Så det kan bli!

Oj oj, nu har jag checkat av så mycket på min långa lista, att jag är helt snurrig i bollen! :-)

Helgen bara försvann ju. Jag jobbade till 19 på fredagen, och var lagom trött i knoppen när jag kom hem. 
Jag var inte lika trött i fötterna som jag brukar vara, för platsen vi var på var inte lika stor som tidigare år, plus att jag höll mig inomhus, för att spara luftrören. 

Så min sista närvaro i just det projektet var absolut bäst av alla år! :-) Även förberedelserna innan tyckte jag var bäst någonsin. 

Men, man ska ju sluta på topp! ;-)

Lördagen gick jag upp hyfsat tidigt, för att vi skulle vara på julbord lagom till lunch och det var en bit att åka. 
Jag var inte ett dugg nervös även om jag skulle träffa nästan alla nya kollegor, men det är ändå en liten målgång som gör en lite slut.

Väl hemma, så började jag duka inför makens 50 års lunch på söndagen. Jag var helt säker på att halva familjen skulle ligga sjuka, men det var bara svärdottern och ett av barnbarnen som kroknat. 
Nästan alla hade legat sjuka veckan innan. 

Vi har stort hus och en enorm matsal, men när vi får två respektive till och barnens kusiner har med sig respektive.. Då vet jag inte hur vi ska göra? :-D

Men det är så skönt att kunna duka kvällen innan och sen låta det stå kvar utan att det stör. Så härligt! 

Det var ju precis därför vi köpte det här huset, så att vi får plats! 

Vi gjorde det lätt för oss och beställde en buffé då ingen av oss hade tid eller ork att mickla med mat dagarna innan. 

Vi chansade på den lokala ICA butiken och jäklar vad god mat dom gjorde! Bra att veta, för vi lär ju ha en hel del fester framöver också. 

Studenter och grejer. :-)

Det var en trevlig lunch och vi var nöjda med att det blev just lunch, så fick vi bara lägga oss raklånga i soffan sen! :-) 

Men, det kändes ju på måndagen som att jag inte haft någon helg alls. Jag var så trött! 

Som tur är jobbade jag hemma och hann andas en dag innan det var dags för årets sista event på tisdag morgon - mitt sista på detta jobb!

Vi hade rekordmånga anmälda vilket var jättekul och både maken och min nya chef var på plats!

I sista minuten ombads jag att vara med i programmet och jag förstod ju att det skulle komma fråga om mitt nya jobb. :-)

Och visst, jag fick summera mina 9 år lite och sen berätta vart jag ska ta vägen. Flera i rummet visste redan, men många visste inte, så jag fick en del frågor sen. Mest "när är din sista dag".. Min nuvarande chef sa "alla frågar det med panik i rösten" :-D 

Gulligt ändå. 

Vi åkte till kontoret sen och hade möte, men jag är helt utloggad nu känner jag själv. Nu känns det som att jag är klar. 

När vi gick från frukosten tänkte jag "jaha, nu kommer jag inte att träffa någon från nya jobbet förrän när jag ska börja". Men efter lunch så ringde en av de nya kollegorna och frågade om jag vill vara med på deras julmys de har en av dagarna innan jul. 

"Vi längtar ju efter dig" sa hon! :-) Hur härligt är inte det att höra? Klar att jag vill vara med! 

Idag fick jag en uppmaning från vår HR att de semesterdagar jag har kvar ska jag helst ta innan första januari, så nu kommer jag att ta många fler än jag först tänkt över jul. 

Det blev också lite märkligt, för nu jobbar jag bara måndag och tisdag nästa vecka och sen är jag ledig till 3 januari! 

Det är ju jättelänge!

Den 8 januari är alla kollegor tillbaks och då är det bara en månad kvar tills jag slutar. 

Sista dagen är egentligen den 9 februari, men där tar jag semester. 

Det känns konstigt att vara kvar efter min avtackning på torsdagen så lämnar jag in telefon och dator och lämnar skeppet. 

Så januari blir nog till att dokumentera och göra det jag planerat göra i mellandagarna, jag tar inte på mig något nytt. 
Ett event har jag samma morgon som jag slutar, vilket är lite galet, men, men. 

