Kommunikationsmissar..

Kommunikation är inte lätt.
Nästan alla konflikter, grundar sig i att kommunikationen har skitigt sig på ett eller annat sätt.

Konflikter, kan också vara intressanta. För, det är inte alltid alla som är inblandade anser att det är en konflikt.
Ibland, eller, rätt ofta, går en person och irriterar sig på något. Något som inte blivit som tänkt, någon som brutit en regel eller helt enkelt är oförskämd.
Problemet med det, kan vara att motparten inte alls har förstått, att någon motpart fått problem.
Det i sig är liksom ett problem! :-)
Och, många människor är fega lite allmänt och konflikträdda. Man vill inte bråka, man orkar inte ta i en konflikt.
Man sopar det under mattan och går runt och muttrar i stället.

Jag fick beskriver för ett tag sedan hur en konflikt kan upplevas.
Där person nr1 fått instruktion om att gå och prata med person nr2 för att det finns problem.
Person nr1 går och pratar med nr2.
Allt är frid och fröjd.
Efter ett tag blir person nr1 återigen beordrad till att prata med person nr 2 igen, vilket sker.
Sen plötsligt tas båda personerna in till chefen och där bryter person nr2 ihop och beskriver en långvarig konflikt, som person nr1 inte haft en aning om!
Person nr1 har ansett sig vara rak och tydlig. Möjligen lite hetsig, men har absolut inte haft någon konflikt alls.
Person nr2 har uppfattat personen som fientlig och aggressiv!
Och däri ligger konflikten.
Det hade ju varit bra om man tidigt kunnat prata med varandra om det!

Sen har vi konflikten, där en person gått och irriterat sig över en oförrätt och på ett luddigt sätt försökt berätta att man vill ha en förändring, men mottagaren har inte förstått att det varit ett problem ens.
Och, på grund av det, blev det ingen förändring. Det fanns ju ingen klar önskan.
Och då, kokar det över för första personen, för man har ju irriterat sig så länge! Man är jätte upprörd!
Det ska skällas på någon!
Och när då person nummer två inser att det fanns ett problem, blir ju svaret "jaha? Oj, jag visste inte att det var så viktigt för dig! då ändrar vi på det, inget problem! :-)
Och så var det ordnat!
Tänk om person nummer 1 sagt till ifrån start, att det var viktigt, på riktigt! Och tydligt!
Då hade personen sluppit gå runt och vara upprörd!

Men vi är för fega, för att säga till. "du, det här är inte ok för mig!"
Det krävs lite mod, för att kunna ha tydliga gränser både för sig själv och de man kommunicerar med.

Why ooo why??

Det känns lite som att det gått troll i Casa Plupp nu.
Eller, så är det helt enkelt bara så att vi har bott här tillräckligt länge nu så att saker börjar gå sönder.

Vi har ju haft elproblem ett tag, som är fixat.
Sen pajade ju vattenpumpen. En gök (ja, jag kallar honom gök eftersom det är en röris som jag blir förvånad om han båda kan gå och tugga tuggummi samtidig. Men, han var den som fanns närmast...man får liksom ta det som finns! ;-) åkte ut för att kika på pumpen.
Han konstaterade att det inte är nåt fel på pumpen, så det måste vara nåt elfel.
Vilket elektrikern sa att det inte var, utan nåt fel på pumpen.
Suck.

Sen idag, så försvann plötsligt allt varmvatten!
Vips.
Jaha? Vattnet funkar ju om vi bara fyller på manuellt. Förra gången vi var ute gjorde vi ju det också, men då fanns det varmvatten.
Nu. Inte så mycket.
Så, endera har göken gjort nåt när han var här ute och pajat varmvattenberedaren eller, så har vi vår vanliga tur när det kommer till sådana manicker.
Vi har bytt varmvattenberedare i alla hus vi bott i. Förutom radhuset. Än.
Den som står här bör ju vara drygt 10 år och det är ungefär där dom brukar dö.

