Trasig pälsboll.

Alltså vad är det här??

Minus 11 grader var det när vi vaknade i fredags och lika så var det på lördag kväll.  ELVA! 

Ok, det är februari och då är det alltid kalltt och snöigt. Jag vet, jag vet. 

Men - nu blir det ju ljust i raketfart och när solen visat sig, så har det varit varmt precis där den lyser och man känner liksom dom där vårvibbarna. Lite grand...

Så lite chockad blir man liksom. 

Precis som man varje höst är lika oförberedd på första snön! :-D

Det har även snöat en hel del. 

I torsdags morse låg det fluffig nysnö när jag var ute med hundarna. Snortidigt var vi ute för jag skulle iväg tidigt. 

När vi precis är hemma så busar dom runt i snön, jag har koll en bit bort där det kommer en lös hund och plötsligt hade dom trasslat in sig i varandra, kopplet och mig. 

Plötsligt pep Fjant till och jag märkte att hon fick ont någonstans. Jag lyfte upp henne och hon pep hela vägen in. 

Väl inne så slutade hon och var helt som vanligt. 

Dom lägger sig ju alltid i min säng när jag klär på mig jobbkläder och där låg dom kvar när jag kom hem på lunchen. 

Inget konstigt då och dom var ute och kissade och busade lite. 

Men när dom står vid matskålen och äter, så piper hon till igen och lyfter vänster bakben som att hon hade ont. 

Sen på kvällen så pep hon till igen helt plötsligt också vid matskålen. Sen lyfte hon benet och haltade runt en stund. 

Sen travade hon runt som vanligt igen, men när maken satt på kontoret och dom busade, då ville hon plötsligt komma upp till honom och iväg från Bella. 

Det märktes på kvällen att hon inte var helt sig själv och när vi gick på kvällspromenaden då gick det en bit, sen fick jag bära henne. 

Men, då var det också helt plötsligt jättekallt! Jag missade att sätta på dem varma jackor så vi frös alla! 
Fjant försökte lyfta båda bakbenen samtidigt vilket såg skitroligt ut.

På fredag morgon var det ju galet kallt och jag gick bara en kort prommis med dem och då gick det nästan hela vägen hem innan hon lyfte benet. Men hon hade helt klart ont, så hon har vilat hela helgen, bara ut och kissat, inget annat. 
Ingen kvällspromenad och ingen morgon. Bara vila. 

Bella hade en sväng för ca ett år sedan, då hon mellan varven hoppade på tre ben. Hon tog liksom "hoppsasteg" med vänster lite då och då. 
Veterinären hittade inget annat än att hon var mer väl musklad på de andra benet och plötsligt försvann det. 

Vi går ju ganska långa promenader på helgerna, upp och nerför berg. 

Förra helgen var vi bra högt upp! :-)

Och då springer hon som en galning upp och ner. Men klart att det sliter mer på henne än på Bella som är betydligt större. 

Så jag måste nog börja bära henne när vi klättrar som mest. Samtidigt så har ju alla som är duktiga på hundarna sagt att hon måste få springa hur mycket hon vill. Det ger mycket muskler, hon säger till om hon inte orkar. 

Men nu måste hon nog vila. Jag har redan tidigare varit tveksam till att hon behöver två promenader per dag. Bella behöver det annars blir hon lite småknasig. 
Men jag tror att jag ska börja lämna fjant hemma varannan kväll. 

Hon har inte velat hoppat ner från soffor och sängar och har inte velat gå i trappan sen i torsdags.

Minime har masserat henne lite vilket hon verkar gilla och mellan varven halta hon knappt alls. 

Och sen plötsligt är hon helt ynklig igen. 

Jag har klämt och känt och hon piper inte då, utan det är plötsligt när hon travar runt. 

Hon älskar att springa efter Bella och busa. Hon är jättebusig. 

Men nu är hon otroligt lugn och står bara och tittar om Bella springer runt, så helt klart mår hon inte bra. 

Så jag mailade veterinären idag och hoppas på att vi får en tid i veckan. 

Har dom inga tider så får jag gå på en veterinär som gör hembesök om vi ändå inte kan gå till "vår" mottagning. 

Som tur är så har jag inte en vecka som är lika galet mötestät som förra veckan. 

Den veckan var rätt galen och jag har åkt fram och tillbaks som en liten galning. Vi är ju mer och mer på kontoret nu, så tre dagar där är inte ovanligt. 
Men jag har även åkt på andra möten hit och dit. Man blir trött av det. :-)

Samtidigt är det ju kul för dagarna bara försvinner och det är kul att mycket är tillbaks till det normala. 

Men ett veterinärbesök hade jag inte räknat med. :-)

Dom blir ju som ens bäbisar dom små pälsrackarna och det är inte kul när dom inte mår bra. Man blir lika orolig som när barnen blir sjuka. :-)

Nåja, jag hoppas på lite varmare dagar nu. Jag är skitless på kylan! 

Så, ny vecka, varmare väder och en piggare hund hoppas jag på! :-)