Det projekt jag trodde att jag skulle behöva rådda in i det sista, får nog en kollega ta över verkar det som. Skönt! 

Så nu börjar jag liksom se slutet på det här. :-)

Nästa tisdag ska vi iväg på halv planeringsdag, vilket jag ju bara är med och dokumenterar. Sen ska vi käka julbord och sen gå hem till chefen och dricka lite glögg. :-)

Och - sen går jag som sagt på semester! 

Idag var det ju Lucia, men nu firas ju inte det speciellt längre. Man får inte gå på barnbarnens firande och ens egna är ju inte alls där längre. 

Jag känner mig rätt i fas gällande julen och på fredag ska jag och Lilleman åka och köpa gran. Så, det blir jul även i år! :-)

Nya tider stundar

 Jag ska byta jobb! 

I februari är det dags att ge mig ut på nya äventyr efter rätt många år på nuvarande jobb. 

Jag har 3 månaders uppsägningstid, så efter att jag skrivit på avtalet för den nya tjänsten och skrivit på uppsägningspapprena på nuvarande jobbet, så har ju allt fortsatt rulla på som vanligt.
Nästan så att jag glömmer bort att jag inte ska jobba kvar efter en stund. 

Till och med så att jag fått hjärnspöken och tänker att jag har drömt alltihop! :-) 

Som tur är så har jag träffat på både blivande kollegor och blivande chef flera gånger under senaste veckorna och idag var jag och maken medbjudna på julbord, där jag träffade nästan alla nya kollegor med respektive, så nu vågar jag liksom tro på det! :-D 

Jag är jättestolt över att jag fick jobbet, för det var så många som sökte. 

Det var inget jag direkt hade planerat, söka nytt jobb alltså, men jag har tänkt ibland att det kanske är dags. 

Och jag har längtat tillbaks till privata näringslivet lite då och då, så när jag råkade se en spännande tjänst på ett företag jag haft ögonen på ett tag, då kunde jag inte låta bli. 

Rekryteringen var ganska lång och gedigen, men gick ändå fort såhär i efterhand, Det är ju när man är mitt i det och har fjärilar i magen, går på intervjuer och sen väntar som det känns länge. 

Jag blev ombedd att tänka ut tre referenser efter två intervjuer och ett par tester. Två av dem kontaktade jag först när de efterfrågades, den tredje kunde jag fråga ganska tidigt i processen.  

När man kontaktar referenser är ju risken rätt stor att informationen läcker, så man måste vara försiktig. :-D

Av lite olika orsaker kontaktades just de två referenserna väldigt sent för mig. 

Jag blev intervjuad som en av de första men mina referenser ringes sist, just för att undvika att det skulle läcka ut i onödan, så när jag fick den där uppmaningen "ge oss deras info", då blev jag skitnervös! :-D 

Jag fick ju veta av dem när dom kontaktats, så när rekryteraren skickade mig ett sms dagen efter att jag skulle ringa upp, så tänkte jag "fan- nu ringer han och berättar varför jag inte fick jobbet och vad det berodde på men ändå skönt att få veta så pass snabbt. "

Men i stället säger han "jag har skrivit ihop ett förslag till dig, som jag tänker att du kan fundera på och sen bestämma om du vill komma till oss! "
Jag blev helt stum! Om jag vill ha tjänsten? Hell yes!

Så efter 9 år i offentlig tjänst ska jag nu tillbaks till privata näringslivet. Och det ska bli så kul! 

3 månaders uppsägningstid kändes så länge, men efter ett tag så är ju 3 månader inte så många arbetsdagar, till när julen kommer med en del lediga dagar. 
Men, eftersom det har tagit lite tid innan min nuvarande tjänst kom ut, hinner ingen ny komma på plats så att vi kan gå dubbelt. 

Så i mellandagarna blir det till att dokumenterar massor och skriva instruktioner.

Nu börjar det som sagt kännas mer verkligt och jag checkar också av planerade projekt som blir klara. 

