppen reagerar? Vem vet.

Irriterande, men dock. Lite svider det, för nu har det börjat märkas på vågen. Och att gymma gör att det går lite fortare för man ökar förbränningen.
Nu gäller det verkligen att ha koll på intaget, när det inte gymmas alls. :-(
Och vara extremt strikt med sockret.
Bara att kunna gå på pw igen är mitt mål. Inte springa nödvändigtvis, men gå och bli svettig!
Sen blir det gymmet nästa vecka. Lätt överkropp. Liksom börja om igen.
Tur att jag inte ser det som en "kur" eller att jag har något mål som ska nås.
Nu har jag lagt om för livet.
Det gäller att gilla läget bara.

Nåja, nu ska väskan packas för att åka ut två dagar på landet! Yeye!
Två dagar med kollegor, vilket ska bli jättekul!
Få se om jag överhuvudtaget kan sitta, med min blåa rumpa! :-D

Sista sommaren?

Två veckor till midsommar, minsann!
Märkligt hur man kan lyckas att missa det. :-) Jag gjorde en liten kalenderkoll över veckorna som kommer och då slog det mig att det bara är två veckor kvar.
Ska bli spännande att se om det blir lika dåligt väder som förra året. Hoppas inte.
Vi har lite fler vänner i år som planerar att komma ut. Blir lite tråkigt att behöva blåsa av det...
Nåja, midsommar lär det bli vare sig det regnar eller inte. :-)

Vi kliver nu också in i barnens sommarlov. Jag har ju haft förmånen flera år att ha långledigt över sommaren.
Tagit ut föräldradagar, jobbat hemifrån eller som förra året helt enkelt kliva av en tjänst i juni och kliva på en ny i augusti.
I år är det "vanlig" semester som gäller. Det har varit skönt att slippa pussla en massa när barnen varit riktigt små, nu är dom ändå rätt stora, när man är "vanlig" anställd med ett x antal semesterdagar att förfoga över. :-)
Och då är det sommarfritids som gäller efter skolavslutning. I år är det främst Minime som ska gå på fritids.
Vi hade planerat för Lilleman med, men när jag såg informationen om var dom ska hålla till så förstod jag att det inte skulle gå. Han har vägrat fritids hela sista året, främst på morgonen och nu senaste månaderna så har han gått hem ganska tidigt på eftermiddagarna.
Han har ju liksom "slutat" nu, rent mentalt i gamla skolan och att då vara på fritids på en helt annan skola (pga att gamla skolan ska utrymmas.) blir ingen hit.
Jag såg hans min när jag berättade det. Annan skola och lillsyrran ska inte med första veckan.
Så jag föreslog att han skulle vara hemma.
Storasyrran är hemma stor del av dagarna ändå och han blev otroligt glad att slippa.
Han gillar inte att vara hemma själv men nu tror jag att han hade föredragit tom det.

Minime behöver gå på fritids. Annars klättrar hon på väggarna om hon inte aktiveras på något vis och är dom hemma båda bara slåss dom efter ett par dagar.
Vi tar en vecka i taget och ser hur vi kan pussla. Storebror ska ha dom någon dag och farmor.
Jag kan jobba hemma lite då och då och dom kan hänga med till jobbet ibland.
Det löser sig under de tre veckor som är kvar innan Maken går på semester.

Det slog mig att det troligen är sista året vi ens behöver tänka sommarfritids, nästa år är dom ju snart 9 och snart 11, då får dom klara sig.
Det gjorde de äldre syskonen. Och nu vet jag ju att jag jobbar så nära att jag kan åka hem på lunchen och bara är ett samtal bort om något händer.
Risken finns dock att fritids på nya skolan är så rolig att dom vill vara där. En kollega som har sina barn i den skolan förvarnade mig om det. :-)
Men, dom blir verkligen stora nu! Så skönt!
För mig är det ju liksom nytt det här att de blir stora och klarar sig själva och det inte kommer nya små barn! ;-)
Härligt är det.
Vi har haft en skön helg igen.
Det har varit lite blandat väder, varmt i solen och kall vind.
Spegelblankt och vackert fredag kväll..

Min tidiga klematis blommar så det står härliga till.
Tyvärr, vet jag inte vad den heter. Jag skulle vilja ha flera av den så det blir lite detektivjobb i sommar...

