Hjärnan brinner...

Alltså, när man inte trodde att det kunde bli halare, så blev det! 

Galet! 

Men nu småregnar det, så jag hoppa att skiten smälter innan det kommer mer snö eller blir kallt. 

Där det inte är snö och halt nu får man lite vårvibbar. Det formligen forsar vatten ur skogen och fåglarna kvittar, det är mysigt! 

Jag har testat lite "inte så söta" bakverk. Man vill ju ha något till kaffet ibland och det går ju att fixa. 

Häromdagen testade jag ju hallonpaj som blev god. 

I helgen testade jag dessa "havrebåtar" som jag gjorde i muffinsformar, där jag trycket ut degen så att det blev en grop som man kan fylla.
Lite sötning är det med honung, men det är ändå inte så sött att det drar igång mitt sug. 
Jag fyllde den med youghurt och bär och även maken och Lilleman tycket att det blev gott!

Man kan tex äta det till frukost, eller mellis. 

Mysigt!
Vi var ju iväg på gymnasiebesök i helgen och jag fick en bra upplevelse både av platsen och skolan. 
Det ligger flera gymnasier på samma ställe vilket är jättebra. 
Kompisar som inte söker till samma skola eller samma linje kan ändå träffas på luncher och håltimmar vilket ju är kanon. 
Minime var ju rätt säker på vad hon ville söka för linje och har gjort det i första preliminära valet. Samma linje på tre olika skolor. 
Men, när vi var där och lyssnade på rektorn så insåg hon att hennes drömyrke, veterinär kanske inte var så omöjligt som hon trott. 
Vi har hela tiden utgått ifrån att man då måste läsa natur på gymnasiet och dit räcker inte hennes betyg, pga dyslexin.

Men både på den här skolan och flera andra finns linjen "smådjurs vård" på naturbruks linjen. Vi har hela tiden tänkt att naturbruk är kossor och hästar! :-)

Men - man kan gå smådjur, lägga till flera fördjupande kurser och sen efter gymnasiet läsa upp ett par ämnen på komvux och sen söka till veterinär om man önskar det. (galet svårt, men det går)

Man kan också gå andra YH eller Högskolekurser för att bli tex operationssjuksköterska, ultraljudspeciallist, röntgensjuksköterska osv osv. 

Allt inom husdjurs vård och jobba på veterinärmottagning. En elev som gått på en av skolorna jobbar nu där vi opererade Heidi när det begav sig. 

Så, nu har har hon vänt på ansökningarna och har djurvård först. (Hon la till det som sista ansökan först för att hon trodde att det skulle vara galet mycket matte)

Och idag fick hon ledigt från skolan för att åka och testa att var med nästan en hel dag på just djurvården och sen gå direkt och vara med på ett par lektioner på det hon först valde, hår och makeuppartist.

Hon hade haft en kanondag och fått träffa massa djur och hälsa på vid skolans hunddagis! 

Vilken lyx! :-)

                              

Det är inte lätt att välja van vill göra framåt. 
Hur det än blir kommer gymnasiet att bli kanonbra för henne. Jag märker redan nu hur hon tuffar till sig och känner att det finns en plan. Och det är modigt att åka iväg och vara med på en sådan här heldag, där hon inte känner någon alls, det är inte lätt. 

Men man växer ju vid varje steg som tas -Vilken resa hon gjort på tre år! Så fantastiskt att se!

Avis är jag också på att hon förhoppningsvis ska få jobba med djur resten av livet! :-)

Jag fortsätter att träna dessa två galningar. 

Det märks att dom växer till sig dom också och blir äldre och lugnare. Hade någon sagt för drygt ett år sedan att jag skulle kunna ha Bella med mig vart som helst nästan, så hade jag inte trott det. 
Men nu är hon cool! 

På gårdagens kurs, vågade hon tom nosa på en stor labrador som är jätte nyfiken på henne. :-) När jag sa till matte att hon aldrig tidigare vågat gå så nära en annan stor hund, blev hon nästan tårögd! 

Flera hundar på kursen är galet reaktiva, så hon formligen duschas i tokiga hund möten, men som ändå inte påverkar henne. 
Dom når inte henne och får inte hälsa på henne, utan hon bara hör och ser dem. På fyra veckor tål hon redan galet mycket mer än tidigare. 

