PTS

Vips veckan är nästan slut.
En väldigt blandad vecka på alla sätt. Väldigt mycket möten, utbildningar och externa möten.
Det kommer att kompenseras av nästa vecka, som börjar med två dagar när jag ska läsa 9 olika delårsrapporter och leta avvikelser!
Två hela dagar är avsatta för detta. Ögonen kommer att gå i kors! ;-)

Nåja, idag var det mingel för hela slanten. Och det är så kul! Nu är jag ju i den positionen där jag bara kan koppla ihop folk, rekommendera folk och hjälpa till.
Jag behöver inte sälja något!
Och nu har jag funnit så länge i just det här sammanhanget att det känns som att man sitter i ett rum med vänner.
Det är ett evigt kramande! ;-)
Tom folk som jag inte sett sen i våras, kom ångande idag och utbrast "nämen hej! Du är kvar!!" :-)
Då blir man glad.

När jag gick dit, spöregnade det. Bokstavligen.
Så, jag letade fram nya regnkappan! :-D Varför har jag inte utrustat mig med en sådan förut??
Idioti.
Så skönt att vara välklädd och regntät!

Sen när vi minglat klart efter ett par timmar, gick jag hem igen för att hämta bilen.
Då sken solen och det var 17 grader!
Snällt fick jag klä av mig och svettades som en liten gris.

Mycket skumt väder..
Nåja, svisch iväg till nästa ställe.
Där träffade jag på en go kille, som tyvärr har det lite tungt nu. Jag hade egentligen bråttom, men tog mig ändå tid för honom.
Han såg ut att behöva det. Senast jag såg honom så sprudlade hela han. Som ett energiknippe.
Idag var han lite stukad.
Och då tickar ju mammahjärtat igång.
Så vi pratade och bollade lite. Konstaterade att han inte skulle se det som ett nederlag eller besvikelse, utan faktiskt som en bra erfarenhet.
Nu vet han var han inte passar.
Och han fick lite att klura på. Lite saker han inte tänkt på. Han är ung och har hela livet på sig.
Det bästa han kan göra när han inte vet vad han vill, är att sätta sig på skolbänken.

Sen, skyndade jag dit jag skulle.
Till ännu en utbildning som jag var med på för att observera och träffa dem som gick den "på riktigt"
Och efter ett par timmar kunde jag bara konstatera att det beslut jag tog tidigt i våras, är så rätt.
Det blev nästan lite post traumatisk stress idag.
Å andras vägnar.
De man idag ältade, funderade på, bakade, vände och vred på. Det har jag och vi, gjort så många gånger.
Det är så skönt att slippa det nu!
Företagandet. Säljet. Marknadsföringen. Jagandet.
För det tar sådan energi när det är skarpt läge. Det är tungt.
Och det lustiga är, att när jag nu helt ärligt berättar det när folk frågar, så får jag respons!
Man vågar inte prata om det.
Bara att andas om att man inte trivs eller mår bra. Det gör man inte. Företagarlivet ska bara vara topp och kul.
Är man anställd, då kan man pipa lite, skylla på chefen eller företaget om man inte trivs.
Men om det går trögt och är tungt som företagare, då lägger man locket på.

Tidigare idag kom en person efter minglet och frågade om pitchen hade funkat.
Det gjorde den.
Men jag frågade ändå hur det gick. Om det var trögt. Och fick det ärliga svaret att det är tungt.
Jag tror aldrig jag hade fått det ärliga svaret om personen inte kommit mitt i mitt och en annan persons samtal om företaget jag inte längre driver och orsaken till det.
När jag beskrev när och hur luften gick ur mig.
I vilket ögonblick det inte lägre var roligt utan bara måste och tungt.

Förra veckan på ett möte, berättade en person att den inte tyckte att företaget som var relativt nystartad funkade.
Saker hade hänt som gjort att personen tappat suget och inte kom ur det.
Så företaget skulle läggas ner.
Alla ojade sig och beklagade.
Det gjorde inte jag. Jag konstaterade bara att det är lika modigt att kliva av som att kliva på.
Och att det är en oerhört bra erfarenhet.
Livet består av annat.
Också.
Så, det var en enormt nöjd kvinna som åkte hem idag! :-)

I morgon är det fredag. Och även den dagen består av mingel, lunch och nya möten.
Det ska bli sjukt spännande, för det är ett helt nytt ställe med helt nya människor. Jag känner nog inte en kotte.
Sen är det helg! :-)