Sidor

onsdag 30 september 2015

En bra dag.

Snart är ännu en vecka slut.
En vecka som har varit full av pappersjobb. Man ska ju ha sådana veckor med.
Det är lite skönt att ha kontorsdagar emellanåt.
Hinna i kapp.
Men, nu är det två externa dagar, vilket också blir kul.
En dag ska jag "bara" stå i mässmonter. Det är ovanligt. Jag brukar ju oftast vara inblandad i själva mässan, så det ska bli najs att bara åka dit och göra det jag ska.
Utan att behöva hålla koll på detaljer och tidsscheman.
Fredagen är jag mer inblandad i, men det är också bara kul. Jag har inte huvudansvaret utan ska stå för möten och mingel.
Och fotografering.

Sen, är det dags att dra till landet. Äntligen. Som jag behöver ut och landa där nu.
Det är så mycket i rörelse nu som behöver landa.
Precis när jag tycket att det fanns balans, så rör det till sig. :-)
Samtidigt så är det en chans, att visa vad jag går för. På flera sätt.
Hålla ställningarna.
Underlätta för någon som har det lite knivigt nu.
Lite märkligt hur det kommer i vågor. Att det är tungt, på flera ställen samtidigt.

Nåja. Dagen blev dock riktigt bra.
Jag har länge haft en dröm. Om en grej jag skulle vilja vara med på. Det har liksom varit en grej som jag velat uppleva.
Idag, fick jag plötsligt frågan om jag vill vara med och koordinera den!
OM jag vill??
Jag fick uppmaningen att tänka över det, kolla med maken, tänka över konsekvenserna lite.
Men, jag sa ja på stående fot!
Helt galet!
Man ska som jag brukar säga, akta sig för vad man önskar, för det kan slå in! :-)
Det ska bli så kul!
Utmanande och mycket jobb, men utvecklande och så fantastiskt roligt.
En upplevelse som få gör.
Ett sammanhang som alla inte är med i. Och, otroligt bra att ha på sitt CV.
Galet!
Jag dansade hem sen! :-)
Sen hoppas jag att beslutet innebär andra bra saker i förlängningen. Jag håller tummarna, hårt.
Det tar en stund att smälta och jag får liksom nypa mig i armen.

Men, vi jobbar ju inte bara..
Vi är ju inne i den där perioden, när det är dags för alla födelsedagar!
Dags att bestämma hur det ska firas.
Ett barn, är redan bestämt och bokat. Det blir en familjegrej.
Men de två minsta ska funderas ut hur det ska gå till.
Sen kom det ett dop mitt i allt också, så det blir en tårttät höst! :-)

Jag har köpt första presenten i alla fall.
H&M hade frostjackor! Jag såg dem för ett par dagar sen, men hade inte tid att gå in och köpa.
Men, igår var jag bara tvungen att pipa iväg på lunchen, vilket var tur!
Det fanns EN jacka i Minimes storlek.
Tur att hon gillar kläder.
(även om just det är en orsak till våra stora morgonkonflikter..)

När jag var inne på H&M och sen på bokhandeln för att köpa en födelsedagspresent, fick jag plötsligt ett akut julklappssug.
Jag såg mängder av klappar! :-)
Även om vi som förra året ska begränsa det ordentligt. Men, böcker behöver man ju alltid! ;-)

Lite galet är det ju att vi kliver in i oktober i morgon!
Inte alls långt till Jul.
Dags att börja kika på julledigheten. Som jag inte kommer att kunna ha jättemycket av.
Jag fick en deadline idag, som visar sig ska vara direkt innan jul.
Men, jag hoppas att jag åtminstone kan vara ledig i mellandagarna.

Jag fick hem en mycket glad kille ifrån skolan idag. Dom hade varit och hälsat på en bondgård och fått klappa kossor!
Mysigt.

Det är just nu en tid när jag faktiskt känner mig i balans. Med så mycket.
Träningen går lite dåligt.
Eller rättare sagt uselt, men det beror helt och hållet på latmasken.
Jag kommer dit. Snart.
Men just nu ska jag njuta. Av nuet.
Av allt som är bra.
Det njuter jag av och tar ut en massa glädje i förskott! :-)

måndag 28 september 2015

Härliga helg!

Om veckan gick fort, är det inget mot vad helgen gjorde!
Fredagen jobbade jag som vanligt på ett ganska tomt kontor.
Det var lite lustigt, för vi var flera som var bjudna på ett kalas. Men ingen pratade om det! ;-)
Vi var strängt tillsagda att inte prata om det.
Och det gick otroligt bra. Typ 25 pers som alla var bjudna på samma kalas, men som inte yppat ett ord på hela hösten. :-)

Men, det märktes på fredagen, för många hade tagit semester och åkte redan då.
Jag tröstade mig med en bulle.
 Sen hämtade jag barn och farmor kom och hämtade dem hem till sig senare på eftermiddagen.
Vi packade och njöt av en tyst och lugn fredagskväll.

Lördagen, var vi uppe ganska tidigt för att packa i bilen och åka till hamnen.
Väl där, var det ganska kul att logga in på fejjan. Då såg man hur många som "loggade in sig" och kunde lista ut vilka som var bjudna! :-D
Det visade sig när vi klev in i restaurangen på båten att vi var ca 20 pers som åkte på samma båt.
Rena rama kramkalaset blev det och ett och annat "nämen är NI här???" :-D
Folk måste ju ha undrat vilka vi var, för det var ett härligt kackel om högt och lågt.
Vi jobbar ju alla inom det offentliga, så det diskuterades allt emellan politik, till infrastruktur, till ledarskap till statistik.