Så henne är jag inte ett dugg orolig över att ha med på kontoret när jag byter jobb. Det kommer att gå bra. 

Lillfjant däremot, hon är mycket pratigare och har lätt till skall, pip och gnäll. Så henne kommer jag att få jobba med ganska hårt nu. 

Preparatsöket går jättebra och jag har fått massa bra idéer om hur vi kan träna vidare. 

Den här bilden vill inte vända sig rätt - men det är doften vi övar med och nu hittar hon de där små dosorna direkt, var jag än gömmer dem nästan. 

Perfekt att kunna göra både inne och ute. 

Jag ser fram emot att gömma dem ute när det blir varmare. 

Jag ska träna Heidi på det också och sen träna Bella på det som Heidi lärde sig på sin kurs. 

Det är bra att få nya idéer och kunskap hela tiden. 

Kul är det hur som helst. 

Jag har tagit mina sista semesterdagar och har nu långhelg vilket är så skönt! Att ta ledig mitt i "ingenting" är ju bara underbart. 

Men - jag har ju åkt fram och tillbaks som en galning hela dagen och uträttat en massa ärenden. 

Det blir samma lika på måndag, jag har ett par grejer som jag aldrig hunnit med som ska lösas då. 
Sen är det bara tre arbetsdagar kvar.

Jag låg och tänkte på det när jag var på massage idag, nästa gång jag är där, då har jag börjat mitt nya jobb! 

Så svårt att ta in, nästa fredag börjar jag. Nästa vecka!

Dessa tre månader har känts som ett halvår, otroligt långa. Jag tror att det hänger mycket ihop med att jag sa upp mig innan jul- det känns ju som jättelänge sedan.

Nyår känns som evigheter sen. 

Hade jag sagt upp mig första januari så hade ju inte första april varit så långt bort. 

De tre sista dagarna har jag full kalender vilket är lite skönt faktiskt och sen är det direkt på nästa. :-)

Sockerfri hallonpaj!

Veckorna går om än segt! :-) 

Men nu är det helg så skönt! Veckan har varit galet hal! 
Jag vet inte om jag någonsin varit med om att det varit såhär halt ute. Det låg ju massa snö, sen blev det töväder och till och med lite regn. 
Snön kladdade ihop sig och frös sen. Nu är det fullständig blankis överallt! 
Det är tom halt med broddar på fossingarna. Man kan inte annat än garva nästan. 

Jag är själaglad över att ha dubbdäck på bilen nu, utan dem hade jag nog inte kommit någon vart alls senaste dagarna. 

Minime oh jag var på öppet hus till gymnasiet hon sökt till och vi åkte kollektivt för att både testa hur lång tid det tog från dörr till dörr men också hur man bäst åker då det finns flera alternativ. 
Det går rätt fort, i vanliga fall! 
Vi fick bokstavligen åka kana på perronger och gångvägar! 

Men, besöket var bra. Vi fick träffa rektorn som berättade om skolan, bakgrund och hur dagarna ser ut. 
Också vilka stöd som finns för den som behöver. 
Dom hade många bra saker som kuratorer, mentorer och stöd. Stämmer det fullt ut så är det fantastiskt! 
Vi fick träffa de lärare som Minime kommer att få om hon kommer in och fick se hur dagarna ser ut och schemat. 
Det är mycket APL vilket är bra. 
Så, det känns bra. Nu hoppas vi att hon kommer in. 

Den här veckan har jag haft flera överlämnings möten. Det rekryteras för fullt att ersätta mig, men ingen hinner ju börja innan jag slutar. 
Har dom tur, så börjar en person i typ mars, men har dom otur börjar någon i maj så någon måste ta över flera av mina arbetsuppgifter nu ganska akut. En av mina närmsta kollegor tar över ett par större projekt och hon är ganska insatt redan nu. 
Vi satt och gjorde checklistor i förra veckan så att ingen boll ramlar mellan stolarna. 
En kollega från en annan avdelning tar över alla fakturor och inköp så henne hade jag en genomgång med i veckan. 
Hon fick en massa att läsa på så att hon kan fråga mig om det är något hon inte förstår under nästa vecka. Sen tar hon över. 

Så, veckan som kommer jobbar jag fyra dagar och veckan efter tre. Sen är det dags att lämna in dator, telefon och nycklar och säga hej då. 

Men det är mer än dags nu, det har varit långa veckor efter julledigheten. 
Och nu har jag pratat med nya chefen rätt mycket också, då det händer grejer på det området som jag ska ansvara för och som han behöver prata med mig om redan innan jag börjat. 

Det blir mycket problemlösning, men jätteroligt. Nu blir det ju att jobba helt annorlunda- "lös det" är lättare om man kan lösa det på bästa och snabbaste sätter man kan. 
Inte behöver upphandla på ett visst sätt, inte behöva vänta in beslut som gått genom en lång process, utan helt enkelt hitta lösningar. 

Veckan avslutades med en avtackning. Det var jättekul för jag träffade mängder av människor som jag inte träffat på jättelänge!
Flera fd chefer och kollegor, samt nuvarande chef, blivande chef och maken! :-D
Pölen är ganska liten. 

Därför ska det bli så kul att ingå i en ny pöl. 

Nu ska jag njuta av en nästan helt sockerfri paj! Det går så bra att hoppa sockret och njuta av sånt som är lite nyttigare och inte lika söta. 

Jag blandade turkisk yoghurt och smetana och klickade på. 
Så gott! 

Gymnasieval

Det är inte ofta jag unnar mig nytt smink, men nu har jag uppdaterat förrådet litet. 

Man måste ju fixa till sig lite inför nytt folk känner jag. :-)

Minime har sökt hår och makeup linjen på flera gymnasier och är otroligt bra på både hud, hår och smink. 

Det ska bli så kul att se henne få gå bananas i ämnet när hon redan innan är duktig. 

Så, hon är ju min privata sminkös och vet exakt vad som är bra och vilken ton och jada jada.

Jag använder inte jättestora mängder smink, men maskara går alltid åt och lite annat. 

Jag är också sån att jag tvättar håret, har i balsam, sprayar lite salt vattenspray och sen får håret torka, oftast. Eller så blåser jag det torrt med rullborste.

Sen har jag det utsläppt en liten stund och sen sätter jag upp det i tofs eller klämma. 

Men, Minime har ju jättelångt hår och så snyggt! Och hon duttar ju med det, tvättar på ett speciellt sätt, har i oljor och jag vet inte allt. 

Så, det är ju bara att lyssna och göra som hon säger. :-)

Jag tror att hennes gymnasieval blir jättebra. Efter tunga år i grundskolan som blev lite lättare i högstadiet, men där hon ändå måste lägga mycket mer tid och energi än alla andra, ska det bli så härligt att hon får gå en linje där hon redan är duktig.

Hon ska läsa en linje som även ger högskolebehörighet, för man vet aldrig vad man vill göra i framtiden, men det blir ändå mycket mindre pluggande än högstadiet. 

Jag tror att hon kommer att blomma ut helt galet om bara kompisar, lärare och själva skolan funkar. 

Det hoppas vi på. 

Gör det inte det, så finns det liknande linjer på andra närliggande skolor. 

Det är verkligen en målgång och en milstolpe vi når nu om hon kommer in på sin drömlinje. 

Man blir ju som mer vuxen när man börjar gymnasiet och alla mina barn har jag behandlat som "vuxna" när dom börjat där. 

Då ska man ta mer ansvar, tänka själv och lära sig att ta sig fram i livet, med stöd av mig förstås, men då är det dags att flyga själv till största delen. 

Det känns bra på så många sätt för vi har haft tuffa år, hon och jag. Men det har också fått oss närmare varandra. 
Och vi har också lärt oss massor och fått större förståelse för människor i det stora hela. 

Maken, som är gruppchef har en ny anställd hos sig. Efter ett tag berättade hon att det är lite bökigt hemma och dom gör utredningar på ett barn och dom inser att barnet nog ligger på spektrat.
Gissa lättnaden när maken sa "jag förstår, vi var där för ett par år sedan, gör det du behöver göra". 