I veckan hade vi en stor mässa som vi har årligen och som jag koordinerat under alla år. Nu var det sista gången. 
Lite känslosamt, men samtidigt så härligt att känna att det här var sista gången nu. Check på den! 

Nästa år, då deltar jag som besökare. :-)

Nästa vecka har vi ett stort frukostmöte - som också blir mitt sista. Check på den. 
Vid nästa tillfälle sitter jag i publiken. :-) 

Jag har älskat dessa uppgifter, men nu ska det bli skönt att inte behöva ansvara för dem mer. 
Det är ett event kvar sen som hålls precis dagarna innan jag slutar och två större som jag hinner förbereda och där ska en kollega bli så insatt att hon kan genomföra dem efter att jag slutat. 

Där är jag nog med som gäst, troligen. 

Så efter nästa vecka har jag inga större event kvar. Lite skumt, men skönt. 

Det ska bli så spännande med nytt jobb, största skillnaden blir att jag inte ska jobba lika mycket på distans längre och det blir mindre åka hit och dit. 

Som tur är så är en av mina nya förmåner att jag får ha med mig hundarna på kontoret om dom inte stör och skäller. Därför har jag börjat träna dem extra nu, så att dom ska klara av andra hundar som redan finns på kontoret och lite mer störning än vanligt. 

Jag tror att det kommer att bli bra och de kommer inte att behöva vara med varje dag förrän tidigast  till hösten när barnen får nya skoltider. 

Spännande bli det hur som! :-) 

Nya tider stundar. 

Sjukstugan!

I morse trodde man ju inte sina ögon! -17 grader! Djupfryst är ordet! Men så fantastiskt vackert! 

Man ser tom inifrån att det är krispigt kallt ute. 

Vi kroknade hela familjen i helgen och har kravlat oss ur feberdimman dagarna efter varandra nu. 

Jag fick upp ett minne på fejjan för ett par dagar sedan där jag skrev att 3 av 4 hade kroknat och jag kämpade emot. 

Så tydligen är det nu vi alltid blir sjuka! :-D

Jag var helt säker på att jag hade motat det i grind när jag tog det lugnt i slutet av förra veckan. 

Det kändes ju i kroppen att något var på gång, men jag brukar kunna mota det med sömn, näskanna och colzyme. 

Men icke.. i lördags kväll kom feberfrossan så det vara bara att bädda ner sig på soffan.

Och som alltid när någon blir sjuk så ligger hundarna så nära dom bara kan, sötnosarna!

Maken låg på övervåningen och hostade och snorade och jag på undervåningen. Båda barnen var också ruttna, men dom slapp den äckliga hostan vi vuxna haft. 

Dom har bara haft hög feber, som tur är. 

Idag är jag mycket piggare och har varit feberfri ett drygt dygn. Vi hade en stor konferens på jobbet och inte bara jag var dåligt, utan tre kollegor till, vilket gjorde att halva vår personalstyrka var borta! 

Jag erbjöd mig att komma in och jobba idag, men chefen sa "tack, men nej tack! :-D Jag låter fortfarande lite rasslig och kollegorna som fick rådda hela skiten själva idag hade ändrat om i planerna osv, så jag hade gjort varken från eller till. 

Det kändes också lite sådär att dyka upp när flera visste att jag varit rejält sjuk. Man känner sig ju som en smitthärd.. :-D 

Jag var ändå ute ett par svängar, körde en dotter till skolan bland annat. Hon som också precis klivit ur sjuksängen ville jag inte skulle stå och frysa och vänta på bussen. 

Det var så galet kallt! 

Men otroligt vackert, som Narina. Det blir ju inte vackrare på vintern än när allt är frost fruset. 

Det har inte blivit många promenader senaste dagarna av flera skäl. Både att det varit så förbenat kallt, vi har varit tokförkylda och hundarnas tassar inte riktigt gillar kyla på den här nivån. 

Heidi gnäller inte över det alls, hon vill helst ligga nerbäddad någonstans. Häromdagen gick hon verkligen i ide! :-)

Nu är det ju snart bara 2 veckor till jul, vilket ju är helt galet. Men när den här veckan och helgen är över så kommer jag att känna mig mer i fas med det.

Första ljuset tänt!

Nu får man jul känsla vare sig man vill eller inte! Jäklar vad det snöat och snöar!

På bara ett par timmar fick vi rejält i början av veckan och sen har det bara fortsatt.

Bordet som står ute visar hur mycket snö vi fått.. och ingen anledning till oro, bordet ska slängas, så det gör inget att det blir förstört. 

Men det blir ju så otroligt vackert överallt!  Allt blir tystare och mjukare. 

Jag har hittat en förkylning, precis som typ alla andra jag känner! 

Egentligen är det dumt att ha några större evenemang eller möten från slutet av november till jul, för alla ligger sjuka under den här tiden på året. 
Jag var tvungen att avboka tre möten under torsdag och fredag, vilket är ovanligt. Jag borde inte ha dåligt samvete över det för jag kunde ju jobba ändå med allt annat som behövde göras, men inte ta fysiska möten. 
Och om inte allt för länge så ska jag inte vara involverad i det som planeras alls på dessa möten. men ändå är det inte likt mig att boka av, så det tog emot. 

När maken kom hem på torsdagen och kände sig ännu risigare och fick tydligt utslag på Coronatestet han tog, så kändes det bra att jag inte blandat mig med massa människor, för det är säkert det som skvalpar runt hos mig med, även om jag inte är lika rutten som han. Som vanligt. 

Jag blir sällan lika sjuk som honom. 

Jag hoppas att jag inte blir sämre i helgen för jag måste vara på benen nästa vecka som innehåller en massa planering och flera roliga event som jag ansvarar för, så sjuk är inte ett alternativ. 
Klart att det går, men blir meckigt för alla andra. Det går liksom inte att ha flera personer som har koll på allt, så kroknar jag blir det knepigt. 

Det är inte så mycket kvar på arbetsåret nu. Nästa veckar är som sagt lite galen, sen har vi ett större event veckan efter och sista veckan en planeringsdag och ett julbord, sen är det julledighet. Galet!

Jag har fortfarande inte köpt en ända julklapp så det kommer att bli lite spännande om vi till på köpet ska vara förkylda nu, hur vi ska hinna med det! Jag har inte ens köpt på nätet, som jag brukar göra. 

Men som alltid, det brukar lösa sig på ett eller annat sätt. 

Nästa helg ska jag på ett riktigt roligt julbord dessutom, med helt nya människor och nytt sammanhang, vilket blir jättekul och det missar jag inte för något i världen. Jag hoppas att maken är på benen så att han kan följa med. 
Det är lite galet för jag har fortfarande så svårt att fatta att jag är med i det sammanhanget.. 

Snart är det dags att summera året som gått- i rekordfart, trots att det varit ett litet mellanår ändå. 

Bästa var ju ankomsten av lilla barnbarnet, det var absolut höjdpunkten! :-) 

Sen ser jag fram emot nästa år -det blir drag under galoscherna igen! 

Undras när vi ska ha ett sånt där "vanligt" år egentligen, där det inte händer så mycket mer än det dagliga? 
Troligen aldrig för varken jag eller maken kan sitta still och låta bli att dra igång saker och tacka ja till grejer. 
Vi skulle troligen kunna jobba dygnet runt om vi satte den sidan till, för vi har alltid projekt på gång. 

Jag hade ju precis bestämt mig för att sitta still i båten och bara njuta av att det mesta lagt sig till rätta nu och vad hände?

Jo jag fick ett tips och jadå - det hoppade jag på! 

Men sitter man still kan det växa mossa på en ju.. Så nästa år blir spännande förhoppningsvis på flera sätt. 

Jag bokade in en ny hundkurs till början av året också, den här gången för Bella. Det blev preparat sök som är grundkursen för ytterligare spår kurser. När man gått den kan man gå nosework, spårning eller ID sök och jag är ju sugen på ID sök. 

Det vore så läckert att komma med den här 5 kg stora donnan och spåra upp försvunna katter eller andra hundar! 

Hon är sjukt spårsäker, så att utveckla det ska bli jätteskoj. 

Nåja, när arbetsdagen var över idag, så skickade jag upp sonen på vinden att hämta alla jul kartonger och sen hårdkörde jag jul!
Nu känns det betydligt juligare efter att jag farit runt ett par timmar. Det enda som fattas är dekoration i två adventsljusstakar och jag måste ut och gräva fram mossa under snön! :-)

Man ska egentligen ha inte ha sån mossa i pga brandrisken, men jag ska bara lägga det på botten och annat ovanpå, men behöver utfyllnad. 

Jag hoppas att jag vaknar tokpigg på lördag morgon så att jag kan åka ut och köpa de där första klapparna. 

4 veckor till jul!

4 veckor till jul! 

Jiises! 

Men -jag får sakta lite julkänsla...

Det snöar, vilket underlättar, sen börjar man höra julmusik här och där och det dyker upp julfilmer.. 

Det är dags att ta ner jullådorna från vinden så att man är klar när det är dags att trycka på knappen första advent. :-) 

Som alltid har jag full panik veckorna innan och sen löser sig allt ändå.

Likadant på jobbet! 

Jag koordinerar en stor mässa som går av stapel om ett par veckor och jag har trasslat med ett polistillstånd hur länge som helst, skickat in kompletteringar och jagat folk. 

Får vi inte tillståndet då blir det ingen mässa och sisådär 300 personer blir lite lätt besvikna! 

Men - igår fick jag förhandsbesked- allt ok, vi hinner förmodligen få det - och vi kan planera vidare! 

*phjuu* 

Tänk att man alhar en surdeg som jäser! 

Vi var på ett otroligt coolt studiebesök i början av veckan. 

En så otroligt härlig butik med en lika härlig ägare!

Snart finnas den på vår sida av stan också och då kan man botanisera hur länge som helst! 

Jag måste åka dit med mina kollegor som är födda i mellanöstern som kan visa vad man annars missar.

Nu hittade jag finsk godis som inte går att hitta i vanliga butiker. 

Jag var med fjant på sista lektionen och nu gick det bitvis riktigt bra. 

Det har varit nyttigt för oss båda.

Jag har varit på uppstyrda promenader med Bella vilket också varit nyttigt. 

Nästa vecka kanske jag tar med båda så får vi öva på det.

Allt beror på hur kallt det är. Heidi hatar kyla. 🙂

Damsom håller kursen driver hunddagis och mängder av kurser. Hon är 100% hund och kan så mycket. Hon har sett alla typer och alla beteende. Det hon inte vet..

Och jag suger i mig! :-) 

Mycket är ju helt normala reaktioner hos hundar vilket är skönt att höra. 

Maken har köpt otroligt bra broddar åt oss. Dom sitter som berget! 

Som jag svurit åt broddar som är omöjliga att dra på utan att få hjälp och som sen ramlar av efter en stund! 

Men nu kommer jag aldrig att köpa andra. 

Snart är det dags att bygga julstaden och i vanliga ordning flyttar lite nya figurer in...

Det är en sport att hitta nya söta saker. 

Jag gör det här för barnen i huset. Jag har jobbat hårt för att dofter och synintryck ska bli minnen. Först för mina barn och nu barnbarnen. 

Dom ska undra "vad är nytt i mormors/farmors julstad i år? Och var bor tomten?" 

Jag brukar ha en nissedörr inne  men i år blev det ute. Så jäkla sött! 

Tom maken sa "naaaw" :-) 

Så nu är jag på gång - från att ha full panik över livet för ett par veckor sen till att nu ha hyfsad koll på livet! 

Gostroll och kalas.

Den här killen har bott hos oss hela veckan!

Gostrollet! 

Han är lite blyg så det är skönt att han varit här så pass länge att han till slut inte höjde på ögonbrynet vem som än dök upp. 

Det är ju lite ovant för honom att det kommer och går folk under dagen och plötsligt blir han slickad på fötterna av en pälsig filur! :-)

Det är så skönt att bo så stort att dom kan bo här en hel vecka utan att vi går på varandra och inte stör varandra. 

Veckan har varit hektisk i vanlig ordning men bra.