Sen åkte vi av färjan och satte näsan mot målet.
Andra sidan av ön. Ett jättegulligt B&B.
Och, väl där visade sig att vi bodde nästan alla på samma ställe.
Jag tyckte lite synd om de bofasta på just detta lilla ställe, för vi rullade nämligen in nästan 100 personer och tog över stället! :-)
 Det var en magisk kväll, där vi tog fördrinken nere vid havet.
Lyssnade på bra musik och lekte lite lekar.
 Det roliga var att när vi satt på båten, dök det upp ett par, där jag har jobbat med kvinnan. Inte jättemycket och länge, men vi har alltid hamnat att prata spännande saker på de möten vi varit på båda.
Hennes man kände jag lite ytligt, efter en kurs och att jag mailat honom i lite olika frågor.
Hans organisation är rådgivare till vår bransch kan man säga.
Nu satte dom sig hos oss och det tog inte lång stund innan vi upptäckte att han och min make hade massor gemensamt.
Löjligt mycket.
Och vi "fruar" gillade ju varandra redan..
Sen, visade sig att vi var indelade i samma lag vid lekarna och fick varandra till bordet.
Med andra ord, värdinnan hade troligen tänkt att vi nog skulle funka bra! :-)
Det gjorde vi!
Det är länge sen jag har skratta så gott och där vi haft så fantastiskt roligt alla fyra.
Efter lekarna, tog middagen vid och sen dans.
Talen var helt underbara!
Och det var klackarna i taket långt in på morgonkvisten.
Vi hade galet kul!
Det blev ju som en mindre firmafest för oss! Många av mina kollegor och vissa kände vi sen tidigare och eftersom att maken jobbar med samma saker, så har han ju lika kul med "mitt folk".
Vilken kväll!
 Vi sansade oss och kröp i säng framåt 03.
Vissa andra, kom in i andra andningen och smög i säng vid 7!
Frukosten blev med andra ord ganska kul den med, när kvällen återberättades och morgonen!
Man kan säga att vissa hade roligt åt andra, som mådde mindre bra. :-)

Vi tog en promenad runt ön med en av mina kollegor som jag knappt känner, på grund av att han är pappaledig just nu.
Hans pappa är från andra sidan jorden så döm om min förvåning när vi började prata om rötter och det visar sig att hans mamma kommer från en by i närheten av där jag är uppvuxen!
Igen!
Solen sken från en klar himmel och det var bara så mysigt.

 Men, sen var det dags att packa bilen och vända hemåt.
Vi erbjöd skjuts åt våra nya vänner, så att en annan kollega inte behövde ta en omväg.
Och hade minst lika kul på vägen hem som dit, trots lite ont i håret. ;-)
Vi var ganska tidigt vid hamnen, så vi tog en sväng i en botanisk trädgård i närheten.

 Så vackra träd!
 Och mysiga ruiner och växter..
 Men sen var det dags att "borda" igen.
Våra vänner, gick och satte sig på "VIP" avdelningen och somnade på rot! :-D
Vi satte oss i restaurangen och fick snart sällskap av en hord kollegor.
Bandet som spelade under kvällen satte sig hos oss. Vi fick ta del av deras middag och kände hur rocklivet var ganska coolt ändå! ;-)

 Vi var dock ganska sega så kacklet var lite lugnare på vägen hem! ;-)
Men det var så kul att få se alla kollegor privat. Även om vi är många som känner varandra ganska bra, så blir det en annan sak att umgås så intensivt över en helg.
Många har vuxit och visat andra sidor.
Det är länge sen vi hade så jäkla kul!
Och att kunna diskutera ganska djupa saker, som vi tycker olika i, men ändå vara överens om att vara inte vara överens och sen garva så att tårarna sprutar.
Nåja, vi var hemma vid 20 på kvällen och hann natta barnen, som farmor levererat hem till storasyster under kvällen.
Men vi var mosiga!
Jag orkade inte ens packa upp, utan kröp direkt i säng och slocknade på rot!

Det gick ändå bra att gå upp i morse. Lite kaffe så var man på banan.
Men, jag pallade inte att cykla, så det blev bilen.
Men jag tog en sväng på lunchen för att få lite luft. Och köpa nya mjukisjeans till Minime, som hatar vanliga jeans.
Men, nu är det för kallt för tights..
Tur att H&M har mjuka byxor.
Och dom hade massa fint nu!
Oj, vad mycket julklappar det fanns!
Det är så kul att Minime älskar kläder och gärna vill ha de i present!
Jag var även in en sväng på bokhandeln för att köpa en kalaspresent och hittade en massa julklappar även där!
Helt galet att julklappssuget plötsligt infunnit sig, även om jag inte alls vill ha jul!
Jösses, det är så mycket nu i höst att jag inte ens vet hur man ska orka fixa jul. Men, det brukar ordna sig! ;-)

Eftermiddagen blev dock lite tungt. Det var några hängbjörkar som satte sig på fikat vid 15.
Kul att se, för man såg verkligen vilka i fikarummet som varit med i helgen.
Även om de som inte var med kunde räkna ut det! ;-)
Det var inte så mycket prat om det, utan mer igenkännande trötta nickar! ;-)

Men, som sagt, en härlig helg som gett energi och nya kontakter, trots att man är lite sliten.
Man somnar ovaggad i kväll. :-)

torsdag 24 september 2015

Som det kan bli...

Oj, så gick den här veckan i ett nafs också.
På måndagen, fick stora sonen komma och vara barnvakt för att vi för en gångs skull åkte på lite vuxengrejer.
U2 var här och körde 4 spelningar.
Vi är inga stora fan och hade nog aldrig köpt biljetter självmant. Nu fick vi dem! :-)
På gamla meriter kan man säga.
Det är inte dumt att ha gamla kontakter. ;-)
Kvällen var mysig och gav mersmak. Vi måste unna oss mer upplevelser helt klart.

 Det blev som tur var inte så sent.
För det var ju jobbdag dagen efter.
Kollegor hade varit på en stor mässa och kom hem med en stor hög med visitkort och fyra A4 sidor med kontakter som skulle registreras.
Bara att bita ihop. Och det är ju så, att man pallar inte att sitta och regga i vårt kundsystem mer än någon timme, sen måste man göra något annat. För till slut får man gå tillbaks hela tiden och se vad man skrev för man börjar tänka på något helt annat! :-)

 Tisdagskvällen var det dags för höstens första föräldraföreningsmöte.
Jag är helt frivilligt med där.
Det är kul. Jag får insyn i barnens vardag och bra kontakt med andra föräldrar. Och vi har jättekul faktiskt.
Nu, klev både sekreteraren och ordförande av. Ganska oväntat faktiskt.
Vi har haft en riktigt bra ordförande i 3 år.
Hon kändes lite stel i början, men när man lärt känna henne så är hon störtskön.