Nåja. Det enda som blev meckigt med det är att vi inte kan duscha.
Efter två dagars eldande, hade det varit rätt najs att ta en dusch i kväll.
Men, näe.
Jag tänkte på min farmor idag, när jag värmde vatten på spisen.
Det blir ju så krångligt direkt allt det där som "ska" funka inte funkar.
Hon bodde på landet med 6st barn. Utan el, utan vatten och utan toa, förstås.
Och farfar han drog ut i krig han.
Till fronten.
Jag kan bara föreställa mig vilket jobb det var att fixa mat till barnen, städa, tvätta och hålla ordning på kossor och en trädgård full av bär och rotfrukter.
All måste ju ha tagit en evinnerlig tid!
Ifos så slösade ju inte hon bort tid på bloggar och facebook! ;-)

Fantastiskt när man tänker efter....

Nåja, vi drog igång två brasor på förmiddagen.
Man gick ut påpaltad för att inte frysa och efter en stund fick man börja skala av sig!
Det blir galet varmt när man står mitt emellan två stora brasor!
Grannens...

 Och vår....

 

 Vi njöt av det vackra vädret med strålande sol..
Det man såg mellan molnen av rök! ;-) Det blev jättevackra "strålar" av rök mellan träden när solen sken..

 

Vi grillade korv och njöt av kalla öl!

 

När jag gick in för att fixa middag, kändes det som att jag suttit i bastun hela dagen!
Bara att byta alla kläder jag haft under dagen! :-)

Maken tog en sväng ner till stranden med barnen under tiden jag svängde ihop middag.
Det var fantastiskt vackert där nere idag!

Hösten är en vacker årstid!

När vi vilat på maten en stund var det dags att veva igång brasorna igen.
Det glödde lite grand bara men när man rört runt lite så puttrade dom igång.

Det är så underbart att stå där ute, när det är bäcksvart och bara njuta av mörkret, den stjärnklara himmeln och lyssna på knastret ifrån brasorna.
Och glöden är fantastiskt vacker!!

 





Jag kan stå och titta på lågorna i timmar. Det är så rogivande!

Maken och grannen njöt av lite andra saker än bara mörkret och elden...

 

 

Jag antar att någon kommer att ha ont i håret i morgon. Och det är inte jag! :-)







Tänt var det här!

Vi åkte till landet efter middagen.
Det är mycket höst här ute nu! Så vackert.

Det var skönt att komma ut i friska luften.
Jag fick mig ett riktigt gott skratt innan vi åkte.
Det kan bli så knasigt ibland, när man inte får tydliga instruktioner utan mer en luddig önskan, som man inte förstår att det ens är en önskan.
Så man tänker "ja, det blir sen" och sen visar det sig att den andra personen menade igår! typ!
Och det var jätteviktigt!
Sen går luften ur, när den upprörde personen känner sig förorättad och man bara kan svara "oj, vad det så viktigt? Förlåt! Då fixar jag på en gång!"
:-) Tänk om alla kunde vara tydliga med vad som är viktigt! Och varför
I stället för att gå runt och irritera sig!

Nå, det om det.
Det blev rivstart på landetvistelsen!
Tänt var det här! :-)
Grannen kom ut strax efter oss och tände på en av sina brasor på direkten.
Det brann bra och blev så varmt och skönt så!

Jag drog igång en brasa inne också, dock med lite tveksamheter.
Förra gången vi var här, gick glaset sönder på öppna spisen, så vi fick skruva loss luckan och ta den till glasmästaren.
Sen tabbade dom sig, så glaset hann inte bli klart tills idag!
Vilket innebär att det ryker in "lite grand" när man eldar.
I början inte så mycket, men jag la på ett par pinnar när vi gick ut för att slå sällskap med grannen och när vi kom in efter dryga timmen var det rena rama Lützen här inne!
Bara till att öppna allt på vid gavel för att få korsdrag i hela huset...
Dah.
När vi äntligen hade fått det varmt!
Men, vi har ju även element, så kallade "brödrostar" så dom får ge mer stödvärme nu än de brukar.

I morgon blir det att hoppa upp i gryningen för att hinna elda två stora brasor till.
Men det är lite skönt, för vi ska inte göra mer än det.
Klyva lite ved, kratta lite löv...
Bara njuta.
Av luften, lugnet, goda grannar och livet!
Det är gött!

Ny i kartong!

Ah, fredag.
Så najs med en reflektionsfredag efter en helt hysterisk vecka!
Det var skönt att vaknaa i morse och inte sminka sig! :-)
Bara dra på barn kläder och köra iväg dem.
Strålande sol och härligt!

 Nu är de flesta träd gula eller röda.

Det kommer att vara galet vackert när vi åker ut på landet i kväll.

Jag tog mig som sagt en reflektionsdag idag. En i lugnare tempo. Försökte hitta min andning igen.
Den jag bevisligen tappat.
Jag behöver tagga ner lite. Ta inte bara livet i lugnare tempo utan även hur jag pratar.
Jag behöver bli lite mer reaktiv, sänka rösten, andas med magen och låta andra hinna med.
För, jag får saker gjorda på en nivå som få andra gör.
Så, när jag väl lägger band på mig lite, väntar in och låter andra hinna tänka lite, så blir jag oerhört tydlig.
Både i mitt språk och kroppsspråk.
Även om jag stannar upp, reflekterar, tänker en extra vända och känner mig långsam och seg, så är jag snabbare än de flesta andra människor.
Det behöver jag tänka på.
Och det är så coolt att få sådana nycklar.
Jag har även fått galet bra nycklar till att kunna stå självständig. Jag ÄR en självständig person, men är nu oerhört medveten om när man dras in i drama.
Där det gnälls och blir "offer" och "förövare".
Jag har känt igen modellen tidigare men inte lika tydligt kunnat ställa mig självständig.
Jag som är en problemlösare ut i fingerspetsarna behöver vara tydlig med att jag kan hjälpa, men jag tänker inte ta på mig andras problem, eller ta ansvar för det som inte är mitt ansvar.

Vi har även jobbat fram en tydligare mission för företaget.
Det är coolt!
Det blir verkligen att leva som man lär. Och det är vår mission som kommer hjälpa oss att bli framgångsrika på det vi gör.

Men, jag har inte bara suttit och fnulat idag. Jag har jobbat också.
Betat av mailkorgen, fixat fakturor, lagt lite planering och skrivit agenda och dagordning för ett möte och ett styrelsemöte.
Lunchen tillbringade jag hos naprapaten.
Jävlars vad ont det gjorde idag!
Igår morse, kom jag knappt ur sängen!
Jag fick lägga mig på magen och liksom "halka" ur sängen. Ajsomfan.
Huvudvärk har jag haft hela veckan och känt att det kommit ifrån nacken.

Och det är ju lite lattjo när man ligger där på britsen. Då petar han på en punkt på insidan av låret strax ovanför knäet.
Och det gör så ont!
"jaha" säger han och så trycker han på punkter i huvudet och drar mig lite i huvudet.
Nästa gång han trycker på punkten på benet, så gör det inte ont!
Men sen vrider han huvudet, drar mig i käken, vrider överkroppen åt ett håll och underkroppen åt det andra...
Och jag blir alldeles svettig. Så ont gör det. När jag inte varit där på länge!
Sen drar han mig i armarna, så att jag tror att dom ska ramla av och så pröjsar jag och åker hem! :-)

Ny i kartong!

Han menade på att det inte hade gjort saken bättre att sitta på kurs i tre dagar.
Min kropp vill röra på sig! :-)
Så jag är inte helt fel ute, när jag inte vill sitta still trots att folk tycker att jag ska.
Jag ska bara andas lite...också! :-)

Nu är jag tydligen påtänd!

Så har jag då kursat klart.
*phju*
För den här gången vill säga. För det är garanterat inte sista gången. Nope. Jag har en plan! ;-)
Det är ju så, när man är sin egen.
Ingen annan kommer att ta ansvar för min utveckling, min så kallade "talent management".
Den får jag lägga planering för själv!
Och det tänker jag!
En 3 års period, kommer att funderas fram. Vad vill jag, vart ska jag och vad behöver jag göra?