Jag har smält det fina men lite läskiga nyheterna jag fick för ett tag sen. 

Det kommer att bli jättebra och kul, men när först värsta nervositeten släppt och sen chocken så är det lite svårt att förstå att det kommer att bli av. 

Men det blir det!

Det gör också att jag plötsligt ser ett slut på andra saker och måste skynda på andra.

Det blir också spännande att se hur andra saker som jag inte kan påverka och inte heller blir påverkad av ska lösa dig.

Men det är inte mitt problem, så jag släpper det.

Jag måste börja tänka på julklappar och jul generellt snart också.

Vi har firat minime i helgen, äntligen blev hon 15! 

Det är en milstolpe!

Vi bjöd in till lunch och gjorde våfflor. 

Jag gillar att äta dem "salta" med lax, romsås, gräddfil och rödlök. Mums! 

Och naturligtvis även med sylt, grädde och glass.

När det blir så många kalas på raken blir det tradigt med tårta. 

Vi blev bjudna på en anna roligt grej så vi fick flytta makens firande lite och det behöver liksom ur mitt system först innan jag kan tänka jul.

Så här sen brukar jag inte vara faktiskt, men jag har inte varit där i huvudet alls. 
Jag har tre större jobbgrejer innan jul, 6:e, 8:e och 12:e december och privata grejer 9 & 10 december - en lite galen vecka!!

Sen ska vi hinna iväg på gymnasiemässa och öppet hus på ett gymnasium oxå. Jiiises! 

Men sen ska jag börja fundera på klappar, det går inte innan känner jag. 

Som tur är går jag på ledighet redan torsdag innan jul så julmat och pynt får bli den veckan. 

Julafton firar vi först minsta familjen på morgonen, sen åker vi bort på dagen och sen kommer äldsta dottern med familj hit på julaftons kvällen och sover kvar.

Och på juldagen kommer äldsta sonen med familj och så äter vi oss genom dagen.

Det ska bli så härligt! 

Jag jobbar ett par mellandagar och är sen ledig efter nyår igen.

Nyår firar vi hemma med alla barn.

Småttingarna behöver hem och sova och hundarna behöver få vara hemma i tryggheten så det blir perfekt. 

Jag planerar att gå en lång promenad med massor av andra hundar på nyårsafton.

Jag var iväg med Bella på promenad i veckan som gick superbra, så det blir inga problem i år.

Härligt! 

Hundarna klarade av dagens kalas jättebra.

Vi var 17 personer och det blir rätt livat, men dom låg och sov.

Nu avgränsar jag dem mest för att det inte ska hända olyckor.

Det är så otroligt mysigt att fylla huset med folk. 

Det är ett hus för fest! 🙂

Hektisk vecka och hundträning.

Shit vilken vecka! 

Så många känslor högt och lågt. I förra veckan fick jag ett roligt besked som jag behövde informera lite olika personer om i olika grupper och tider under veckan, så skönt att ha det gjort sen! 

På tisdagen åkte jag iväg på ett möte, den här dörren kommer jag att gå i igenom rätt ofta snart. :-) 

Sen har veckan fortsatt varit fyllda av lite olika möten. Jag var helt säker på att det skulle lugna ner sig lite efter min information men icke, plötsligt blev jag inkallad till ett annat projekt som behövde bemannas ett par månader framåt, och det är ju kul. 

Men, nu behöver jag sätta mig och lägga en plan framåt. Som tur är jobbar jag en del i mellandagarna och då är det så pass lugnt att jag kan göra massor av planering och dokumentation. 

Exakt vad det innebär blir officiellt så småningom, det är så många andra inblandade som jag behöver ta hänsyn till. Huvudsaken är att huvudpersonerna är informerade, för rykten går alltid. 

Nåja en märklig vecka är till ända vilken jag avslutade med lite gott bubbel! Som jag är värd den! :-)

Det dröjde ju inte länge innan jag somnande i soffan! :-)

Och sen dröjde det inte länge innan Bella kom tassande och la sig på min arm. :-) Som hon älskar gos!!