Jag fick verkligen anstränga mig för att inte erbjuda mig som ordförande. Tanken har slagit mig att det skulle vara kul, men jag lät bli.
Nu när jag äntligen har lite mindre "sånt" så kanske jag inte ska plocka på mig mer.
Jag är trots allt klassförälder i Lillemans klass i år också.
Men, när ingen viftade med handen att bli sekreterare, så gjorde jag det.
Skriva protokoll kan jag göra i sömnen. ;-)
Sen, tog en pappa över som ordförande. Den pappan som vi faktiskt köpte vårt radhus av för några år sedan! :-D
Det blir bra.

Onsdagen blev en sväng till Globen igen. På konferens.
Det är så coolt att vara så högt upp! :-)

 Det var en jättebra konferens. Nyttig på så många sätt.
En sån där eftermiddag som gör att jag får massa arbetslust. Kommer på en massa som behöver fixas.
När vi satt på lunch fick jag ett efterlängtat sms.
Stora dottern skrev körkortsprov på tisdagen som gick jättebra. Och på onsdagen körde hon upp.
Och klarade det!
Jag tror nästan att jag är gladare än vad hon är! :-)
Det gick riktigt fort! Hon började ju köra i maj, men hade uppehåll under semestrarna. Så man kan säg att hon kört mest nu i augusti och september.
Det lustiga är att hon lagt både skola och jobb lite på hold just under förra veckan och denna, för att ta körkortet.
Så det var hennes svar när vi pratade om att hon klarat uppkörningen. "Jag har inte tid att övningsköra med, jag måste bara få det där gjort!" :-)
Grymt!
Efter konferensen åkte jag och köpte tårta och så firade vi när jag kom hem! :-)

Sen blev det mera jobb idag.
Roliga saker på g.
Men också lite tunga. Ibland måste man ta i rätt jobbiga grejer. För att ingen annan vill eller törs.
Jag funkar inte så.
Saker försvinner inte för att man sopar det under mattan.

Sen föll en annan pollett ner idag!
Det är så lustigt hur små ankdammar det finns i alla branscher!
Jag har ju bytt bransch typ fyra gånger.
Förut har jag inte tänkt så mycket på det. Men senaste åren. När vi var i elektronikbranschen, då kändes pölen löjligt liten.
Alla kände verkligen alla. Det här var ju före LinkedIn och Fejjan. Men man kom ändå på att folk kände varandra och att folk rekryterades kors och tvärs.
Efter några år så hade alla varit kollegor på ett eller annat vis. Och i vissa fall gifta och separerade med varandra.
Eller...haft fuffens för sig.
Jag är fortfarande än idag förvånad över att ett ganska grovt snedsprång aldrig, vad jag vet, uppdagats.
Men vi var många som höll andan under ganska lång tid. Och räknade med att förr eller senare så kommer en av personerna att träffa på den andra och upptäcka vad som hänt.
(Varför ingen berättade något? Näe, man vill inte såra andra i onödan. Det hade blivit ett jäkla liv om det kommit fram som nog ingen velat ta konsekvenserna av..)

Nåja, sen bytte vi bransch. Till konsulter och coacher. Och hej och hå vad alla hänger ihop även där.
Pölen är lite större och yvigare, men med LinkedIns intåg så sitter man med munnen öppen med jämna mellanrum.
Oj, hänge dom ihop? Oj, sitter dom i varandras styrelser?Spännande...
Sen bytte vi bransch igen.
Till något helt nytt. (Tja, jag har fuskat i branschen för en massa år sedan) Lite lattjo är det ju att vi båda kom på att vi ska lägga ner vår verksamhet och göra annat.
Sen gör vi nu exakt samma saker, nästan, på två olika ställen.
Vilket har fått många att dra på smilet. Man får höra ibland "jaha, men...ditt efternamn..är du släkt med han där borta?"
Jodå. :-D
Man tror att det inte är så "inavlat" där vi är nu. Men tjena vadd jag bedrog mig!
Alla känner alla! Alla är kopplade med alla.
Folk byter hejvilt fram och tillbaka och arbetsgivare snor folk titt som tätt. :-)
Helt plötsligt har en halv avdelning bytt arbetsgivare, till samma och samtidigt!

Och man är gift, syskon, svägerskor till höger och vänster.
Idag fick jag tom nästan hicka!
Oj, hänger _dom_ ihop! :-)
Men det är fantastiskt kul, för man ökar sitt kontaktnät helt galet fort.

Min jobbdator mår dock inte så bra.
Det gäller att spara och spara, utifall att den dör! :-)
Men, en ny är beställd, så jag hoppas att den inte dröjer alltför länge..
Höstens roligaste grej är ändå min kollega.
Som hade inbrott på sitt rum. Man gick in och ryckte loss hennes dator från dockan.
På golvet, stod en ny dator och en ny skärm i kartong.
Den missade dom! :-D
Så när hon kom till jobbet, konstaterade hon att datorn var väck och packade upp den nya! :-D
DEN minen hade man velat se på tjuvarna om dom kommit på missen!

I morgon är det fredag.
Lite jobb. Sen packa ihop barn och hyra ut dem.
För snart är det helg och vi ska ut på nya busäventyr.
Det lär bli en helg att minnas! ;-)

söndag 20 september 2015

Familjehelg.

Helg!
Och vilket väder vi fick! Det regnade ju i veckan, men nu är det rena sommaren!
Otroligt varmt.

Igår samlade vi hop oss hela familjen, drog på oss Djurgårdströjorna och åkte på hockey.
Löjligt familjen! ;-) Men alla 7 hade tröjorna på.

 Och vilken stämning!
Drygt 8000 personer fyllde arenan och man får ju rysningar!
När alla sjunger, visslar, hoppar och tjoar så rycks man ju med.
Sen är Hockey den sport jag gillar bäst.
Det blir dubbel lycka. Härlig sport med otrolig stämning och alla jag älskar på samma ställe! :-)

Efter matchen åkte vi en liten bit för att äta.
Himlen var så vacker!