Min honungros är högt, högt upp i björken nu. Najs!
Ska bli så kul att se om den blommar..

Jag har gjort ett avsteg ifrån sockerstoppet i helgen med. Det blev ett par skopor vaniljglass. Gott som sjutton!
Men lite för sött, faktiskt.

 Vinden var kall igår, så det gällde att hålla sig i solen och jag flytta sitt jobb vartefter solen flyttade sig! :)

Idag var det en helt annan vind!
Varm. Molnen bubblar lite här och där och det kändes bitvis som lite åska i luften.
Men så najs.
Suget att åka hem var noll. Verkligen noll.

Som jag ser fram emot att kunna vara här ute när barnen är ännu lite äldre och klara sig själva. Då flyttar vi ut igen precis som jag gjorde när dom var små och pendlar till jobbet! :-)

Men, nu ska jag bara hem och vända känns det som.
På tisdag tar jag med mig hela min sektion och åker ut igen! :-) Vi ska ha planeringsdagar och det finns ju inget bättre ställe att vara ner och planera på! :-)
Ytterligare en spännande vecka på gång med andra ord.

När allt faller på plats.

Fredag.
Känslan är lite antiklimax! :-)

Våren har varit full av väntan och kanske. Saker som jag har velat ha på plats för att må bra har dröjt.
Sakta men säkert har det dock ramlat på plats och nu när det ÄR så, då blev jag lite trött! :-)
Först stora sonen, som kom in på juristlinjen som han verkligen jobbat för att komma in på i januari.
Sen makens jobb. Han var projektanställd ganska länge men fick fast tjänst i våras.
Skönt.
Barnen fick plats på nya skolan och efter flera besök var dom nöjda med att byta.
Stora sonen och hans flickvän blev med lägenhet. "Bara sådär". Det var spännande ganska länge om dom plötsligt skulle stå på gatan eller inte. Som vi hann oroa oss och tänka på hur vi skulle kunna hjälpa dem.
Och vips så fick dom ett förstahandskontrakt!
Galet.
Och så sist, men inte minst, igår skrev jag på papper på en ny, fast tjänst! :-)
DEN processen har varit lång!

Senaste två åren har varit en process i sig på många sätt, men just mitt jobb har varit komiskt komplicerat.
Jag halkade ju in på ett bananskal där jag är. Jag skulle jobba 50% i en månad, som blev tre månader, som blev 75% som blev ett halvår och som sen blev 100% ett år.
Under den tiden har jag vikarierat tre personer samtidigt kan man säga. Eller rättare sagt, fått arbetsuppgifter från tre personer.
Under tidens gång blev tjänsten liksom något annat än det som var först.
Det har hänt massor under dessa två år och saker har omdefinierats, men jag har hela tiden känt att jag vill vara kvar och chefen har velat ha mig kvar.
Dock, visade det sig vara svårare än man kan tro. Även i en sådan stor organisation som jag jobbar i, får och kan man inte anställa folk hur som helst.
Just nu rekryteras galet många människor på avdelningar som går på knäna. Då prioriteras dessa avdelningar.
Sen har det varit funderingar med en del av de uppgifter jag vikarierat för, vem som ska ha dessa.
Lite katten på råttan. :-)
Men, i våras påbörjades en process för att lösa det hela och efter en massa byråkrati, skrev jag på igår!
Det känns så bra!!
Jag har världens roligaste jobb, härliga kollegor och gångavstånd! Inte mycket som slår det inte! :-)

Men, lite inskolning har det ju varit, för oss som drivit eget under många år, att plötsligt ha en arbetsgivare!
Men det känns skönt. Tryggt.
Till när jag har många uppgifter nu, som jag även hade som egen företagare. Det är liksom inte så stor skillnad.
Jag har en massa frihet under ansvar, vilket jag gillar.

Det är också komiskt, att vi som jobbat ihop sen 06, nu har varsin arbetsgivare, men gör mycket samma saker och jobbar ihop i vissa saker.
Så, vi är lika involverade i varandras arbete nu, som då! :-)
Det gör nog också att vi trivs bra som anställda, för vi har liksom inte olika öar vi jobbar på utan är rätt involverade i varandras jobb.
Och känner varandras kollegor rätt bra.