Men, det är inte en slump att jag söker mig vidare i arbetslivet själv nu. Det känns bra och det är dags. 

Varmare väder - gladare hundar.

Inte dumt att vakna till nollan idag (och mera snö!) Som sagt, för mig får det snöa nästan hur mycket som helst, men minus 15 är inte kul. 

Vi tog två promenader under lördagen, då Heidi blev skruttig vid första försöket. Det märktes att Bella inte var klar, hon ville inte gå in när vi var hemma. 

Jag kände mig också besviken, för just långa promenader på helgen är kul. 

Så när det gått en stund och jag kände att Heidi var stabil, då gick vi ut igen och upp i skogen. 

Det var så härligt att se alla som var ute på isen, åkte skridskor och åkte skidor. 

Jag har en väldig respekt för isar, så jag skulle inte gå ut utan ispiggar, även då man ser att det är plogat och många är ute. 

Det kan finnas sprickor och annat. 

Där är jag lite feg. Nu har det ju varit kallt så pass länge att det garantera är rätt tjock is. 

Men nu är det skönt med lite varmare väder. Idag kan man göra snögubbar! :-)

Och idag hängde Heidi glatt med och dom sprang runt som små dårar i snön. 

Vi har ju fått kämpa med hundmöten lite till och från som så många gör.
Idag mötte vi ganska många då vi var ute mitt på dagen i stället för på morgonen. Vid ett möte fick jag båda att faktiskt trava bredvid mig (det går alltid bättre om dom sitter still och tittar) och strunta i hunden vi mötte. 
Den hundägaren fick också kämpa lite med sin och det kändes så bra när hon sa "gå bara förbi, dom sitter så fint där" :-) 

Jag lägger aldrig någon vikt på hundar vi mötet utan koncentrerar mig till hundra på mina och står ofta med ryggen emot, så att jag liksom blockar dem. Det gör dem tryggare att jag står emellan och jag ser om dom får för sig att göra ett ryck eller hopp. 

Heidi skäller sällan längre och gör ytterst sällan utfall, bara om hon blir överraskad och om hon hinner skvallra men vi missar det. Då skäller hon. 
Heidi skäller oftare, men sällan på hunden i fråga utan mer på att vi är långsamma med godiset! :-)

Så, lägger man ett par godisar på backen, då ser hon inte andra hundar. 

Det är skönt att det börjar bli lite ordning på båda, tack vare både ökad ålder och träning i olika former. 

Sen är det ju så att vad som är "problem" är ju upp till var och en. Det jag tycker är problem kanske ingen annan tycker och tvärsom. 

Nåja, nu är det dags för ny arbetsvecka igen och jag försöker hitta motivation. 

Jag hade som sagt ett samtal med min blivande chef häromdagen och fick vet hur min introduktion ska gå till. 

Och en mer planerad och genomarbetad introduktion har jag nog inte fått i något tidigare jobb!
Han har fattat att om han tar sig tid från sina fulla dagar att verkligen introducera mig väl, så kommer jag att bli självgående mycket snabbare än annars.
I alla tidigare jobb har jag fått en dator och en telefon och sen fått uppfinna hjulet, nästan. 

Mer eller mindre halvdassiga introduktioner.
Så det här ska verkligen bli roligt att få lära sig både arbetsuppgifterna grundligt men även lära mig om bolaget från grunden. 
Det är bara tre veckor kvar nu, men det känns oändligt långt. Innan jul var det inga som helst problem att jobba på som vanligt, men nu känns det trögt. 
Jag simmar så att huvudet är över vatten, men det blir inga djupdyk och inga hopp från trampolinen. :-)

Så jag får verkligen bita ihop och göra mitt allra bästa nu sista tiden.
Jag ska lägga in om semester sista veckan så att jag bara jobbar tre dagar. Jag tror också att jag kan lägga in ytterligare en dag ledigt om jag inte räknat fel. Alltid något, då är det bara 12 arbetsdagar kvar.  :-)

Oron nu är ju att hålla mig och oss friska! 

Det går så mycket skit överallt och alla är sjuka överallt. Nästan så att jag skulle vilja gå in i karantän tills det är dags. 

Och även hålla barnen i samma karantän! ;-) 

Jag ska på mammografi i veckan - det är tredje försöket efter att ha varit sjuk båda tidigare gångerna! Det är ju ovanligt för att vara mig! 

Häromdagen lyssnade jag på en kvinna som skrivit en bok om barnlöshet, självvald sådan. Och att man då blir väldigt utanför när man kommer i 40 års åldern när alla har barn i skolåldern och all tid äts upp av familjen - och hon lever ett helt annat liv.
Ingen värdering i något av liven, men det slog mig att jag inte vet hur det livet ens skulle gå till. :-)

Vad gör man med all tid om man bara har sig själv?

När man är en sån stor familj som vi är, då är det ju alltid något liksom, både på gott och ont. 
Mycket roliga händelser och upplevelser, men också mycket oro och saker som ska lösas. 

För mig blir ju livet utan familj lika obegripligt som säker mitt liv är för den som är själv.  Ibland kan jag ju avundas det livet. Hur lätt vore inte det? :-D 
Sen skulle jag ju inte vilja ha livet på något annat sätt än jag har det, förstås. Stor familj har jag alltid velat ha och ju äldre barnen blir ju roligare blir det. 
Jag är ingen småbarnsmamma direkt, jag gillar tonåringar och vuxna barn bäst! ;-) 

Samtidigt som jag faktiskt längtar till att det två yngsta är vuxna, självgående och kanske tom utflugna, så undrar jag ju hur det livet blir.
Bäst är det ju att dom är stora, självgående men hemma boende, då får man ju det bästa av båda världarna. Dom sköter sig själv men jag har dom nära. :-)

Kyla, baciller och gymnasieval.

Alltså, visst är det fint med mycket snö och klarblå/ rosa himmel... Men, lite less börjar man också bli. 

Inte så mycket på snön, men kylan!

Att ligga på -12/15 i flera veckor gör allt så jäkla bottenfruset. 

Det har varit lite fuktigt och så otroligt rått och då blir det så jäkla kallt. 

Det skottas lite sisådär så det är moddigt och halt. Usch. Jag har friktionsdäck på min bil och häromdagen när jag fick åka och hämta Lilleman lite akut i skolan när han blivit sjuk, var jag rätt förbaskad innan jag var där. Jag kom ingenstans och kunde inte bromsa!

Livsfarligt, så nu har jag kontaktat firman vi brukar köpa däck ifrån och hoppas att dom har däck som dom kan peta på min lilla bil. 

Det känns som att det blir en lång vinter annars.. ;-)

Förra veckan var det runt nollan ett par dagar och det var ju helt ljuvligt! Då gick man gärna ut på promenad. :-)

Nu vill ingen gå ut! Hundarna pinkar rekordsnabbt och lägger sig sen bland filtar i soffan. Det är inte kul för tassarna när det går ner under -10.

Tur att dom är små så att det inte gör något att dom inte får gå ut annat än pinka på flera dygn. 

Och sen har vi alla baciller som frodas i kylan. Jag blir så less! 

Nu har vi ju inga små barn som ska vabbas, men det känns lite som att man har det, för det har rullat runt sen november i framförallt Minimes skola.

Hon var ju rätt mycket sjuk i november och december och halva klassen har legat i omgångar inklusive lärarna. 
Nu hann hon vara i skolan hela första veckan och nästan hela måndagen, sen krokande hon på eftermiddagen och åkte hem med ont i magen och feber. 

Febern håller fortfarande i sig och går lite upp och ner. I fredags fick vi mail om att två av tre lärare kroknat, vilket kändes lite "bra" för ingen annan av oss hemma är ruttnar, så det är lite konstigt att hon kroknat i hög feber. 

Lilleman fick jag ju också hämta i torsdags för att han hade migrän. 

Det är fortfarande nästan lika kallt idag, men vi valde ändå att ta en kortare förmiddagspromenad, men när vi kommit halvvägs, tvärstannade Heid och när jag lyfte upp henne så kräktes hon över både mig och trottoaren!

Det var bara att skopa upp kräkset i en bajspåse (man vill ju inte att andra hundar slickar det i sig) och gå hemåt. 
Hon fortsatte att kräkas var och varannan meter hela vägen hem och sen ett par gånger hemma innan det lugnade ner sig. 

Som så ofta så piggnar hon på sig när hon kräkts några vändor och vi fyller på med vätskeersättning, men hon är sååå ynklig och ligger och piper. Hon tittar på en med en helt förstörd blick. 

Det behövs ju inte så mycket för den pyttelilla magen och ofta har jag ingen aning om vad hon blir dålig av. 

Jag hoppas att det lugnar sig med alla bakterier när det blir varmare ute. Jag har tidigare trott att kyla gör att baccilusker dör, men det är tvärsom. Dom frodas och sprids ännu lättare i kall, lätt luft.

Regn gör att bacillerna droppar till marken. 

Trött blir man på det också med andra ord. Kyla och bakterier - usch!

Nåja, livet rullar ju på och man får hitta annat kul och inte tänka på att man konstant fryser. :-)

När hundarna ska vara med på kontoret behöver dom ju känna igen dofter och kunna ligga skönt. Troligen ska dom ligga under mitt skrivbord, för det lär vara trångt i rummet där jag ska sitta. 

Stora bäddar går inte, så jag har köpt två filtar som är tjocka och mjuka, men går att vika ihop och göra mindre. Och även lägga undan när dom inte är med. 

Det är ju lite larvigt, men dom gillar inte vilka bäddar som helst. :-) Heidi har sina favoriter och Bella sina. 
Jag köpte en mindre bädd som jag ofta har i bilen och där sitter dom in den, men inne ratar båda den!

Ända tills jag ställde den i hallen för att ta ut den i bilen igen.. då lägger sig båda i den om jag är i köket. :-D

Nåja- dessa gillade båda direkt!

Dom nosade runt och la sig sedan på varsin. 

Nu har jag dom på hemmakontoret så att dom ligger på dem där och får rätt association till dem. När jag sitter och jobbar ligger dom där. 

Jag ska också börja använda galler till dem nu, så att när jag går ut ur rummet ska dom ligga kvar bakom galler, så känner dom även igen det. 
Så även då alla lukter är annorlunda, det kommer och går folk osv, så ska dom känna igen bäddarna och själva rutinen. 

Nu har jag även tränat nosework hemma med det kitt som ingår i kursen. Perfekt när det är så jäkla  kallt ute! 

(Själva kylan klara dom ju med så mycket päls, men tassarna far illa) 

Jag har gjort en burk med en smeller, som liksom är startburken. Den luktar hon på och sen säger jag "nosa" och så ska hon hitta de små dosorna. 

Man får akta så att hon inte tuggar i sig hela dosan, som är i mjuk plast. :-)

Äntligen har jag också fått min nya väska! Jag har avverkat flera stycken under åren. Dom går sönder i sömmar och dragkedjor när man använder dem ute i både kyla och blött väder. 

Men den här hoppas jag håller. 

Nu får jag också plats med allt man behöver ha med sig när man inte vill ha någon annan väska. 

Nu är det skönt med helg, som återigen är ganska tom. Så skönt och ovanligt! 

Att först sta sovmorgon och sen tänka "vad ska vi göra idag tro?" är fantastiskt!

Jag har varit både irriterad och frustrerad över lite grejer i veckan, men man kan ju bara påverka sig själv och bestämma sig för att låta saker glida.

Men mitt i att jag var rätt irriterad, så ringer min nya chef! 

Vi pratade ganska länge om bland annat min onboarding. Det ska bli så jäkla kul! 

Jag har ju fått höra lite mellan raderna av folk att jag inte är klok som går från offentlig till privat nu, när det är så oroligt i världen. 

Och att jag går till byggbranschen anses ju vara jätte dumt. Man tror ju att man vet allt om man pratat med någon i branschen. 

Men det finns ju något som heter affärshemligheter.. allt berättar man ju inte. 

Och jag kan inte berätta det jag vet, så det är ju bara att le och säga att det ordnar sig nog, jag är inte orolig. Och det är jag inte. 
Över 100 personer har sökt mitt jobb! Jag avundas inte chefen som ska välja bland alla dessa kan jag säga. :-)

Men det ska bli så roligt att få göra lite annat snart. Lära nytt, lära känna nya människor. Få lite mer luft under vingarna. 

En liten nystart!

Minime loggade in idag och valde gymnasium! 

Hon har tre olika skolor med samma linje och sen valde hon en annan linje på två olika skolor så att hon har fem val.

Så håller vi tummarna att hon kommer in på sitt förstahandsval. 

Vi ska iväg på öppet hus nästa helg och sen ska hon ta en prova på fredag på just förstahandsvalet. 

Spännande!

Från hösten har vi verkligen inga små barn kvar hemma. 

Yehoo! säger jag! :-)

Året som gick.

 Jag hade ju tänkt summera året som gått, men det har som varit ett mellanår känner jag. Inte så mycket att summera. :-)

Det bästa som hände 2023 var ju att lilla barnbarnet föddes! Tänk att han blir ett år snart, lilla gubben. Fyra tänder har han, kryper och ställer sig mot möbler. Gullrumpa! 
Äldsta sonen med familj flyttade också in i sin nya lägenhet bara ett stenkast bort. Så skönt! 
Dom hade lite panik innan för dom ville verkligen flytta innan äldsta barnbarnet ska börja skolan och nu hann dom det! :-) 
Området är jättefint och det är mycket närmare till oss. 

Så det hände ju bra saker 2023 - och jag fick ju nytt jobb, inte att förglömma! :-)

Sen har det ju varit ett år av krig, höga elpriser, höga matpriser och stigande räntepriser. Ett mörkt år för många och på många sätt. 

Mycket oro av olika slag då man inter riktigt har vetat vart något ska ta vägen över huvud taget. Sen vänjer man sig liksom och anpassar sig till situationen och gör det bästa av det. 
Och 2024 känns lite mer stabilt ändå. Även om krigen rasar och otaliga knäppa gubbar slåss om makten. 

Nåja, det sista som lämnar en är ju hoppet, så man hoppas ju på att det här året ska bli bättre än de senaste.. 
(Vi har ju haft massa kul och roligt privat under senaste åren som tur är!)

Jag rensade ju ut allt godis som fanns kvar i huset efter julen och tog med allt till kontoret! :-D 
Mina kollegor sa "men va f-n!!" men sen moffade dom ju i sig för fulla muggar! 

Det var skönt med helg, för vi har haft en helg som har varit nästan helt tom... Jag vet inte när det hänt senast faktiskt. 

Senaste åren har det gått i ett hela tiden och något har alltid varit i pipen. Vi har inte haft en obokad/planerad helg sen strax innan jul 2021 faktiskt.

Vi bestämde på typ juldagen att vi inte ville bo kvar i radhuset, vi kunde inte vänta på "sen" längre utan nu ville vi trivas där vi bor, på heltid. 
Och då var den bollen i rullning, med lite upprustning av radhuset, packa ner nästan hela radhuset inför fotografering och visning. 

Sen hittade vi huset, började planera flytt och renovering. Vår och sommar på landet och sen alla projekt i nya huset som har gått i ett till typ nu. 

Men - plötsligt har vi nu helger som inte är fullbokade från morgon till kväll. Najs! :-) 

Skönt att ha en sån period innan gräset på landet växer som ogräs och behöver klippas varannan vecka. 

Idag unnade jag mig en ny liten mixer. Jag älskar smoothies och Minime behöver få in sig lite mer frukost än hon gör. Alla barn har haft svårt med frukost och hon som dessutom äter medicin som tar bort matlust har det ännu jobbigare. 

Men smoothies brukar gå ner och om så bara ett par deciliter är det bättre än inget alls. 

Men när vi gör i stora mixern så blir det så mycket ofta, sen ska det över i en kanna som blir stående i kylen och så häller man ut. 

Nu köpte vi en liten, som mixar direkt i en flaska som man kan ta med sig. Supersmidigt!

Varför har jag inte köpt en sådan tidigare kan man ju undra! :-)

Minimes skola ska ha öppet hus i veckan och dom ska passa på att sälja bakverk för att få in pengar till skolbalen. 