 Vi hade planerar att äta på Texas longhorn, men där var det kö till kölistan!
Så vi gick en bit till och tittade in hos "hemma hos Kaj".
Där var det helt tomt!
Vi trodde först att de inte serverade middag, men se det gjorde dom!
Och vilken mat!
Vi har varit där tidigare, på fest, men inte ätit "vanligt".
Det är så kul när man blir glatt överraskad.
Maken och svärdottern åt hamburgare.

 Jag och stora sonen åt varsin Nachosrätt, som vi lätt kunde konstatera att vi hade kunnat dela på!

 Stora dottern åt bara förrätt, vilket var smart. För den var stor!
De två små delade på en pizza.
Allt jättegott!
Vi rullade ut sen. Och vi var jättetrötta!
Det kändes som att klockan var 23..men den var 21!
Pinsamt. Man börjar bli gammal.
Men kul hade vi.
Nu  är man ju i den åldern att de roligaste upplevelserna är när alla barn är med.
Vi har ganska mycket grejer inplanerade framöver som blir kul.
Och planer med stora sonen som jag hoppas blir av. Det skulle vara så fantastiskt roligt.

Nåja, idag är det söndag. Solen skiner.
Varmt som mitt i sommaren!
Minime gick till en kompis för att leka. Maken och stora dottern åkte ut för att övningsköra.
Jag hoppas att dom även åkte förbi och pallade lite äpplen till en äppelpaj! :-)
Lilleman och jag gick för att fixa lite smågrejer.
Sånt man aldrig hinner på vardagarna.
Och njöt av den härliga promenaden.
 Vi passade på att köpa lite mjukisbrallor till Lilleman och ett par nya jeans.
Han gör av med otroliga mängder jeans!
Och - det hängde en jacka på rea! En som han prövade redan i somras, men som jag tyckte att vi kunde vänta med lite.
Nu fick vi den en hundring billigare. :-)

Söndag innebär tvättdag. Jag gör ofta så att jag tvättar och tvättar, under torsdag och fredag. Sen tar jag hand om det under lördagen eller söndag.
Ofta söndag.
Att stryka skjortor har blivit ett sätta att ställa in mig på att det snart är måndag! :-)
Så, nu väntar jag på att tumlaren ska leverera lite att vika.

Men jag är bra sugen på att sätta mig i solen och läsa!
Maken kom hem med Jonas Jonassons nya bok igår! Ah.
Jag som redan läser en hel serie. Hur ska jag nu kunna vänta med den här??
Jag tror att det får bli ett avbrott i serien. :-)

Sen blir vi hela familjen till middag i kväll igen.
Perfekt avslut på helgen.
Nu orkar vi med en ny hektisk vecka.
Och nu längtar vi till landet! Men, det dröjer fortfarande två veckor innan vi kan åka dit.
Men det ska bli så skönt!
Och - vi har fått offert på ny slamtank! yey!
Det blir ungefär hälften så billigt som vi räknade med. Och man behöver inte göra ett så stort ingrepp
som vi trodde att vi skulle behöva göra.
Så det är najs.
Det kommer att bli fixat redan i höst, vilket är jätteskönt!
Det har legat och gnagt ganska länge att det måste fixas och nu äntligen blir det av.
Sista veckorna av denna måndag kommer att gå i ett nafs!

torsdag 17 september 2015

PTS

Vips veckan är nästan slut.
En väldigt blandad vecka på alla sätt. Väldigt mycket möten, utbildningar och externa möten.
Det kommer att kompenseras av nästa vecka, som börjar med två dagar när jag ska läsa 9 olika delårsrapporter och leta avvikelser!
Två hela dagar är avsatta för detta. Ögonen kommer att gå i kors! ;-)

Nåja, idag var det mingel för hela slanten. Och det är så kul! Nu är jag ju i den positionen där jag bara kan koppla ihop folk, rekommendera folk och hjälpa till.
Jag behöver inte sälja något!
Och nu har jag funnit så länge i just det här sammanhanget att det känns som att man sitter i ett rum med vänner.
Det är ett evigt kramande! ;-)
Tom folk som jag inte sett sen i våras, kom ångande idag och utbrast "nämen hej! Du är kvar!!" :-)
Då blir man glad.

När jag gick dit, spöregnade det. Bokstavligen.
Så, jag letade fram nya regnkappan! :-D Varför har jag inte utrustat mig med en sådan förut??
Idioti.
Så skönt att vara välklädd och regntät!
Sen när vi minglat klart efter ett par timmar, gick jag hem igen för att hämta bilen.
Då sken solen och det var 17 grader!
Snällt fick jag klä av mig och svettades som en liten gris.

Mycket skumt väder..
Nåja, svisch iväg till nästa ställe.
Där träffade jag på en go kille, som tyvärr har det lite tungt nu. Jag hade egentligen bråttom, men tog mig ändå tid för honom.
Han såg ut att behöva det. Senast jag såg honom så sprudlade hela han. Som ett energiknippe.
Idag var han lite stukad.
Och då tickar ju mammahjärtat igång.
Så vi pratade och bollade lite. Konstaterade att han inte skulle se det som ett nederlag eller besvikelse, utan faktiskt som en bra erfarenhet.
Nu vet han var han inte passar.
Och han fick lite att klura på. Lite saker han inte tänkt på. Han är ung och har hela livet på sig.
Det bästa han kan göra när han inte vet vad han vill, är att sätta sig på skolbänken.

Sen, skyndade jag dit jag skulle.
Till ännu en utbildning som jag var med på för att observera och träffa dem som gick den "på riktigt"
Och efter ett par timmar kunde jag bara konstatera att det beslut jag tog tidigt i våras, är så rätt.
Det blev nästan lite post traumatisk stress idag.
Å andras vägnar.
De man idag ältade, funderade på, bakade, vände och vred på. Det har jag och vi, gjort så många gånger.
Det är så skönt att slippa det nu!
Företagandet. Säljet. Marknadsföringen. Jagandet.
För det tar sådan energi när det är skarpt läge. Det är tungt.
Och det lustiga är, att när jag nu helt ärligt berättar det när folk frågar, så får jag respons!
Man vågar inte prata om det.
Bara att andas om att man inte trivs eller mår bra. Det gör man inte. Företagarlivet ska bara vara topp och kul.
Är man anställd, då kan man pipa lite, skylla på chefen eller företaget om man inte trivs.
Men om det går trögt och är tungt som företagare, då lägger man locket på.