Hon får inte nog och vill helst ligga nära, nära. 
Heidi vill alltid vara när och med, men vill inte att man gosar med henne. Börjar man smeka henne när hon ligger bredvid, då reser hon ganska snart på sig och lägger sig lite längre bort. 

Jag kan vakna av att hon grävt ner sig mellan mina kuddar eller ligger i mina knäveck, men jag ska inte röra henne! :-)

Dom är så olika varandra dessa två. 

Jag fortsätter med min träning. Inte så mycket lydnad som passivitetsträning och kravställning. Jag har jackat upp ordentligt nu och tänker mer på vad dom får göra och vad dom inte får göra. 

Just för att dom ska bli vana vid att jag bestämmer var dom får vara och när dom måste tagga ner. 

Det kommer att bli viktigt så småningom. 

Tex kan jag plötsligt bestämma var dom ska ligga och hur länge dom ska ligga där. Heidi är inget problem, hon lägger sig och ligger kvar så länge jag är i närheten. 
Där jobbar jag på att hon ska ligga kvar när jag reser på mig och går. 

Bella vill helst bestämma själv var hon ska ligga och vila. Så efter ett par minuter  reser hon på sig och går någon annanstans eller bara vandrar omkring. 

Och det måste hon sluta med. Hon ska ligga där på handduken tills jag säger att hon inte längre behöver. 

Det är jätteviktigt och går rätt bra redan. 

Dom skäller mindre också bar av att lära sig att när jag säger nej, så är det nej. 

Jag har tid på mig att träna och finslipa det här, för det kommer att vara viktigt för mig längre fram och då är ju motivationen plötsligt mycket starkare. :-)

Det som var lite kul här i veckan var att jag ramlade över gamla tv program som Fredrik Steen haft för ett antal år sedan. Med tanke på hur ung han var så är dom rejält gamla, men roliga att titta på ändå. 

Maken och jag har legat och slötittat på dem och vid ett tillfälle hade dom en schäferblandning som var galen i att jaga bilar...

Plötsligt säger maken "men - det där är ju som Bella!"... I ett annat program hade dom en liten Yorky som ville ha kontroll på allt och alla och for omkring och då utbrister han "men det är ju Heidi!" :-)

Och precis så var det!

Jag har sagt länge att Heidi försöker kontrollera och bestämma över oss alla och hon är så liten och söt att ingen säger till henne utan garvar mest. Hon gör liksom inget eller ingen illa, för hon är så liten. 

Men jag kan störa mig på vissa beteenden. 

Häromdagen när hon stod och skällde mot sonen och krafsande honom på benet så sa jag "tänk in att hon hade varit en 62 kg schäfer nu, hade du tyckt att det var kul?

Nej det hade han ju inte. "så säg till henne då" sa jag. :-) Och när han föste iväg henne, så slutade hon ju, rätt snopen. 

Bella skäller aldrig _mot_ oss, annat än när hon behöver ut eller när hon står i köket och snurrar = vill ha godis! :-)

Dottern och minsta barnbarnet ska bo här några dagar nästa vecka och då har jag ännu större möjligheter att träna dem med störning. Perfekt! 

Jag får ta alla tillfällen i akt att träna dem. Jag ska också börja ha med dem oftare i stökiga miljöer så att dom vänjer sig även med det.
Dom är härliga och lättlärda, så jag ska nog få ordning på dem. Vi har kommit långt redan och jag har som sagt lite tid på mig.

Tur att ordspråket "det går inte att lära gamla hundar att sitta" är fel! :-) Det är nästan tvärsom, nu är dom i en ålder då dom taggar ner och mognat och vi kan träna ännu mer. 

Kul! 

Helgen blir lugn. Det ska städas, storhandlas, klyvas ved och fixa lite allmänt och solen sken ett par minuter i lördags, den har man ju inte sett på hela november. 

Det ÄR mörkt och grått nu, fy fan. 

Vi har köpt mängder med utebelysning som vi ska hänga nu. 

Det blir intensiva helger framöver också, ända fram till jul nästan - och även en period med massa jobb väntar igen. 

Och - starten på en Onboarding - Det blir kul! :-)
Så det är skönt att ha en helg där vi bara göra praktiska saker och vilar.