Dagen var intensiv, men givande på många sätt. En hel del reflektion och sammanfattning.
Och en massa återkoppling.
Man blir lite rörd, på slutet.
Man kommer varandra sååå nära på kort tid. En liten grupp, där många varit chefer länge, har både bra och dålig erfarenhet av att vara chef, eller ha en dålig chef!
(Namnet på kursen "ny som chef" är lite missvisande. För det är inte nya chefer som bör gå den, eller som går den. Alla chefer borde ta en vända. Det skulle göra Sveriges arbetsklimat betydligt bättre!)
Vilka storys som fått höra!
Och vilka människor!
Som har öppnat upp, helt ärligt, om sina tillkortakommanden, rädslor, kunskaper, drömmar och förväntningar.
Wow..
Det var härligt att få återkoppla till de andra idag. Hylla dom, peppa dom, boosta dom och ge dom beröm!
För mig var det härligt att kunna säga till en person, som fått höra att den är på ett speciellt sätt, ett inte helt bra sätt, att jag inte alls uppfattat det så.
För mig, är personen en skitskön människa, med en massa humor och glimt i blicken.
Jag hade gillat att ha personen som chef!
Så jag antar, att det råkat sig så, att personen vid något tillfälle, fått i sig tutat att personen ÄR på ett visst sätt.
Och så är det ju inte.
Man kanske beter sig på ett visst sätt. Och kommunicerar på ett visst sätt.
Men, är man två, så är båda ansvariga för den kommunikationen.
Jag hoppas att personen gick hem med en varm känsla i magen och vågar stå för sig själv och sitt ledarskap!

Själv fick jag en hel del kul återkoppling. Sådant som är härligt att höra och de jag fick återkopplat om att jag kan bli bättre på var klockrena!
Jag vet det själv och jobbar på vissa saker.
Men, det kändes precis som att alla visste exakt hur jag funkar.
På 6 dagar!
Liksom...

Sen hände en jätte märklig grej!
Jag är ju inte född i Sverige. Jag är född i ett grannland.
Vi började prata om svenska skolan under lunchen och jag jämförde skolan med den i mitt hemland.
Min bordsgranne, frågade om jag var därifrån och mer exakt vart i landet.
Det visade sig att hans sambo är från samma land och dom varit i min lilla hemkommun och träffat en släkting så sent som förra veckan!
Vi kunde ju inte annat än garva åt det!
Sen, när vi kom tillbaks till kurslokalen så pratade vi om språk och dialekter och en annan deltagare frågade om jag inte var infödd Stockholmare.
Och det kunde jag ju berätta att jag inte är. Och - då visade det sig att hon tillbringat en massa somrar som barn, hos sin mormor, som bodde i den by där min mamma är uppvuxen!
Vad är oddsen???

En annan deltagare utbrister "nämen va faaan, hur liten ÄR världen??" :-)
Man åker på kurs med 7 vilt främmande människor och vips så har tre av oss koppling till samma ställe! I ett annat land!
Coolt som fan! :-)

Nåja, vi skildes åt och det var allt lite blött i ögat att lämna alla.
Men, vi kommer att ses igen, det är jag övertygad om.

Nu har jag lite jobb framför mig.
Jag har.
Vårt företag har.
Och maken har.

Så, det är dags att sätta oss ner och göra om lite saker. Definiera vissa saker, strukturerar upp och planera.
Avgränsa oss i vissa delar.
Bli tydligare i vissa delar och titta över våra principer och koncept en vända till.
Inte bara vi utvecklas utan företaget gör det i allra högsta grad.
Och företaget måste hänga med i vår utveckling.

Dags att sätta tydligare planer, mål och strategier.

Jag fick återkopplat idag, att det nu var som att man tänt på stubinen till raketen som är på väg att lyfta!
(Jag är raketen, alltså! ;-) )
Om jag bara har en tydlig plan på vart jag vill, med mig och företaget (och maken blir liksom involverad vare sig han vill eller inte! ;-)) så kommer det här att bli jätte bra.

Vad är min mission i livet?

Så har jag kursat i två dagar. En återstår.
Hjärnan är mos.
Jag var kaxig innan minsann. Det mesta processandet var förra modulen. Trodde jag.
Så var inte fallet.
Rivstart igår. Lite för lite sömn, huvudvärk och en massa info.
Vi gjorde rollspel och prövade på lite "hands on" och pratade en massa om upplevelser vi haft.
Kursdeltagarna är otroligt öppna och ärliga.
Det märks att det hänt massor med alla sen förra modulen.
Man kan prata om rädslor, förhoppningar och förväntningar på ett sätt man inte gör med andra.
Och man blir berörd. På riktigt.
Man lär sig mycket av deltagarna och deras bakgrund och upplevelser.

Jag var galet trött när jag åkte hem. Det mesta var rörigt..
Men det ligger och gror över natten! ;-)
Så idag var jag rätt pigg när det var dags att sätta sig på tåget.
Idag skulle det ju bli lite lugnare... Not!

Full fart och en massa "aha" upplevelser och upptäckter hos mig.
Vissa inte alls speciellt smickrande ;-)
Vissa saker blir så klart att det är i det förflutna att jag inte ens ville göra övningarna. Så jag hoppade det!
Det är över och förbi.
Jag tänker bara framtid! :-)

Idag pratade vi bland annat om milstolpar i ens liv. "Före och efter"
Jag har mängder av före och efter. Jag har tom så stora milstolpar så det känns som flera liv!
Milstolpar som har definierat mig. Som har gett mig livserfarenhet.
Som har märkt mig, skadat mig och byggt upp mig.
Milstolpar som gjort mig stark, klar och tydlig.

Jag har hittat intentionen i det jag gör. Och varför det är viktigt för mig.
Vad är min mission i livet? Och i företaget? Och vad är företagets mission?

Hur hittar man balans? Vad är mina ramar och hur sätter jag dom?
Vi har övat på presentationsteknik.
Och jag har fått feedback på det jag kan slipa på, förstärka och underlätta i mina presentationer.
Och jag har förstått, att när jag gör presentationer om min mission och jag är fullt medveten om min intention med det jag gör, då gör jag klockrena presentationer!
Men, jag måste brinna för det jag presenterar.
Det är skönt!
Jag blir mer fokuserad, mer motiverad, mer klar och tydlig.
Och jag har lättare att delegera, bestämma och sätta ner foten!

Vilket jag gjorde när jag kom hem idag.
Maken, som håller på att jobba ihjäl sig, fick vet att jag inte uppskattar en hjärtinfarkt innan han ens fyllt 40.
Så han fick snällt kliva av ett mentoruppdrag.
Och han fick snällt lova att göra grovplanering och avgränsa sig.
Plus att vi ska planera in mer tid där vi gör planering tillsammans och blir mer effektiva.
Nu försvinner en massa tid på att bara uppdatera varandra i olika projekt och vi spiller tid på saker som inte är det viktigaste.
Vi måste leva som vi lär!
Vi måste styra upp våra strukturer. NU! :-)

Precis som det vi gör hos andra, som är i expansion.
Så, ska även vi göra.
I förebyggande syfte, så att vi kan ta emot allt jobb, som ligger i pipen.

Det är inte alltid lätt, när man älskar det man gör. När man brinner för sin mission, när man är sin egen chef och vill så mycket.
Men, vi måste orka också.
Och vi har barn, som behöver oss och som vi vill vara närvarande med.
Jag har lättare än maken att byta tillstånd och gå "ur".
Så, jag måste helt enkelt ta honom i hampan och ge honom jobbförbud då och då! ;-)

I morgon är sista kursdagen.
Och jag kommer att sakna deltagarna och utbildarna...
Men minst en kursdeltagare kommer jag att hålla kontakten med och utbildarna träffar jag ju i andra sammanhang.

Nu är det sovdax, igen..

Med risk för brandlukt!