Tidigare idag kom en person efter minglet och frågade om pitchen hade funkat.
Det gjorde den.
Men jag frågade ändå hur det gick. Om det var trögt. Och fick det ärliga svaret att det är tungt.
Jag tror aldrig jag hade fått det ärliga svaret om personen inte kommit mitt i mitt och en annan persons samtal om företaget jag inte längre driver och orsaken till det.
När jag beskrev när och hur luften gick ur mig.
I vilket ögonblick det inte lägre var roligt utan bara måste och tungt.

Förra veckan på ett möte, berättade en person att den inte tyckte att företaget som var relativt nystartad funkade.
Saker hade hänt som gjort att personen tappat suget och inte kom ur det.
Så företaget skulle läggas ner.
Alla ojade sig och beklagade.
Det gjorde inte jag. Jag konstaterade bara att det är lika modigt att kliva av som att kliva på.
Och att det är en oerhört bra erfarenhet.
Livet består av annat.
Också.
Så, det var en enormt nöjd kvinna som åkte hem idag! :-)

I morgon är det fredag. Och även den dagen består av mingel, lunch och nya möten.
Det ska bli sjukt spännande, för det är ett helt nytt ställe med helt nya människor. Jag känner nog inte en kotte.
Sen är det helg! :-)

måndag 14 september 2015

En sån där en...

Alltså vissa måndagar...
Eller egentligen dagar. Men det råkade vara en måndag! :-)

Det har varit grinigt idag. Lite överallt. Gnissligt.
Jag fick ett mess ifrån en kompis. "jag har sån pms att jag skulle kunna XXX folk" ;-)
Och lite så kändes det idag.
Som  att folk hade lite pms både här och där. Till och med män! ;-)

Men, nu är måndagen slut och det kommer en ny dag.
Troligen bättre.
Men, man ska ha sådana dagar med så att man uppskattar de som är bra! :-)
Sådär som man säger till barnen. Det är bra att ha tråkigt ibland.

Lite lustigt var det dock att flera har uttryck samma sak idag. Att det liksom varit rörigt och att man funderar på att byta jobb eller riktning i livet.
Fascinerande att det liksom kan vara så på flera ställen samtidigt. Man kan undra om det är fullmåne eller något annat.

En annan grej som slog mig idag, var att jag snart jobbat ett år där jag är nu. Ett år!
Jösses vad fort det gått, samtidigt känns det som igår jag började.
Samtidigt som det känns som att jag alltid jobbat där. Vilket många också tror, så jag får påminna om att jag faktiskt inte kan veta vissa saker! ;-)
Det är galet vad åren går.
Tiden.
Men oj vad mycket jag har lärt mig!
Idag påbörjade jag lite nya arbetsuppgifter som jag ser mycket fram emot. Många andra suckar över dem och tycker att det är tråkigt.
Jag älskar dem! :-)
Känner mig väldigt hemma i dem och ser fram emot att lära mig ännu mer när jag är inne i det.
Man måste ju vara lite strategisk känner jag. ;-)

Men, nu är det dags för kudden.
Den bok jag läser och längtar efter att läsa jämt, ligger och väntar på mig.
Problemet är att jag ofta somnar med boken på näsan.

söndag 13 september 2015

Så var den helgen över..

Så var helgen slut.
Man hinner bara tänka "nu är det fredag" och så är det måndag. :-)
Se hinner man bara tänka "nu är det måndag" så är det helg!
Och vi har slagit rekord i att äta ute.

Vi var för trötta för att göra middag i fredags, så vi åkte ut och käkade.
Efter att vi uträttat lite ärenden, så klev vi in på PizzaHut.
Gott. Och jäkligt onyttigt!
Men gott! :-)
Lördagen började med att jag röjde ur kylen.
Det är lite märkligt men man fyller liksom bara på, utan att rensa ur. Så till slut är kylen full, men man upplever att det inte finns någon mat. :-)
Så det blev långa inköpslistan...
Vi kunde inte låta bli att äta lunch innan vi klev in i butiken.
Vägg i vägg ligger Stockholms bästa shusiställe. Mums.
Och det kändes bra mycket nyttigare än dagen innan! ;-)

 Vi uppdaterade The förrådet.
Lite lustigt är det att man blir så "teig" på hösten.
Det är så mysigt att ha en stor kopp när man sjunker ner i soffan..

 Äpple och kanel...mmmm,,,,
 Och chai. Det är gott!
När jag sen hade plockat och fixat, upptäckte jag att det faktiskt hade flera timmar innan det var middagsdags.
Så, jag hoppade i träningskläderna och kröp ner i gymmet.
Jag märker ju nu, när jag ofta cyklar till jobbet, att träningen blir ojämn.
Ben tränas var och varannan dag.
Men inte överkropp. Så nu måste jag gymma. Fast jag inte tycker att det är så kul.
Jag ger mig 10 minuter på bandet för att värma upp.
Det behövs ju inte, egentligen. Men det känns bättre att ta tag i hantlar och skivstång om jag redan är lite svettig, liksom. ;-)
Det gick rätt bra.
Mest är jag nöjd med att jag gick in i rummet! ;-)

Lite träningsvärk har jag idag...
Dagen idag har gått till det som söndagar brukar gå till. Tvätt, tvätt och mera tvätt.
Plock, dammsugning och tvätt.
Det tar liksom inte slut.

Vi åkte på bio och såg Insidan ut. Maken, som fortfarande inte är helt frisk bäddade vi ner innan.
Han är lite dålig på att lägga sig och vara sjuk.
Kopplar bort helt liksom.
Han har fortfarande inte fattat att han är anställd! ;-) Och att det finns en hel grupp som jobbar tillsammans.
Nåja, filmen var riktigt bra! :-)

Och nu är det som sagt dags att tänka på att det är måndag igen.
Det är en helt ny känsla hos mig, att faktiskt kunna koppla bort jobbet så pass när jag går hem på fredagen, att jag måste kika i kalendern på söndagen, vad som ligger i pipen veckan som kommer.
Det har tagit ett år.
Att kunna jobba och faktiskt jobba klart på arbetstid så att jag inte behöver tänka jobb på helgen är helt grymt.
Det slår mig titt som tätt.
Häromkvällen var jag ju iväg på ett mingel. På arbetstid. Jag kunde alltså mingla och få betalt.
Som egen företagare, så är mingel och nätverk säljtid.
Man har alltså inte betalt.
Har man tur, så hittar man en kund eller får en referens som kan ge jobb.
Men så är det ju väldigt sällan. Man måste sälja under otroligt många timmar för att sen kunna debitera en slant.
Så, när kollegor säger "neeej, jag orkar inte ut och mingla" då gör jag det med glädje!
Tänk att jag får betalt för något som är kul! :-D
Under den kvällen pratades det naturligtvis om företagandet och hur det är.
Att man aldrig är ledig.
Man är sitt företag, man är sitt varumärke. Man kan inte skilja på fritid och arbetstid.
Man säljer hela tiden.
Och där och då kände jag verkligen att mitt beslut är så rätt.
Att jag har så nog med att inte ha klara ramar mellan jobb och ledigt, mellan proffs och privat.
Det känns bra! :-)

Maken sa häromdagen: "känner du att vi plötsligt har ett vanlig liv?" och det är precis så.
Vi orkar umgås med vänner igen.
Vi orkar göra saker med barnen. Och med varandra.
Så man kan säga att jag numera är anställd med en företagares inställning till jobb.
Jag borde alltså vara den ultimata arbetstagaren! ;-)

Nåja, nu väntar en vecka med helt otroligt många möten och input.
Och kanske mer höstigt väder..
Två cykeldagar bordet jag kunna fixa.
Ny vecka, nya äventyr helt enkelt.

fredag 11 september 2015

Chocken är total!

Så har en vecka gått.
Bara sådär. Igen.
Full fart, tidiga morgnar och sena kvällar.
Till och med lite dubbelbokningar. Tur att farmor kunde komma susande för att täcka upp.

Jag har träffat många nya och intressanta människor. Och upptäckt hur otroligt liten världen är.
Eller, Stockholm kan jag väl säga.
Flera gånger den här veckan så har jag träffat på folk som jag känner till och haft kontakt med på ett eller annat sätt, men inte träffat.
Och då blir det en sådandär "nämen, oj, det är ju du!" :-)
Sen börjar det nu även bli så att folk vet vem jag är..Medans jag inte har en aning.
Och inte heller tänker på att jag syns i massor med sammanhang numer. Jag är ju liksom bara jag, inte tänker jag på att man sett mig lite här och där.
Och nu har polletten trillat ner lite här och där om att det är jag som sköter en hel del närvaro i socialamedier.
Det blir en "aha, är det DU?" ;-)

Mycket jobb har veckan alltså innehållit men också ett besök till min nageltjej. Äntligen.
Det är jättelänge sedan men nu så är det ordning igen.

Häromkvällen var jag iväg på ett nätverksmöte för att berätta om  min roll och vad jag kan erbjuda.
Jättekul!
Det är verkligen otroligt kul att få göra sådant! Jag får nypa mig i armen över allt kul jag får göra!

Det var en spännande kväll och vi får se vad det utmynnar i.
Dock blev det en sen kväll igen. Jag åkte direkt ifrån minglet för att hämta dottern som varit iväg och jobbat.
Sen upp och hoppa i morse för att åka direkt på ett möte. 
Och lite trött var jag, för jag glömde mina anteckningar där vi hade mötet! Det är så olikt mig!

Nåja, efter att ha slängt i mig lite lunch åkte jag på en invigning.
Så kul att se hur det blivit men också att träffa de som jobbar. Det blir alldeles för sällan, men nu kommer jag att titta in varje gång jag går förbi. 
God tårta fick vi med!
Sen blev det en drös med besök på flera företag vilket var spännande.
Ibland, när man bara kliver in oannonserat så får man en hel del info, som man annars inte skulle få.

Det var lite skönt att ha dagen så full, för tankarna har snurrat rätt rejält i övrigt.
Tidigt i morse fick jag ett sms: "Man har tagit personen som mördade flickan i norrort".
"pling". Sen gick chatten varm.
Lättnad bland oss som har vänner, bekanta och familj i området.
Området där jag bott under ganska lång tid.
Där barnens pappa fortfarande bor och barnen i perioder.
Alla har varit så oroliga över att han ska hinna slå till igen. Ingen har vågat röra sig i området och alla har spekulerat i vem det är.
Massor med killar har blivit topsade. Alla våra söner och alla deras vänner har topsats och pratat med polisen.
Oron har varit stor.
Jösses, min stora dotter sprang i spåret kvällen innan, vilket har varit obehagligt att tänka på.
Nu gick luften ur när en kille äntligen blev gripen.
Men, det blev värre...
När jag satt på lunch fick jag först en chatt. Efter en stund ett sms. Och sen igen.
Och då tappade jag nästan luft.
Det var och är så svårt att fatta. Första reaktionen var "nej, det kan inte vara sant!"
Sen hörde stora sonen av sig med samma information, med uppmaningen att försöka få tag på dottern.
Och visst, hon bekräftade när jag dubbelkollade.
Om namnet stämmer så har hon gått i samma klass som personen i 9 år!
NIO år!
Helt obegripligt.
Och ännu läskigare när man nu vet hur nära sådan oerhörd ondska alla varit.
Det kunde lika gärna ha varit hon..
Nu försöker man ju minnas hur det var då, när dom var yngre....om man mins något.
Sista bilderna är ju från när dom gick ut 9:an..
Helt galet.
Alla är lika chockade.
Det kommer att ta tid att smälta.

Man kan säga att jag var rätt trött när jag klev innanför dörren efter att ha hämtat barn idag.
Vi orkade bara inte svänga ihop en middag, så det blev ute.
Sen kroknade vi i soffan hela högen.
Men, i morgon är en annan dag. En bättre hoppas jag.





söndag 6 september 2015

En jäkla smäll!