Hur känns det nu då? Märkligt! Just idag märkligt, eftersom det varit en sån lång process.
Jag har inte smält det än, riktigt.
Det finns ju regler att förhålla sig till, så jag visste inte förrän förra veckan att jag fått tjänsten.
Men det är oerhört skönt att veta att jag blir kvar. Kunna jobba långsiktigt och faktiskt kunna planera våren 2017 tex!
Hittills har jag jobbat halvårsvis och då bara kunna planera just så långt. När det närmat sig har jag börjat kika runt på andra jobb och sen stannat när man förlängt.
Nu kan jag vila i att jag blir kvar.
Skillnad från att vara egenföretagare?
Lyxen att få lön varje månad! :-) Det är man inte alltid van vid som företagare.
Lyxen att ha semester! Det är man inte van vid. Lyxen att kunna vabba. Och att ha en sjukförsäkring!
Är man företagare, får man snällt hålla med försäkringen själv och hoppas att man håller sig frisk.

Vi får frågan ibland om vi aldrig mer ska driva något. Hittills har jag sagt "hell no". Men vem vet, kanske, någon dag.
Jag vet i alla fall vad jag INTE vill göra.
Man kommer ju i en ålder, där man, i alla fall jag, vill ha lite mer trygghet. Att jobba på en stor organisation är skönt.
Det är lite märkligt trots allt att tänka tillbaks och konstatera att jag inte varit arbetslös en dag i mitt liv!
Jag har alltid haft jobb.
Det har jag inte oroat mig över. Men, samtidigt under åren som företagare så ska man ju skaka fram sitt eget jobb, egna kunder osv.
Jag som helst jobbar med leverans, trivdes inte med att jaga in kunderna. Det är inte jag.
Jag vill ge service och leverera innehåll.

Nu får jag det plus att jag är mitt i stormens öga, ofta. Det är så kul!
Att vara med och se ett samhälle utvecklas, med allt vad det innebär. Jag som är intresserad av politik, älskar att vara nära de stora frågorna.
Det känns fantastiskt bra. :-)

Det gör också att jag nu kan njuta av semestern när den kommer, för att jag vet hur hösten ser ut.
Jag hoppas på en fantastisk sommar på alla sätt. Jag vet att det blir det!
Sen blir det ett år med jobb som ja nu har flera års erfarenhet av och sen, ett valår!
DET blir skoj!
Jag nyper mig lite i armen faktiskt. :-)

Det känns skönt att ha landat på landet nu, med ett glas rött. Regn ute och brasa inne.
Bara njuta av nuet.
Av att nu kunna planera.
Det har tagit många, många år, men nu, äntligen har vi balans.

Vi hade tur med vädret!

 Så var veckan slut! Nästan.
Men det var en rekordkort vecka! :-)
I onsdags, utsattes jag för en utmaning som heter duga! Afternoon tea!
Med mängder av godsaker! Och socker förstås.
Vi var några på plats som inte äter socker och vi konstaterade att vi inte kunde äta något alls.
Men, jag njöt av det vackra bordet och unnade de som kan äta socker att moffa i sig!
Jag tog en såndär liten bit med jordgubbe på i slutet av mötet, men konstaterade att den inte var så god som den såg ut.
Nu är jag där. Där jag äter med ögat, men blir besviken över att det ju egentligen inte ÄR gott. Faktiskt.
Pralinerna såg ju löjligt goda ut, men jag lät bli dem med.
Det går jättebra nu!

Idag på jobbet bjöds det på kärleksmums bla frö att fira en framgång, men jag åt inte det heller.
Och nu märks det på vågen, rejält.
Det känns som att jag går ner nu utan att göra något speciellt. Jag äter massor! Med mat!
Och grönsaker. Lite frukt.
Men inget socker.
Träningen går sisådär faktiskt pga mitt bråkiga vänsterben. Jag har ont i "knät" men det är rumpmuskel och lår som är problemet.
Jag stretchar och kör yoga för att hålla det i schack. Och jag tränar överkropp. Men jag blir ju inte toksvettig, vilket jag saknar enormt.
Nästa vecka ska jag till kiropraktorn igen och se om han kan få ordning på det hela.
Det satt så illa till på lite ovanliga ställen i ryggen sist, så det kan omöjligt fixa sig på en gång.