"Måndag morgon och mitt huvud känns så tungt" ;-)
Det är verkligen så idag!
Inte för att jag varit ute och festat, men jag är såå trött!
Man börjar bli gammal.

Snortidigt gick vi upp i söndags. Innan tuppen! In i dimman! ;-)

Race in till stadsgårdskajen. Sena, som vanligt nuförtiden...
Vi parkade bilen och svor en stund i parkeringsautomaten, som inte ville ta våra betalkort!
Väl inne i avgångshallen stod vårt BNI gäng och väntade på oss.
För det var en BNI konferens vi skulle åka på.

BNI står för Business Network International. Livsnödvändigt för folk som oss.
Vi som inte säljer en klockren produkt. Som bananer eller glasögon!
Vi som inte bara säljer och säljer in ett varumärke, utan ÄR varumärket.
Man anlitar oss, för att vi är just de vi är.
Kompetensen vi har, när vi är just vi två. Den är unik.
Den är svår att marknadsföra på ett lätt sätt. Även om vi gör det med.
Men för att vi ska få jobb, behöver vi känna en massa människor och bli rekommenderade.
Få förtroende.
Få förtroendet att glänta på dörrar till både bolag och personerna i dessa bolag.
Så, nätverk är en del av jobbet.
Även om det ibland känns som något annat. När man ibland känner att vi hinner inte gå på den lunchen, eller det frukostmötet eller det minglet.
Men, det ÄR jobb.
Och, i vårt jobb kan man bli väldigt ensam. Vi är unika ur den synvinkeln också. Att vi är två.
Man är oftast ensamkonsult i vår värld.
Det kan bli oerhört ensamt.
Vi har tex påbörjat ett samarbete med en konsult som gör nästan exakt det vi gör. Men han orkar inte dra hela lasset själv, så vi hjälper honom och han hjälper oss.
Och så gläds vi med varandra när det går bra.
För så är det med den mesta glädjen, den vill man dela med någon!

Så, att åka på BNI konferens för oss, är som att åka med företaget på kick off som andra gör.
Här träffas rätt många egenföretagare, även om det finns anställda som är med i BNI också.

Nåja, vi fick äntra båten vida VIP ingången, på grund av att vi var rätt många! :-)
Jag vet inte exakt hur många vi var, men det var Stockholm, Uppsala och Västerås. Så ett par hundra personer var vi nog.
Från vår grupp var vi bara 7 av ca 30. Så, hade alla kommit ur alla grupper, då hade vi fyllt båten! ;-)

Vi hade en jättemysig hytt och - fazers blå välkomnade oss! :-)

Vi åt frukost och njöt av det fina vädret!
Dimman slog till precis när vi var på väg ut ur hamnen, men sen tittade solen fram!

Vi såg dock inte mycket av solen. Vi satte oss i Konferensrummet och sen hade vi teamutveckling fram till lunchen!
Det var en kö av båtar in till Mariehamn! ;-)

Efter lunchen fortsatte vi och fick lyssna på lite föreläsningar bland annat.
När vi var lagom möra i knoppen var det dags för det roligaste!
121 möten!
Man får alltså en utskriven lapp i handen och ska sedan göra ca 6-7 möten med andra BNI medlemmar.
Innan kryssen fick man önska bransch eller yrke och sen kopplades man ihop.
Vi som var två fick 12 möten.
121 står för one-to-one.
Man sätter sig alltså med varandra och sen ska man lära sig så mycket som möjligt om den man har framför sig och sen veta vad den personen söker för business.
Så att man sen ska kunna hjälpa personen och ge referenser.
Det är alltså givers gain som gäller.
Man marknadsför egentligen inte sig själv, utan man ska ge affärer till de man lär känna.
Det innebär att man får sjukt många personer i sitt kontaktnät som man kan rekommendera jobb till, eller plocka in själv när man behöver förstärkning.
Samtidigt, så marknadsför man ju sin egen business.

Efter 6 sådana möten på två timmar, är man ganska slut!
Mitt sista möte, visade sig vara med en tjej som är med i ett annat kontaktnät! :-)
Vilket var skönt.
Vi fnissade mest under våra 18 minuter!

Efter det hade vi exakt 45 minuter på oss innan nästa mingel började.
Vi älgade ner till butiken!
Man kan ju inte komma hem till barnen utan godis!
Och lite gott vin behövde vi ju och muta till farmor som passat barnen!
Det blev lite snabba ryck och sen sprang vi ner till hytten.

In i duschen, på med nytt smink, en borste genom håret, hopp i klänning och skor och sen upp igen.
Efter lite prisutdelning och lite...tja "halleluja moment"
Jag och kompisen C kunde inte hålla oss, utan fick lite fnissanfall när alla hyllade alla som mest..
Men det är ju så det är och det BLIR mycket energi i rummet när alla tjoar, tjimmar och är glada för andra som det gått bra för.
Nåja, sen var det middag.
Då satte vi oss med de andra i vårt team och åt gott, drack gott och tjattrade i nästan 3 timmar!
Maten var suverän!

Vi hade jätte mysiga servitriser och servitörer som skämtade och skrattade både med varandra och oss!
Vissa bordsgrannar ville inte vara med på bild! ;-)

Min teamkompis som satt mittemot mig fotade maten och hotade att lägga upp bild på fejjan och tagga maken, i varje bild! :-)
Bara för att! ;-)

Pumpasoppa till förrätt, oxfilé till varmrätt och äppelpaj till efterrätt. GOTT!

Efter maten, satte vi oss i baren en stund.
Men, de flesta började sloka direkt!
Alla hade ju gått upp vid 5 på morgonen och haft full spätta hela dagen. Plus att många skulle upp och jobba idag!
Så, det var ingen jättelivad skara som intog dansgolvet direkt.
Hade vi däremot åkt vid lunch på lördagen och åkt hem på söndagen, då hade det varit drag, misstänker jag! ;-)
Själv gick jag och la mig när vår Teamledare tittade på mig och sa "men vännen, gå och lägg dig!" ;-)
Då var klockan prick 00.
Maken tassade in en stund senare.
Och sov gjorde man ju inte.
Man låg och bearbetade dagens intryck. Och sen ringde klockan!
Väckning 5:30!
Tjena!
Vi gick upp och åt frukost, men många hoppade den och gick av direkt.
En kille som vi träffade igår kväll, konstaterade vid frukosten "det hade varit kul att se själva båten". :-)
Vi åkte nämligen nya Grace, men hann inte se speciellt mycket annat än konferensrummet och restaurangen! :-)
Väl hemma, ställde jag presenterna i trappen och la mig en stund i sängen.

Maken åkte iväg på ett tidigt möte.
Jag försökte sova, men först ringde barnen hem, sen ringde en kollega och meddelade att jag hade ett besök på kontoret! Som visade sig vara klockan 13 mötet som tagit fel på tiden!
Sen kom farmor och bytte bil, när hon lämnat av barnen på dagis och skolan.
Och sen var det ju lögn att somna..

Så, jag jobbade undan lite grejer som låg. Mail och lite finlir. Jag pallade dock inte att skriva nåt jättekomplicerat! ;-)
Jag åkte på 13 mötet, fakturerade lite och pep sen hem igen.
Maken och jag reflekterade lite över konferensen och ändrade lite i våra rutiner efter tips vi fått.
Vi drog lite strategier och säljsnack, men sen blev hjärnan överhettad! :-)
Så, barnen hämtades tidigt.
Nu ligger de i makens säng och tittar på tv. Jag antar att han har somnat! ;-)

Själv har jag en liten jobbgrej som jag måste göra klart, så att han har den i morgon.
Sen är det till att ladda om lite och få en bra natt inför kursen jag kliver på i morgon.
Det blir tre dagars manglande igen.
Även om jag inte tror att det blir lika omvälvande som förra modulen, men hjärnan lär bli trött ändå!

Gud så skönt det ska bli när det blir helg och jag ska vara eldvakt!
Bara stå med en vattenslang och titta på när en jättestor brasa brinner! :-)
Just nu, brinner det i mitt lilla huvud! ;-)