Ja visst fick vi en mysig lördagsväll!

Precis när det mörknat började det regna. Först lite för att sen ösa ner.
Jag trotsade regnet och tände flera lyktor.
 Vi låg i soffan och tittade på tv och jag läste min bok och virkade lite.
Det var inte kallt, men det blir liksom rått såhär på hösten så jag tände en brasa.

 Strax efter 22 kröp barnen i säng och låg och kikade på varsin film.
Jag satt kvar i soffan.
Åskan som mullrat en stund, blev intensivare. Jäklar vad det mullrade.
Och regnade.
Men jag såg inga blixtar. Iofs hade jag fällt ner persiennerna och vinklat dem lite, mest för att det inte skulle vara så galen insyn i våra stora fönster.
Helt plötsligt small det som ett pistolskott. Ett högt visslande och i nästa sekund slocknade hela huset och sen small det!
Jädrars. Jag förstod direkt att åskan slagit ner någonstans i närheten.
Barnen blev lite lätt skärrade. Minime mest för att det blev becksvart. Utanför Lillemans rum sitter en ficklampa som alltid börjar lysa när man drar den ifrån uttaget. Eftersom att strömmen gick, så lyste den nu.
Han kom tassande ut i köket och Minime fick lite ledljus så att de kunde krypa upp i soffan.
Jag tände ett par ljus och la ett par klabbar ved på brasan för att det skulle bli ljusare.
Sen kikade jag om det var jordfelsbrytaren som slagit ifrån.
Mycket riktigt.
När jag vickade upp den igen vaknade allt till liv.
Jag kikade ut mot de närmsta grannarna och såg att det lyste hos dem också.

Sen blev det lite letande för att se vad som gått sönder. Vi hade flera datorer igång och tre tv:er.
Plus att två telefoner låg på laddning -inte så bra.
Men jag kikade runt på alla och de såg ut att funka. Däremot hade vi inget internet.
Jag kikade på routern som sitter i köket och den var helt svart.
I vanliga fall så blinkar den hysteriskt i gult, grönt och rött. Nu var den inte så pigg.
Så, det var den som gick.
Jag drog ur den och all annan elektronik.
Minime kröp i säng igen och somnade. Lilleman var lite mer skärrad, så jag bäddade ner  honom på soffan en stund och så kikade vi på tv.
Men han kom inte riktigt till ro, för att det var för varmt i vardagsrummet så efter ca en timme kröp han i säng och somnade.
Jag satt kvar en stund, men tassade sen upp och la mig jag med.
Precis när jag somnat, hörde jag hur regnet ökade i styrka igen och så även mullret.
Men, nu hade jag ju dragit ur all elektronik, så jag la huvudet på kudden och somnade.

Jag var helt säker på att barnen skulle komma tassande till mig på natten, men det gjorde dom inte.
Vilket glädjer mig!
Det betyder att dom inte är rädda för åska och att dom är helt trygga.
Känns bra.
Det syntes inte ett spår av nattens drama, utan solen sken från en nästan molnfri himmel!
Jag hörde dock en av grannarnas telefoner slagits sönder och att bommen som går till vårt område fått sig en smäll.

 Efter lunch åkte vi hem igen.
Maken hade haft en jättetrevlig kväll med sina äldsta vänner.
Huset var tom nystädat när jag kom hem.
Inte alls dumt.
Det gjorde att jag letade fram träningskittet och gick ner i gymmet.
Jag har inte tränat på jättelänge.
Sen allt drog igång har jag banne mig inte fått till det. Inte ens de där 20 minuterna jag har lovat mig.
Vilket ju är BS.
Även om det inte blir gymmet eller löpbandet (ibland blir det för sent för sånt) så har jag 20 minuter där jag kan yoga lite, köra planka eller andra övnivnar. Utan problem.
Jag måste bara prioritera och vara mer hård med mig själv.
Det går.
Idag blev det 12 minuters uppvärmning på bandet, sen 3x komplexfemma och 3x hantlar och planka emellan seten.
Sen ställde jag mig på löpbandet i dryga halvtimmen efter.
Jag gillar ju bandet. Att bli riktigt svettig.
Gillar inte gymmet.
Men nu måste jag. Jag får inte ställa mig där om jag inte kört något annat innan.
Den här veckan blir en sån igen där kvällarna blir långa flera dagar, men då måste jag unna mig något annat i träningsväg.
Plus att jag hoppas att jag kan endera cykla eller gå tre av dagarna.

Regnet vräker ner fortfarande men det är ganska mysigt.
Vi har tänt ljus och passar på att mysa.
Hösten är verkligen här.

lördag 5 september 2015

Ensamvargen.

I morse när vi vaknade, var det lite spännande.
Hur många friska? Hur många sjuka?
Vi konstaterade att jag inte blivit sjuk(are) och att både Lilleman och maken var feberfria.
Yes.
Finemang. Frukost, packa lite, packa in mig och barnen i bilen och så åkte vi till landet.
Maken, han fick snällt leta fram dammsugaren och sen åka och handla.
Han ska ha herrmiddag. Eller "gubbmiddag" som jag lite kaxigt kallar dem. Det får jag, för jag är äldre än hela högen! ;-)

Tanken var att jag skulle ha en väninna med barn med mig ut hit, men dom kroknade!
Troligen samma bacill som däckade dem.
Nåja, jag har inget emot att vara här ute själv. Ensam är jag ju inte. :-)
Barnen är med och nästan alla grannar är här.
Det är en av fördelarna med det här området, det är alltid folk här. Vilket är tryggt om det skulle hända något.
Iofs har vi strikta regler runt vilka verktyg man får använda när man är här själv. Dumdristig behöver man ju inte vara.

Det var riktigt varm när vi klev ur bilen.
Molnigt och grått, men varmt.