Nåja, jag fick ett paket på posten igår! Eller, "fick" är fel ord. Jag har beställt lite ovanliga blommor till landet. :-)

 Igår spöregnade det under halva dagen vilket gav oss lite oro i magen inför dagens skolavslutning.
Regn är liksom inte bra. :-)
Men vi hade tur!
Solen sken!

 Stora sonen och dottern kom och farmor.
Så vi hade full uppslutning. :-) Farmor var tidig på plats så hon lyckades fixa sittplatser! Första gången på fyra år! ;-)
Det var ju en underbar uppvisning igen. Och tårar.
Treorna var rätt "förstörda" och även fröknarna. Nu skiljs de ju åt. Många hamnar i samma klass i höst, men många går i andra klasser och några i andra skolor.
Det kändes bra att köra avslutning i Minimes klass. Det känns så rätt att hon inte ska gå kvar.
Jag tror att det har bildats en "klick" föräldrar som klivit in och fixar och försöker få till någon sorts sammanhållning.
Men det är en lång väg att gå. Jag tog ett stort kliv tillbaks när vi väl bestämde att flytta.
Hon fick en pärm med teckningar som klasskompisarna hade gjort, vilket var jättefint!
Men, nu går vi vidare!
Dom ska ju vara på fritids i tre veckor till. Inte varje dag hoppas jag och inga långa dagar, vi får pussla lite.
Men det känns ändå som att det är ett avslutat kapitel.
Jag rensade ur skolpärmen idag, mest bara för att det kändes rätt. Att avsluta och välkomna det nya.
Båda baren ser jättemycket fram emot att börja i den nya skolan.

Efter skolavslutningen åkte jag till jobbet.
Barnen åkte med pappa till jobbet för att få vara lediga. I morgon får dom sova och jag kan tassa till jobbet tidigt.
Storasyrran är hemma. Så det blev en tidig helg igen! ;-)

Och dagen innebar även att jag äntligen kunde skriva under ett viktigt papper!

Som jag väntat på i nästan två år! :-)
Mer om det i ett annat inlägg.

Nu känns det bra.
Sommaren ligger framför oss. En roligt sommar kommer det att bli!
Jag ska iväg på planeringsdagar och annat jättekul jobb först och det ska firas midsommar.
Sen går övriga familjen på ledighet en veckan innan mig.
Sommaren kommer att bli fin mycket på grund av att hösten är planerad och klar nu.
Alla, förutom stora dottern, som fortfarande väntar på vilken linje det blir på KTH, vet vad som väntar till hösten.
Det är coolt! :-)
Jag behöver inte längre undra vad jag ska göra. Jag vet det nu, för väldigt lån tid framöver.
DET gör att semestern kommer att bli kanon!

Nu går vi in i en härlig helg på landet, igen.

Dunder och brak!

 Dagen före dagen D.
Skolavslutning i morgon! Jösses vad vårterminen gått fort.
Vädret är spännande eftersom avslutningen firas utomhus.

Veckan som gått har varit otroligt fin! Jättevarmt!
Förra fredagen var det helt otroliga 28 grader. Kladdigt och kvavt.

Det dök upp lite spännande moln på eftermiddagen och det kändes som åska i luften.

 Vi hade avslutningssamtal med Lilleman och det var helt otroligt varmt i skolan. Barnen var som vissna blommor.
Efter mötet packade vi bilen och åkte mot landet. Halvvägs ut mötte vi ännu mörkare moln och regn.
Plötsligt såg vi blixtar en bit bort och insåg att vi faktiskt körde rakt in i ovädret!
Det kändes lite som programmet "jakten på stormen" som brukar gå på tv! :-D
Jag är inte åskrädd, men när vi parkerade på gården, satt vi faktiskt kvar i bilarna en stund, för det vräkte ner och mullrade rejält.
Vi pep in med barnen i huset och maken började bära ur sin bil. Jag stod kvar en stund under tak och avvaktade lite.
Efter en stund hämtade jag en jacka för att inte bli så blöt och stod på altanen och knäppte den. Maken stod vid sin bil och plötsligt så lyste hela gården upp, jag såg blixten som slog ner några hundra meter bort ut mot havet och samtidigt så small det.
Öronbedövande och fönstren i huset skallrade!
Maken, han hoppade flera meter och fick fart under fötterna! :-) Jädrar vilken smäll!
Samtidigt slocknade ju allt i huset! Poff.
Det var jordfelsbrytaren som slog ifrån. Vi slog på den och den slog ifrån direkt.
Sen stod vi rätt okaxiga och tittade på eländet en stund! :-)
Efter ett tag hörde vi hur mullret drog in över land igen (det är ju så ute vid havet, åskan rullar ofta fram och tillbaks över land) och fåglarna började kvittra.
Då vet man att det värsta är över.
(Det tydligaste tecknet på att det är åska på väg är att det börjar blåsa lite märkligt och att fåglarna tystnar. Då ska man gå in! :-) )

Efter en timme sken solen igen!

 Sen blev resten av helgen suveränt fin!
Lördagen åkte vi hemåt för att gå på lite kalas! Solen sken och maten var suverän! :-)

 Minime och jag matchade varandra! :-)

 Söndagen startade med strålande sol och frukost på altanen.
Inte dumt med tre lediga dagar! Söndagen kändes som lördag.

 Jag satte igång att plantera mina senaste inköp.
Dagen innan när vi åkte på kalas, passade jag på att svänga förbi och köpa lite fler klematis.

 Stora sonen med sambo kom ut över dagen. Jättemysigt.
Vi passade på att fälla en rutten björk när vi var fler som kunde hålla i repet. Jag ville inte gärna att den skulle fällas över staketet mot gatan.

 Jag passade på att vila mitt onda knä lite.. Vitt vin är aldrig fel! ;-)

 Sen insåg jag att det åkte jätteluddiga och fina moln på himlen...

 ..Jag kunde inte låta bli att lägga mig på rygg en stund.
DET är livet att ligga och titta på molnen! :-)

 Vi hann massor under lördagen. Klippte gräs och fixade.
Maken skruvade ihop skottkärran jag fick i morsdagspresent! Jag hade målat skaften vita och det blev jäkla snyggt!
Ren lycka att köra blommor i den! :-)

Söndagen var lite kallare. Sol, men blåste iskallt.
Jag passade på att storstäda huset. Plockar gör jag ju jämt och ständigt. Men jagar dammråttor blir inte så ofta.
Vi är ju ute när vi är på landet.
Men, om inte alltför länge, ska jag ut med 7 kollegor och då vill jag ju ha det städat.

 Men, sen var det ju dags att dra sig hemåt igen.
En ny arbetsvecka.

Och som sagt, skolavslutning!
För en gångs skull är stora barnen lediga från sina skolor och jobb och kan vara med dom också.
Ska bli otroligt roligt att ha alla på plats.
Jag måste direkt till jobbet efteråt, men maken har en lugnare dag, så dom får följa med honom sen för att inte behöva vara på fritids.
Fredagen får dom sova och vara hemma med storasyster för att få vara lediga då med.
Sen blir det tre veckor på fritids, som jag ska försöka få till att dom kan vara kortare dagar och vara lediga med farmor och syskonen lite också.
Eller att jag kan jobba hemma.
Det blir bra.

Sen ska vi beta av de veckorna och sen gå på lite semester.
Maken går innan mig eftersom jag ska på en jobbresa innan jag går av.
Men det känns som att sommaren är här!

Och i vanlig ordning. Varför gå in i sommaren med allt på plats och lugnt.
Nej då, nya spännande utmaningar som ska funderas på förstås.
Jag kan bara skratta.
Det skulle ju vara smutt och lugnt nu ett tag.  :-)

Nåja, nu kör vi skolavslutning och hoppas på sol och härligt väder.
Sen är det bara ett barn kvar i lågstadiet! Yey!!

Sommaren är här.

Så kom sommaren igen! :-)
Helt underbart! Hela veckan har varit fantastiskt fin. Det har känts som att vara utomlands.
Det bästa är att kunna gå barfota. Jag gillar ju skor, snygga skor, men skulle  helst gå barfota jämt!

Det inte heller dumt att kunna sitta ute och jobba! :-) Det gör jag så ofta det går och jag kan.
När man inte är helt säker på hur länge värmen stannar, då gäller det att ta alla möjligheter att njuta! :-)

Det är bara två skoldagar kvar till skolavslutning, vilket ju är jättemärkligt.
Och det kommer att bli en känslosam avslutning, även om vi är jätteglada och trygga med att barnen byter skola i höst, så har vi ändå tillbringat fyra år i nuvarande skola.
Och dom har alltid så fin avslutning.
I morse när vi kom till skolan stod allt som ska ingå i musikalen utomhus och man skulle öva med mickar och musik.
Minimes klass skulle ha vattenkrig och hon var rustad med badkläder, handduk och vattenpicka.
Kul att dom gör något kul ibland.

