Sidor

onsdag 13 december 2017

Snö och is.

Nu är det juletider! Tjofaderittan! :-D
Det blir en hel del pepparkakor. Så blir man snäll!

 Det har kommit snö! Massa snö! Vilket jag gillar...
Även om jag just idag svor rätt ljudligt över snön. Eller rättare sagt snöblask som föll igår och som frös i natt.
Blandat med det som skottats upp på våra trottoarer och gjorde att det blev en liten, men ack tillräckligt stor vall, för att jag inte skulle komma ut med bilen i morse.
Mest irriterad var jag på mig själv. För, jag var ute ganska lång tid, värmde bilen, skottade av den, bokstavligen, eftersom att snön frusit till ett hårt skal på bilen.
Men, jag tänkte inte på att titta bakom bilen. Då hade jag sett att det där inte skulle gå, utan att man hackar bort lite is, lägger på tösalt och sand.
Så, jag blev stående med fronten i vallen och sen bara spann det.
Det blev att gräva en hel del.
Som tur var hade maken inte hunnit åka och det kom två snälla män, som hjälpte till att gräva, sanda och knuffa.
Så... Men det hann ju bli lite svettigt bokstavligen.

Men, jag gillar ju snön ändå. :-) Det blir både ljusare och roligare!

 Det har lugnat sig på jobbet. Jag har ett par större puckar som ska göras. Men de hänger bara och endast på mig, så jag vet att jag river av en av dem i morgon.

Idag hade vi ett styrgruppsmöte, för ett stort event jag ansvarar för i april.
Mycket är bestämt och satt och nu fördelar jag bara ut uppgifter och bokade upp lite möten till januari.
Det känns så bra! Det är med flera nya, riktigt kompetenta personer, vilket återigen gör att jag bara behöver hålla koll på det stora grejerna och inte behöver in på detaljnivå.
Kul kommer det att bli!
Dock, inser jag att jag kommer att ha häcken rätt full hela första kvartalet.
I februari har jag en stor mässa, men där är nästan allt fixat och bokat. Föreläsare och deltagare.
Där är jag inblandad på detaljnivå, men den som är ansvarig för delar av dagen jobbar jag så bra med, så det kommer att gå finfint.
Dock kvarstår det lite grejer där som jag måste lösa ganska så snart.
Från januari till påsk kommer det bara att säga "swusch", det är helt klart.

Det som är spännande, är att även maken kommer att ha intressanta första månader. Han ska nämligen jobba 60% och plugga 100%!
Spännande!
Man kan säga såhär: Ingen får bli sjuk! :-D
Men - det jag ska göra är så roligt! Hektiskt, men skitkul, så det kommer att gå bra!

Nu däremot känns det riktigt bra! Alla jag träffar på hönsar runt och är julstressade, men det är inte jag nu.
Det har gjort rätt mycket att jag köpt så pass mycket julklappar på nätet. Inte trängts i butiker och inte jagar runt.
Utan knappat hem grejer på kvällen i lugn och ro.

Det som är kvar nu är att ta in granen, vilket vi gör typ på måndag.
Sen ska det julhandlas, men jag går inte bananas på julmat, för man lessnar så snabbt!
Och - jag har en specialpresent som ska fixas. Men en del av den kan jag fixa på en lunch rätt snabbt och en del måste jag åka iväg och fixa. Men det går också rätt fort.
Så, tja. Det är liksom lugnt!

Idag åkte jag till skolan för att kika på en basar och lyssna på luciafirande, var det tänkt.
Stora dottern kom förbi och hängde på.
Men, när vi gått runt på basaren och Minime fått köpa lite julgrejer, blev det lite förvirrat var själva luciafirandet höll till.
Det visade sig att det var inomhus i en sal... där det trängdes mängder av föräldrar. Inget av mina barn var med, så vi åkte hem! :-)

Minime hade gjort en supersöt ljuslykta.

 På lunchen idag, pep jag in på bokhandeln och bytte till mig en ny bok.
Jag har läst väldigt lite denna höst. Det har som inte blivit.
Vete fasen vart tiden tagit vägen.
Men läst har jag inte. (Jag har titta på mer serier på play dock...)
Nu, ska jag läsa mer!
Och på jullovet!
Jag behöver läsningen, men det måste vara rätt bok!
Den förra jag hade var intressant, men taffligt skriven..

Så skönt det ska bli med lite julledighet. Vara på landet och njuta av kylan och snön.
Och även om jag ska jobba sen, så är det också skönt, för barnen behöver inte upp och det är tomt på kontoret!
Tyst och mailen död. Typ.
Så då hinner jag rensa, styra upp och förbereda en massa.
Och ha lite kortare dagar, för att det är mindre att göra och för att jag har ganska många flextimmar att ta ut.
Så det blir bra.

Det som är lite märkligt är att alla säger att hösten gått så fort. Även jag.
Tiden bara försvinner.
Hur stannar man den?
Jag tycker ändå att jag är bra på att vara här och nu. Njuta NU.
Se guldkanten på det lilla.
Men ändå, vart tar tiden vägen?
Det måste ju bero på att jag aldrig har tråkigt? :-)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar