Tillbaks på ruta ett.

Helg, igen.

Veckorna rullar ruskigt fort trots allt. 

Nu är vi ju tillbaks till hur det var i våras vilket är otroligt deppigt. Det känns som att vi är tillbaks på ruta ett.
Coronan sprider sig igen med full fart och det gäller att hålla sig frisk och hålla sig från andra människor.

Så, vi jobbar nu på distans fullt ut och är ombedda att inte ha några externa möten alls och helst inte träffa våra kollegor heller. 

Så det mesta är inställt fram till slutet av november. Vi ska inte vara på kontoret heller. Vi får, men allt ska gå att sköta digitalt, så är vi där är det helt frivilligt. 

Vi har tur som sitter i helt eget rum, men vi är ändå 7 stycken där och det tycker jag är för många just nu. 

Men ibland måste jag dit för att kunna göra vissa uppgifter och då är jag det, men alla är otroligt duktiga på distans. Vi har maxantal i fikarum och handsprit överallt. 

Vi umgås inte med någon, inte ens våra vuxna barn just nu. 

Ett "kalas" vi planerade att ha för någon vecka sedan ställde vi delvis in och helt om. Då var Minime inte helt frisk, så vi meddelade alla inbjudna och valde sen att vara utomhus helt och hållet för de som ändå valde att vara med. 

Nästa helg är tanken att fira båda yngsta, utomhus på landet, men även då ska alla vara helt friska för att vi ska genomföra det. 

Då är vi ju också "bara" familj, men vi är många, så kan vi inte ha full distans, ute, då ställer vi in.

Så är vädret dåligt eller om någon är minsta lilla förkyld, då blir det inte av.

Troligen blir det en väldigt lugn jul också. Den vill man ju inte "fira" ute och då blir det inget. 

Ända stället där det går att bli smittad av något nu är i barnens skola helt enkelt och där snurrar det ju som det gör på platser där det är många människor. Något virus finns alltid i omlopp, så dom är ju hemma var och varannan dag så fort dom känner minsta symptom. 

Minime var hemma ett par dagar innan höstlovet för att hon var lite förkyld. Lilleman fick ont i halsen i slutet av denna vecka och fick ju då snällt stanna hemma. 

Nu är han förkyld och har rumsarrest :-) Han springer helt enkelt inte runt i huset och får det mesta levererat till rummet som mat osv. 

Jag har stenkoll på hur han mår och om vi ska boka ett coronatest eller inte.
Just nu är det inte så lätt att få ta prover som när maken var förkyld för ett par veckor sen, då gick det fort och lätt att ta prov. 

Och även om Lillemans nu rätt lätta förkylning kan vara corona så vill man inte riktigt ta tester i onödan, då det kan finnas de som behöver dem mer känner jag.

Vi riskerar ju inte att smitta någon eftersom att vi inte är "ute" alls, men minime ska ju till skolan om hon inte har symptom och då känns det som att man vill veta att han har en vanligt förkylning. 

Men, vi proppar oss ju full av vitaminer och har gjort så hela våren eller rättare sagt varje vinter gör vi det. 

Jag kokar mina ingefärashots. :-)

Och vi "knarkar" ColdZyme. Det funkar faktiskt!

Ganska länge har jag haft dessa hemma och så snart det gått någon förkylning eller jag har känt att det är något i kroppen så har jag tagit det, flera gånger per dygn och så släpper det. 

Jag är övertygad om att Minimes korta förlopp hängde samman med att hon började ta det så snart hon kände att något var på gång.

Lilleman har tagit det nu med så snart han kände att det var en förkylning på gång och jag hoppas att det förkortar även hans förlopp.

Jag såg en rapport för ett tag sen där man faktisk forskat på det och Coronavirus och kunde se att det kunde göra så att det viruset inte kom längre än till svalgen och sen fick jobbigt att vandra ner i lungorna om man tog Cold Zyme.

Och det skadar troligen inte. :-) Det är så man får se på det mesta i dessa dagar.

Nåja. Nu är det mörkt. Ohyggligt mörkt och korta dagar!

Man hinner bara upp så är det mörkt igen känns det som. Det gäller verkligen att fånga varje ljus minut på dygnet.

Det är ju en klar fördel att jobba hemma nu känner jag, så man kan ta lunchpromenader och kanske även eftermiddagspromenader. 

Jag har lovat mig själv att ta en stund ute varje dag som solen skiner. Som man behöver det.

I veckan när jag suttit i flera digitala möten på raken, kände jag att jag bara måste få luft, så jag drog på mig skorna och gick en kort promenad. Hälsade på ankorna bland annat. :-)

Det räcker med en kort runda för att få lite ljus. 

Jag är ju morgonpigg och har hunnit se många fina morgnar den gångna veckan.

Så otroligt fin himmel.

Även kvällen var magisk!

Jag försöker också träna mycket nu, för det är bra för hälsan det med! Ute så ofta det går för att få ljus och luft, men inne när det inte går!

Aldrig förr har jag varit så lycklig över vårt gym i garaget! Att ställa sig där, med bra musik i öronen och köra skiten ur sig är så skönt!

Och nu när jag jobbar hemma, finns tiden på ett annat sätt, det märks så väl. 

I lördags gick vi en lång, lång promenad mitt på dagen och det var trångt i spåret! Man får verkligen hålla avstånd även där. :-)

Idag gick jag lite tidigare, för at hinna se solen och det var mycket folk ute även idag. Det känns ändå bra att många är ute. 

Nu är det dags att läsa den som jag trodde var sista boken i serien De sju systrarna. Men det visar sig att det finns en till bok, innan serien är slut!

Yey!

Men den här ser jag fram emot att läsa. 

Vi har börjat kika på lite julklappar och annat. Nu handlar vi allt på nätet för att inte gå i butiker alls. 

Det känns inte bra i dagsläget. 

Så jag handlar på nätet och hämtar i instabox om det går. Smidigt. 

Nu är det ju också lättare att få hemkörning också när man jobbar hemma. 

Julklappar till oss vuxna blir att byta ut möblerna i vardagsrummet. Jag hoppas få soffan vi har såld på blocket, om folk bara kan bestämma sig... 

Nya möbler är beställda och det kommer att bli så bra. 

Man måste vara snäll med sig i dessa tider. 

Jag lyssnar på flera poddar om välbefinnande och sånt och där tog man upp hur folk mår just nu.

Näthatet har fullkomligt exploderar på ställen där det går att kommentera och att man tror att det speglar hur folk mår just nu.

För elaka kommentarer på folks plattformar handlar ju väldigt sällan om den som har plattformen, utan om det som rör sig i huvudet på den som kommenterar.

Vad som väcks i dem.

Och det är så sorgligt, för ingen skulle säga så dumma och elaka saker direkt till någon. Helt galet.

Folk "tappar det" när man sitter hemma så mycket och inte umgås med andra, annat än digitalt. 

Verkligen sorgligt. 

Det känns som att vi behöver ta oss igenom den här ännu längre och mörkare vintern än vanligt och komma ut på andra sidan med psyket i behåll.