Vi var på informationskväll i nya skolan i början av veckan och träffade alla lärare och elever. (och föräldrar förstås)
Och det kommer att bli så bra! Det känns direkt man kliver in där.
Jag hade velat jubla när jag såg vilka fröknar Minime får. Två som jag känner sen tidigare och gillar.
Tydliga pedagoger. Som kommer att ha ordning och reda.
Sen två som jag inte känner, där den yngre är 23 och den äldre 57! :-) Jag tror att kombinationen blir jättebra!
Lilleman får tre manliga lärare! Jag träffade två av dem och kände direkt att det här blir bra.
Den ena av dem kommer Lilleman att gilla jättemycket.
Så, det kändes fantastiskt skönt.
Allt är ju nytt för oss och vi kommer att behöva skolas in även vi vuxna eftersom vi nu går över till helt ny pedagogik och allt blir digitalt.
Men, vi har fått så fin kontakt med flera av de som jobbar i skolan och det känns som att det är "vårt"projekt på något vis. Inte skolans eller föräldrarnas, utan vårt, att barnen ska trivas och bli bra människor.
Och vi är ju rätt "digitala" människor så jag tror att vi lätt glider in i det där...
Alla har godkänt i förväg att man får fota våra barn och lägga ut på diverse sociala medier.
Inget nytt för oss! ;-)

Det finns många för och emot tex Facebook.  Jag tror inte att någon missat att  jag älskar det! :-)
En av de roligare grejerna är återblickarna man får tycker jag.
Vad som hände för fem, sex år sedan. Och förra året. Det blir som en miniblogg.
Det är så kul, för själv glömmer man och tappar tidsuppfattning.

Det har hänt så galet mycket senaste åren. Det har varit full fart på alla områden och vi har själva inte riktigt fattat hur snabbt det har snurrat.
Senaste tiden har det hunnit i fatt oss när vi fått uppdateringar som visar händelser för drygt tre år sedan.
Vi stannade upp och tänkte på det en stund.
Tre år sen? Är det inte mer??
Hur är det möjligt?
Flera händelsen var startskottet för en ren dominoeffekt.
Vilket vi inte visste då.
Men det är händelser som började med att ett möte vi hade inbokat ändrades pga sjukdom.
Sen blev vi inbjudna till ett annat möte där vi träffade en person som jag haft ögonen på ett tag. Eller inte personen, utan organisationen.
Men det mötet gav oss möjlighet att göra en föreläsning för en kundgrupp där det inte blev så stort utfall på själva kundgrupper men dock organisationen som facetterade föreläsningen.
Slurp så hände det grejer!
Allt på en gång och ett tag senare dök det upp ett annat möte, som halkade in på helt andra saker än det mötet skulle handla om och jag fick ett samtal efteråt -ring! Lös det akuta problemet!
Vilket nu är på väg att landa i något riktigt bra.
Det är i stort sett klart nu, men inga papper är underskrivna och innan dess håller jag ju andan lite. :-)
Som den "från" person jag är.
Men det är otroligt roligt att se dessa tillbakablickar och tänka på vad som hänt och när och vad det resulterat i.
Vi pratade om det för ett tag sen, den där vanliga frågan man brukar kunna ställa sig.
"om vi hade vetat då..." Vilket man ju aldrig gör.
Men hade vi vetat, då hade vi gjort massor annorlunda. Men, nu är det som det är och tack vare att vi gjorde som vi gjorde, är vi nu väldigt nöjda med hur läget är just nu.

För första gången på våra 13 år tillsammans så har vi landat nu och har balans på det flesta sätt.
Det känns bra.
Jag ser fram emot en rolig sommar och en höst som blir otroligt spännande.
Det är slut på att jaga "nästa" bra grej nu.
Nu ska vi göra det bästa av det vi har. För första gången på otroligt många år.

Och idag, drar vi iväg till landet för att njuta av tre lediga dagar!
Det ska bli spännande att se om rådjuren festat loss och vad som blommar.