Dagarna rullar på.
Titt som tätt åskar det, sen skiner solen, sen regnar det och så håller det på.
Men många soliga dagar har maj ändå innehållit tycker jag.Jag är så nöjd med att jag klivit upp på vägen igen efter mitt korta avhopp! :-)
Nu känner jag ju direkt i kroppen när jag ätit fel ett tag. Det går en kort period att fuska, men sen känner jag i hela kroppen hur jag blir tung och slö.
Sover sämre och är allmänt...usch...
Men, nu när jag styrt upp igen med så lite socker som möjligt och är tillbaks till mina PW på morgnarna och yoga på kvällen, så mår jag toppen!
Sen, att vågen visar -3 direkt, gör ju inte ont heller även om inte det är själva grejen.
Men - att få äta de här underbara frukostarna! MUMS!
Förra veckan unnade jag mig även lite godis.
Sockerfria sådana. Sjukt goda!
Så nu känns det bra igen. Kroppen känns lättare och jag har en liten gnagande träningsvärk, precis som det ska vara! :-)
Jag belönar mig med böcker! Jag är ju en bokmal av rang.
Men, den här boken har jag börjat på säkert fyra gånger, men kommit av mig och inte riktigt kommit in i den.
Men så många jag känner har läst den och är lyriska, så jag måste ju bara läsa den kände jag.
Nu har jag börjat igen och efter en bit in blir den ju så bra! Går knappt att lägga ifrån mig.
En bok jag också vill läsa är Sinom Häggströms nya. Det är inga feelgoodböcker han skriver direkt, men viktiga!
Det är viktigt att inte blunda för baksidorna som finns i Sverige. Jag har läst på massor genom åren, men många vaknade nog upp bokstavligen med kaffet i vrångstrupen när det blev officiellt att en viss kändis köpt sex.
Vissa saker är ju lite lätt överdrivna, men det är jättebra att alla nu förstår att det sker och att det är precis vem som helst som stöttar denna kriminella värld.
Så, boken är bokad på Akademibokhandeln och ska läsas. Känns också bra att viss peng går till organisationen Talita.
Sen plockade jag ut en hög med böcker från Adlibris. Jag har länge velat läsa en serie och hoppas att dom här är bra. Annars har jag ju klantat mig när jag köpte de fyra första i ett svep.
Det var oerhört skönt med en långhelg mitt i allt. Vädret har ju varit toppenbra!
Maken och jag firade ju 15 årig bröllopsdag och eftersom att jag bjöd på hotell förra helgen, köpte jag bara en bukett blommor till honom.
Han hade köpt en syren och ett äppelträd till mig, som nu är nergrävda på landet och det ska bli spännande att se hur stora dom är om ytterligare 15 år! :-)
Vi behöver få in något större som blommar och det här blir ju perfekt!
Vi har lite andra projekt på gång den här sommaren också.
I ett hörn ska vi gräva ut en liten damm. Jag hittade en bra bild på Instagram som är nästan precis som jag vill ha den.
Men vår ska vara lite högre i bakkant, så att vattnet kan rinna ner och sen dras runt av en pump så att det blir ett litet vattenfall.
En granne har jobbat med liknande trädgårdsprojekt innan han blev pensionär så jag fick lite tips av honom.
Sen ska vi bygga en liten portal som ska stå på tomtgräns mellan oss och närmsta grannen.
Det är en liten död yta som samtidigt är en liten smitväg, men där vill jag ha en liten portal, som ska vara full av klättrande härligheter.
Min stora Rhododendronbuske har gått bananas på blommor i år och är jättevacker. Den ska jag även försöka få nya buskar av. Det är dock ett litet projekt för sig som inte är så lätt.
Det som är kul nu, när vi haft denna trädgård i 9 år och faktiskt slitit rätt duktigt med den, är att den liksom är etablerad nu.
(När vi flyttade hit fanns det _ingenting_. En sorglig häck och en gräsmatta. Inget annat.)
Nu, kan jag gräva upp små träd som självsått sig med hjälp av ekorrar och fåglar och flytta dem till andra bättre platser.
7 träd grävde jag upp i helgen och flyttade till platser där vi vill ha mer insynsskydd.
Perfekt!
Och att sitta här på trappan och äta frukost... det finns ingen annan stans jag hellre vill vara.
Jag ville mest bara gråta åt att behöva åka därifrån...
Vardagen med Corona rullar liksom på anpassat till hur livet ser ut nu.
Det innebär bland annat att vi har separerat på oss lite. Den som inte ska utsätta sig för detta virus mer än nödvändigt blev kvar.
Det är inte kul, men nödvändigt.
Vi har ändå varit tillsammans under en lång period i om att vi kunde lösa det så bra med skolan och ha barnen med oss.
Hade skolan satt sig på tvären hade det blivit oerhört jobbigt.
Jag och många med mig blir ledsna över att man inte tar mer hänsyn för familjers olika behov än man gör, generellt. Jag vet många föräldrar som sitter i väldigt jobbiga och märkliga situationer i landet.
Barn har som det verkar inte blivit så sjuka, men självklart tar de med sig smitta hem, varför skulle dom inte göra det?
Och att dom då riskerar smitta en förälder som är i riskgrupp, tja... Vad gör man?
Både maken och jag är i riskgrupp, men han värre än mig.
Vi hade möjlighet att göra det absolut bästa av hela det här kaoset, det som passade oss bäst och det är jag tacksam över.
Men det har blivit väldigt tydligt att man är sin egen lyckas smed. Det gäller att ta kontroll över situationen tidigt och faktiskt lyssna på magkänslan.
Nu är det bara ett par skolveckor kvar och det ska vi väl orka harva oss igenom. Och förhoppningsvis hålla oss friska!
Livet stannar inte och det finns oro över annat också.
Familjemedlemmar blir sjuka i annat och jag fick skjutsa iväg en anhörig till akuten i helgen. Som tur var var det inget större problem, men tankeställare får man ju.
Och det har jag verkligen fått denna vår.
Vad är viktigt?
Det kommer att innebära en hel del förändringar framöver det är helt klart.
Saker jag lagt energi på tidigare, betyder nada nu.
Sånt jag tänkt borde göras eller så, kommer inte bli av.
Nu gäller det att göra det bästa av livet som det bara går. Det jag verkligen vill. Lägga tid på sådant som ger mig energi och betyder något. Allt annat går bort.
Och det som ju alltid varit viktigt; familjen.
Att alla mår bra, det är det enda som betyder något i slutändan. Att jag orkar finnas för dem.
Det gör att jag kommer att skala bort annat och lägga mer tid på välbefinnande.
Vi hade en plan innan Corona men den är klarare än någonsin efter. Vi vet precis vad vi vill.
Det blir en spännande höst på väldigt många sätt, det är helt klart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar