Mjaha, har man inte jobb så skaffar man sig brukar man ju säga.
Eller, man skaffar hund! :-D
Den här lilla donnan halkade ju på en promenad förra veckan, trasslade in sig i sitt koppel och gjorde illa ett bakben.
I början verkade det inte så farligt, hon haltade lite. Men sen började hon ju hoppa runt på tre ben lite till och från.
Jag kontaktade vår veterinär på måndagen och fick en tid på onsdag kväll.
Det tyckte hon var jättekul! Hon hade ju inte fått var utanför dörren annat än att kissa på flera dagar, så hon bokstavligen sprang ut till bilen!
Hos veterinären var det både katter och kaniner vilket var spännande.
Bella hade ju gått bananas när hon sett katterna, men lillfjant morrade bara lite.
Det tog inte alls lång stund innan hon konstaterade att knät var ur led och att hon troligen dragit av ett korsband när hon halkade.
Hade jag inte sett olyckan, då hade hon kanske trott att det var tvärsom. Luxation som dragit av korsbandet, men nu såg jag ju när hon gjorde illa sig.
Hade jag inte sett olyckan, då hade hon kanske trott att det var tvärsom. Luxation som dragit av korsbandet, men nu såg jag ju när hon gjorde illa sig.
Hon frågade ganska mycket om själva händelsen och sen när hon skrivit remissen till ortopeden så fattade jag varför.
Hon frågade "är hon försäkrad?" - Självklart sa jag.
"Bra. Och bra att du vet att hon gjort sig illa så jag kan skriva trauma, för patellaluxation är ju inte helt ovanligt och det är inte alltid försäkringsbolaget tar den kostanden".
Det är alltså viktigt vad som står på intyget som skickas vidare.
Vissa hundar fixar inte den här medicinen utan att bli dålig i magen, men här har det gått bra. Och hon är rejält piggare när hon går på den.
Men, vi måste sluta två dagar innan nästa undersökning så att hon inte maskerar det som gör ont.
Jag kontaktade försäkringsbolaget och startade upp ett ärende och det lät inte som att det ska vara något problem med att få ersättning.
Jag skickade in besiktningsprotokollet från när hon köptes där knäna var utan anmärkning. Jag kollade ju henne vid 1 år också, men då tänkte jag inte på att be veterinären skriva på kvittot att det var utan anmärkning för det gjordes samtidigt med att hon vaccinerades.
Nåja, det är ju inte gratis ändå. Man betalar självrisk och sen en viss % på hela behandlingen.
Men det är viktigt att försäkra sina djur. Gör man inte det kan man behöva avliva dem om man inte kan punga ut med en 30-40 tusen vid en olycka. Vem kan det bara så där?
Det märks ju på alla ställen som tar emot hundar att det ökat med hundar som folk lämnar ifrån sig nu.
Man köpte hund under pandemi åren och nu är allt så mycket dyrare att marginalerna inte finns.
Det är ju också lätt att kanske avsluta försäkringen om man behöver spara in på allt.
Nåja, nu håller jag tummarna för att försäkringsbolaget inte krånglar.
Nästa veka ska hon få träffa ortoped och sen bestäms när och vilken operation det blir och sen blir det en längre rehabilitering. *suck*
Det krånglar ju till det lite grand då.
Jag hade planerat att ta en del semesterdagar under våren. Nu får jag ta dem i ett svep i stället precis när hon opererats, sen får vi se hur hon mår.
Problemet när dom är hemma själva är ju att dom inte ska busa med varandra, så vi kommer att behöva ha dem i olika rum. Men det löser sig.
Största utmaningen blir om hon inte mår bra så att vi behöver vara hemma med henne på heltid, men det löser sig på något sätt.
Både jag och maken har jättemycket jobb nu, så det ställer till det en del men vi har snälla arbetsgivare / chefer som ju själva har röriga privatliv mellan varven. :-)
Det som varit bökigt nu är att hon inte kan gå på längre promenader. Det gör att jag (eller någon annan i familjen) inte kan ta med båda samtidigt.
Så då måste någon vara hemma när man går ut med Bella som behöver långa promenader.
Men, nu har jag beställt en väska som vi kan bära henne i. Det var faktiskt maken som sa att det nog måste göras, så han fick välja färg! :-D
Man hänger den snett över bålen och så kan hon sitta där. Då kan hon gå en bit och sen åka med. :-)
Det gör att man kan med sig båda och hon kan följa med ut i skogen på helgerna.
Jag förstår att livet blir aptråkigt att bara vara i huset och sen gå ett par varv på tomten bara.
Men visst är det lustigt att jag ställer till det så här för mig, när det små barnen nu är helt självgående!
Livet hade ju varit smutt nu utan hundar.
Men dom är ju mina bebisar och ingen i familjen skulle kunna tänka sig ett liv utan dem.
Lilleman säger att det är så mycket roligare att komma hem nu, för huset är inte tomt, utan dom möter honom hysteriskt glada! :-D
Så nej, man får ta det onda med det goda.
Hur som. SJUKT skönt med helg efter en rätt galen vecka.
På lördagen var vi iväg på kalas och jag fick jobbar hårt på karaktären!
Detta gottisbord hade dukats upp.
Jag åt _inget_ av det söta, utan åt kex, skinka och lite korv. Och ett par småpizzor.
Ingen tårta, ingen liten semla, inget godis osv.
Ingen tårta, ingen liten semla, inget godis osv.
Det gick jättebra!
Och det var inget större problem heller.
Så nu tog det inte så långt tid att komma dit där jag vill vara. 1,5 månad och så är jag där det inte är ett dugg svårt att avstå.
Om ett halvår kommer jag att kunna ta den där lilla semlan till kaffet utan att triggas igång.
Om ett halvår kommer jag att kunna ta den där lilla semlan till kaffet utan att triggas igång.
Så skönt!
Idag har vi haft en skön söndag.
Långpromenad, passat barnbarn när föräldrarna varit iväg en sväng, bakat bröd lagat god middag.
Så.
Nu är det så dags att börja tänka på nästa vecka, som går i ett fullständigt. Vips så är februari över känns det som.
Våren är på ingång och det gäller att inte missa den nu. :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar