Packa ur och packa i och packa om.

Så har vi även landat i radhuset för en stund. Rättare sagt ett par veckor.
Det känns verkligen som att vi haft semester hur länge som helst och att semestern nu är över.
Precis som jag kände i våras när vi planerade sommaren, så borde det här upplägget göra att sommaren känns längre.
Vi får väl se. :-)
Vi sov ganska länge i morse med och efter frukost och lite allmänt plock, packade vi ihop oss och åkte hem.
Tvättstugan är ju full av tvätt som behöver tvättas.
Lillemans kolloväska packades och minime har packat sin väska för att vara hos farmor stor del av veckan.
Stora dottern åkte hem till sig, för att jobba ett par dagar och sen åka utomlands en sväng till, med sin bästa kompis.
Kul att hon också får en riktig sommar.
Just nu känns det som att jag bara tvättar och packar. :-)

När vi landat i radhuset, mörknade himlen och det har kommit flera skurar under dagen. Riktigt midsommarväder! :-)

 Det märkliga är att så snart man är hemma, så går man i i "jobbmode". Direkt!
Vi har planerat veckan, vem gör vad, vem lämnar och hämtar vem.
Jag kunde inte låta bli, så jag laddade jobbmobilen och väntade in mailen som snällt ramlade in.
Det var inte så farligt som jag trott, faktiskt.
111 stycken efter två veckor är inte så hemskt. Jag vet ju också att flera av dem är olika sorters "reklam" och en hel del lär vara kalenderinbjudningar.
Jag ska försöka hålla mig och inte öppna dem förrän i morgon bitti. :-)

Det är ju så konstigt när man är ledig och har ett par dagar kvar, då känner man ju bara "usch" och man är inte redo.
Men när man sedan är hemma och börjar dra i jobbgrejer och kläder, så är man hur redo som helst!
Det enda tråkiga den här veckan är att jag inte kan gå eller cykla till jobbet och inte kan gå tidigt, men så blir det veckan efter.
Då ska jag var på jobbet senast 7! Jag älskar att vakna tidigt, tassa iväg till jobbet medan det fortfarande är dagg på alla löv och vara först på kontoret, när det är tyst och tomt.
Jag ser också fram emot min sista jobbvecka, när jag ska åka från landet. Att få åka igenom det fantastiska landskapet när solen är på väg upp... Magiskt!!
Den frustrationen gnager ju i mig hela tiden. Saker jag inte kan göra där, för att vi inte bor där.
Jag måste hela tiden tänka på vad jag kan plantera och hur, för att det inte ska torka ut när vi inte är där.
Allt vi håller på och fixar, får man göra lite i taget. Tex målar jag ju nu våra köksstolar.
Det blir ju ett grundlager en gång. Ett lager färg en annan gång. Sen ett lager till.
EN stol tar veckor och så är det ju med allt.

Idag kände jag också att jag bara fick nog av godisätandet och latandet som det ju blivit både i Spanien och över midsommar. Jag har ätit _massor_ med socker! :-(
Så, jag tränade en vända och har bestämt att hålla mig ifrån socker nu igen. Det är så svårt att låta bli att jag hela tiden halkar tillbaks.
Men, jag mår ju inte bra av det, det märks tydligt och nu måste jag begränsa mig.
Jag kände att om jag inte tränar nu, så ofta jag kan, då kommer jag att väga mer än någonsin i höst och det blir tungt att försöka komma i kläderna igen.
Det får bara inte ske!
Den här veckan är det bara måndagen som blir lite bökig, sen kan jag träna varje kväll resten av veckan!
Och träningskläderna ska med till landet, så att jag kan ta mina PW där.
Min dröm, det är ju att kunna snöra på mig skorna och springa två varv i spåret på landet. Utan problem!
Jag är inte där på långa, långa vägar.
Men just nu har jag inte ont i knäna och då gäller det verkligen att passa på.
Jag hade ju planera på att köra pw varje morgon på mallis, men det gick inte alls.
För det första så hade jag varit hos naprapaten dagen innan vi åkte. Då hade jag en kota i svanken som inte brukar bråka, som satt fast.
När vi stod och väntade på att gå på planet på Arlanda så "tappade" jag plötsligt vänster ben!
Det var som att någon körde in vassa nålar i väster skinka. Skitobehagligt!
Det höll i sig i ett par dagar, men blev bättre när jag deltog i vattengympan! Dock var det ju galet varmt så för att kunna träna, borde jag varit ute vid 06 och det är ju inte kul när man har semester!
Svågern var nere i gymmet och meddelade att det inte fanns AC där, så det gick ju också bort.

Nåja, nu har jag inget att skylla på, så det är bara att få tummen ur. Det får bli löpband här hemma och pw på landet hela sommaren!
Nu får jag bara inte glömma bort att ställa väckarklockan i morgon. Ringer inte den, lär vi sova till lunch! :-)