Jag ligger i soffan och har precis klickat hem lite julklappar! :-)
Förra året klickade jag hem ca 70% av alla klappar. Så blir det nog inte i år, men några blir det nog.
Det är tredje klickvändan nu.
Och jag har köpt ett par fysiskt också denna vecka, så jag är på gång, sakta men säkert.
Men, innan vi drar igång stora julspektaklet, så har vi ju en födelsedag att fira. Minime har varit så taggad hela veckan på att hon nu äntligen fyller 10 år. Hon har inte födelsedag, utan födelsevecka!
Gullunge!
Vilken stjärna!! Jag fick direkt förtroende för henne och tror bestämt att hon kan få ordning på den nu lite röriga klassen.
Och det var med en stor klump i halsen jag åkte från skolan. Inte för att jag var ledsen, utan för att jag var stolt!
Jag har varit lite orolig mellan varven för Minimi som fick en usel start på skolan när det begav sig. Hon har haft lite svårt att komma igång med läsandet och har varit den av mina barn som haft mest...hmmm.. myror i brallan.
Men- nu visar det sig att hon väldigt omtyckt av både de vuxna i skolan och sina kompisar. Hon är kompis med nästan alla, ser alla och bryr sig om alla.
Hon tröstar, hon går emellan om någon är dum och hon avbryter bråk. Och hon har en lugnande effekt på en grupp som är rörig.
Fröken, som är ny, hade direkt sett vilket stort och varmt hjärta Minime har.
Så jag var genomglad när jag åkte från mötet.
För, varje gång vi är på dessa samtal och pratar med pedagogerna, så får vi ett kvitto på att vi tänker rätt när vi fostrar våra barn.
Dom blir empatiska, rättvisa och omtyckta. Och inte omtyckta för att det smöras och intrigas (dvs de är "mest poppiga" för att dom är tuffa och hör till "innegänget"..) utan just för att dom ser sina kompisar och vågar säga ifrån.
Och det känns så skönt!
Allt annat kan man lära sig, men empati och att vara en bra människa, det måste komma inifrån och hemifrån.
Jag skulle tex bli sjukt besviken på om ett av barnen mobbade en kompis eller ställde till problem.
Eller, inte sa ifrån vid orättvisor, efter sin förmåga.
Men, det gör dom. Alla fyra.
För ett tag sen hade vi en "dust" med just Minime. Jag var inte hemma just vid konfrontationen, så den tog maken, men jag kom hem ett par timmar senare.
Det visade sig inte var så illa som vi först trodde, men ändå inte helt ok. Och när jag då förklarade för henne att jag inte var arg, utan besviken på att hon inte sagt riktigt hela sanningen, då förstod hon det.
Man kan och bör, göra misstag när man är ugn, för annars lär man sig inte!
Men man ska inte ljuga om det. Jag blir mer besviken och arg om ett barn blånekar, än om barnet kommer till mig och berättar att något gått åt skogen.
Det är därför jag finns, för att stötta och hjälpa barnet att ta rätt beslut och reda ut ett problem om det uppstår.
Men ljuger barnet, då har jag inte en chans.
Det härliga vid det tillfället, var dock att Lilleman klev in och försvarade och förklarade saken till hennes fördel.
Dom som oftast är så jäkla osams och orkar knappt se varandra, men då kände han att det var orättvist och klev in.
Han tom skällde på maken, för att han inte tyckte att han hade all fakta! :-)
Och då blev jag ännu stoltare! "mamma, jag tyckte så synd om henne, för hon fick skit för mer än hon borde fått"... :-)
Det märks verkligen att dom är stora nu mina två små. Båda är så härligt mogna och lugnet har liksom lagt sig.
Det är härligt att umgås med dem helt enkelt!
Nåja, tillbaks till julen.
På jobbet har man tänt granen! Så fin och så mysigt!
Och jag har fått så mycket gjort! Det känns som att det är två veckor sedan måndag!
Men det var skönt att det var fredag idag! Jag var på kontoret exakt 2 timmar och resterande var jag ute och for.
Väl hemma, tog jag med mig Lilleman för lite tid på tu man hand. Maken och Minime hade en egen date som han lovat henne sen länge.
Det är ju black friday!
Vi, gick iväg och klippte honom. Han ser ut som en monchichi så snart det blir lite för långt!
Sen köpte vi ett par julklappar för att till slut gå in på Espressohouse och köpa varsin god kaffe!
Han är en liten fikare! :-)
Han tog en med karamell och jag en tomtelatte. Äntligen är det säsong för det! :-)
Sen blev det som sagt soffan och lite klickande.
Kvällen avslutas som varje kväll senaste 14 dagarna, men yoga!
För ett par veckor sedan, fick jag tips av stora dottern om en app hon gillar. Jag laddade ner den och testade och jag är helt fast!
Jag längtar till kvällens "innan sova yoga" och jag längtar till morgonens yoga. Det är så skönt!
Nu har jag yogat två gånger om dagen i drygt två veckor och det känns i kroppen kan jag lova!
Min nya drog!
Jag som aldrig fått till träningen på ett naturligt sätt, gör plötsligt det!
Det här prioriterar jag och njuter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar