Mitt i livet, tydligen.

Femti.

Femtio. 50. 

Jaha, då är man där. "Mitt i livet" som det så fint heter. :-D

Om man räknar med att bli 100 och det är ju planen. Kanske tom 110 och då är det ju mer liv kvar än det som passerat!

Ibland, innan jag fyllde femtio så har jag funderat på det där. Att man nu passerat så många år så man troligen har levt mer än det som är kvar.

Och så tänker man på det ett varv, får fullständig panik och så tänker man inte på det mer! :-D

Känner jag mig som femtio? Näe. Mer som...typ 42 kanske. Som 35 i huvudet! 

Jag fattar _inte_ att jag har barn som är 28!

Troligen hade jag fattat det mer, om vi bara haft de två äldsta, som ju flyttat hemifrån för länge sedan och vi levt mer som... tja... bara vuxna.

Men nu är jag ju mitt uppe i skolvärlden och tonårsbarn och då har jag inte riktigt landat i att jag skulle vara äldre än 35.

Men helt klart är det en tid för reflektion. Hur har de femtio åren som passerat varit?

Vad har jag hunnit med?

Och jag kan ju konstatera att det varit sorger, bedrövelse, svek och annat tjafs. Men mest, glädje, kärlek, gemenskap, lycka och "nypa mig i armen" moments.
Jag har upplevt mycket och träffar massor med spännande människor. Jag har otroligt härliga människor i mitt liv. 

Jag har fått fyra barn och ett barnbarn (hittills, jag hoppas ju på fler! :-D) Jag lever ett väldigt priviligierat liv på så många sätt. 

Jag utvecklas och lär mig, hela tiden både genom jobbet och privat. 

Jag älskade att fylla 40 mins jag. Plötsligt var jag "vuxen" och det gick att luta sig mot att den kunskap jag har handlar om att man levt en stund. :-)

Det är lätt att bli förbisedd när man är yngre, just för att man är ung. Man kan inte veta det jag visste vid 30, typ.
Vid 40 var det ingen som ifrågasatte det. 
Och lite samma är det ju vid 50, man har varit med en stund, så man vet en hel del och förstår massor. 

Samma är det när man blir äldre, man bryr sig mindre, är mer sig själv och skiter i vad andra tycker och tänker.
Det gick ju inte att ha fest i år. Vi valde även bort att ha utomhusbjudning, för att vädret är så oberäkneligt.

Vi tar det längre fram i vår. Då får jag bjuda på något gott till alla de som hör av sig nu. 

Eftersom att jag inte samlar folk, så blir det ju ganska utdraget firande! :-D

Stora dottern, sambon och sambons bror med familj tittade förbi på landet och jag fick en jättefin palettblad som jag inte sett tidigare!

Och en vistelse för två på det närliggande Hotellet med utomhusbad och spa! Hundvakt och barnpass ingick! :-D
Det blir ju perfekt eftersom vi bokade av den vistelse vi skulle haft denna helgen. 

Maken hade fixat otroligt vackra blommor och skrivit ett kort som fick mig att gråta av att jag blev så rörd. :-)

Och jag fick jättefina örhängen! Jag hade inte räknat med det alls, då jag ju faktiskt fick en hund i förväg! :-D 

Och det ramlade in blommor på löpande band. 

Jag älskar ju blommor så det är helt fantastiskt att njuta av alla dessa! :-)

Maken och jag knäckte en flaska skumpa som vi sög på halva dagen och kvällen! :-)

Det blev en mysig helg med god mat och mys. Jag beställde lite nya hundgrejer i veckan som kom lägligt på fredagen.
Bland annat en tjock tröja till vovven som fryser när det är ett par minusgrader. Hon godtog tröjan och skuttade glatt runt ute med den på. 

Så, det blev efter omständigheterna fina dagar och jag känner mig verkligen uppvaktad och älskad! :-)

Och det är faktiskt skönt att det är över! Nu är jag 50 och det är massa år till nästa uppståndelse! :-D

Den här lillfjompan har stulit alla våra hjärtan! Vi är så förtjusta i henne att det inte är klokt. 

En familj ska ha hund, det är ju helt klart. :-)