 Det har kommit några regnskurar under eftermiddagen, men det är ändå skönt.
Tyst och lugnt.
Jag har plockat bort pyntgrejer ur trädgården och ställt under tak. Ställt undan utblommade blommor och tömt krukor.
Påbörjat höststängningen. Nästa helg ska vi ut igen och då stänger vi av vattnet i lilla huset och jag ska ta in pelargonerna.
Då kommer även en man ut och tittar på vårt slamsystem. Det blir spännande på flera sätt.
Både vad dom kan göra med det och hur dyrt det blir.
Vi vågar inte tänka nästa sommarsemester ens innan vi vet vilka summor vi pratar om.
Men det måste bara göras.
Jag hoppas att man kan börja redan i höst..

Nåja, det blir inte mer "jobb" än så den här helgen.
Eftersom att det är lite ruggigt ute med regnet, så är barnen på sina rum och leker.
Lilleman är piggare idag men hostig. Så jag tjatar inte om att han ska vara ute.

Själv ska jag njuta av lugnet och myset med mörka kvällen.
Tända ljus, brasa och dra igång en eld ute.
Jag har flera böcker med mig ut. Bara att ligga i soffan och läsa är så mysigt!

Just nu har jag lite läspanik. Jag kan få det ibland.
När jag har massor att läsa, som jag vill läsa.
Serier.
Jag har avbrutit en serie för att börja läsa en annan.
Och då kommer det ju en femte bok av serie ett, där jag läst 2,5 bok! panik! ;-)
Det är det som kallas I landsproblem.
Samtidigt är det en skön känsla att ha en massa böcker som väntar på att läsas.
Jag behöver ha en hög, så att jag liksom ser att förrådet är fullt! :-)
(Men, nu måste jag renas ur på mitt nattduksbord för det är rörigt med både lästa och olästa böcker nu, vilket stressar mig..)
De lustiga är att när man tittar in i stora dotterns rum, så har hon en liknande hög på sitt skrivbord! :-)

Nåja, det blir en mysig lördagkväll. :-)
Det är ju så, när man har fullt runt sig hela tiden, så njuter man av att vara ensam ibland.
Jag har ett ganska stort behov av att få vara själv. Men är det ju så sällan numer! ;-)
Lite lustigt är det ju att jag som sett mig som en ensamvarg, som tänkte när jag var yngre att "jag ska nog vara singel och ska jag ha barn ska jag nog bara ha ett.¨
Och så har jag aldrig varit singel och har huset fullt jämt! :-)
Och njuter hejdlöst när vi är hela familjen och gärna stora barnens respektive.
Så gick det med en ensamvargen! ;-)




fredag 4 september 2015

Tröttmössa

Oj vad veckan har gått fort!
Det har varit en vecka som liksom gått i ett. Tidiga morgnar på grund av att båda barnen haft utflykter varje dag, som inneburit både matsäck, gympa/simpåsar och tidigare lämning och fulla dagar.
Jag har inte varit stressad alls egentligen, men ändå har jag varit löjligt trött!
Flera kvällar har jag kört hela familjen i säng vid 20! Och somnat har jag och sovit som en liten gris.
Jag tror att det beror på att jag har en förkylning i kroppen.
Hela veckan har jag haft dåligt samvete över att jag inte tränat något(på länge!)men sen konstaterade jag att om jag är trött, då ska jag sova!
Varför utsätta kroppen för mer belastning då? Även om jag inte direkt är förkyld utan mer känner mig hängig.
Idag blev Lilleman kvar hemma med lite feber och toksnorig. Och maken kom hem ganska tidigt efter att han känt sig febrig och hängig.
Så, helt klart har vi en bacill som far runt.

Jag hade rätt mycket jobb idag, som det är deadline på, men som tur är så gick det bra att jobba hemma.
Vi har väldigt flexibel policy för var vi sitter och jobbar, så det är inget problem. (Men jag som jobbat hemma så många år njuter av att ha ett kontor! :-D )
Lilleman är så lugn när han är skruttig så man märker knappt att han är hemma.
Nåja, jag hade en massa text som skulle redigeras och skrivas om.
Tillslut går ju ögonen i kors och man filar och filar. Som tur är så är vi en hel grupp som ska lämna ifrån oss texten och sen få den reviderad.

Det har varit en vecka med bra blandning på möten, skrivning och nätverkande.
Min först vecka på heltid.
Och visst märks det. Men, jag jobbade ju hela dagar ofta förut också, men kunde ta en dag ledigt sen för att kompensera.
Det är så mycket som händer den här hösten. Spännande saker som det är otroligt roligt att få vara med om.
Jag har också fått mer ansvar för sociala medier vilket är kanonkul!

 Stora delar av veckan var dessvärre rätt grå.
Jäklar vad det har regnat!
Det blev höst över en dag.
 Däremot blev det varmt och klibbigt igår eftermiddag! Jag och en kollega var iväg på ett företagsmingel och när vi stod och lyssnade på alla pitchar kände jag hur det bokstavligen rann svett på ryggen.
Usch.
I början av veckan var vi iväg på ett lunchmöte i ett av våra stora köpcentrum och efter mötet tog vi en sväng i lite butiker för att kolla läget.
(Vilket jobb man har va? Faktiskt kika runt i butiker på arbetstid! )
Och hjälp vad mycket fint det finns nu!
Vissa höstar finns det inget fint alls. Men nu. Ojojoj.

Men, det dåliga vädret har gjort att vi inte cyklat mer än en dag. Sen blev det för blött. Plus att vi har åkt som små tokar fram och åter på möten. Då går det inte att cykla.
Jag har verkligen saknat det!
Det är så mysigt att cykla främst på morgonen! Få ljuset och friska luften.
Plus att det ju går fortare än att gå.
Även om det lär bli en del travande när snön kommer.
Men jag ska försöka att cykla så ofta jag kan. Men det är ju alltid någon dag i veckan när det inte funkar.

Men nu är det fredag.
Vi har fullt med planer i helgen och jag hoppas att killarna i familjen är piggare i morgon igen.
Jag har verkligen sett fram emot det vi ska pyssla med. :-)
Efter flera år där vi knappt orkat träffa en människa har vi nu kommit igång med socialt liv igen!
Umgås med människor vi gillar och får energi ifrån.
Både göra roliga saker ihop hela familjen men också var för sig.
Allt behövs.

Hösten är här.