Hon intog köket strax efter lunch och var klar ett par timmar senare. :-) Många goda kakor blev det!
Som jag inte smakade på... vilket inte var det lättaste..

Jag passade på att testa att göra sockerfria "kakor" på banan, havregryn och jordnötssmör (som det ju är lite socker i) 

Jag ringlade 90% choklad över när dom svalnat. Det är ju inte på långa vägar lika gott som en vanlig kaka, men ändå något litet till kaffet. 

Jag ska leta fram mina recept jag lagade mat av när jag gick all in utan socker förra vändan. Det finns mycket gott och smaklökarna ändras när man tar bort sockret, så saker smakar mer och annorlunda. 

Det är så skönt att bara vara hemma och fixa. Jag är en riktig hemma katt och kan verkligen njuta av en helg helg bara hemma. 

Sen finns det ju alltid pyssel, man blir som aldrig klar riktigt.

Nu njuter jag också av alla fina tulpaner! Jag kör tulpaner ända fram till jag kan ta in blommor från trädgården. 

Det ska bli så kul att se vad som tar sig i trädgården till våren. Allt blev ju nysatt och flyttat till andra platser förra sommaren. 

Nu ska det börja visa sig om allt trivs och växa som sjutton! :-)

Och "hål" ska fyllas. Jag har några favorit rosor på landet som jag inte hann gräva upp förra året för att flytta. 

Till våren ska dom klippas ner, grävas upp och flyttas hit. 

Men - det känns långt bort när vi nu igen har minus 16! 

Ysch, nu får man kämpa! 🙂

Preparatsök och nosework

Nu har jag börjat på preparatsökskursen med Bellisen. Det är ju alltid spännande när man ska in i en träningshall med flera andra hundar. 
Hon är ju inte så bekväm med andra hundar, men ofta går det bättre inomhus än ute. Det borde vara tvärsom kan man tycka. :-)

"värst" är hon hemma på egna tomten, då ska det vaktas revir och hon behöver tid att tagga ner. 

Nu var hon lite stressad precis när vi gick in, för det luktar ju _mycket_ hund där inne. Men sen satt hon endera på sin filt på golvet eller i mitt knä under två timmar och sa inte ett ljud.
Hon tog emot godis vilket är beviset på att hon inte är speciellt stressad. När hon blir det tar hon inte emot något godis alls, inte ens bacon! :-)

Det var fem tikar och en hane med på kursen. 

Och tre av tikarna gick bananas, fullständigt. En var ordentligt reaktiv och fick direkt en ärkefiende. Hon som höll kursen fick sätta upp ett galler med en filt på mellan dem, så att dom slapp se varandra. 

Sen var en med som hade 6 år gamman rescue hund från Irland. 

Jiises säger jag bara. Jag tyckte så synd om den hunden, för mer stressad hund har jag aldrig sett. 

Den skällde/pep/gnydde konstant i två timmar i sträck. 

Korta stunder kunde hon koncentrera sig på övningarna vi gjorde, vi pratar sekunder, sen såg hon de andra hundarna och ställde sig på bakbenen, hängde i halsband och koppel och formligen skrek..

Hade ägaren tappat kopplet, då hade nu helsicket brakat lös. 

Om man tar en sådan hund och har den i 6 år och inte får den mer rehabiliterad än så, då måste man nog överväga beslutet att ta bort den. 
Det är ju inte schysst mot en hund att vara så galet reaktiv. Hon var inte rädd, det kunde man se, utan hade "döda" i blicken. 

Jag hade inte velat se henne med barn eller andra hundar.. 

Men, det lustiga är att jag ju blir lika stolt när hundarna uppför sig hyfsat bra, som när barnen var små och man var ute någonstans och andras barn gick bananas. :-D 
Bättre än så är jag ju inte..;-)

Nåja, kursen kommer att bli jättekul och passar min donna perfekt. Första lektionen tränade vi in smellers och sista övningen var att hon skulle hitta rätt burk av tre, där smellern låg. Det gick utan större problem! :-)

Att vi tränat en del med klicker underlättar nog också. 

Vi fick en påse med möbeltassar och lite annat plus en flaska eukalyptus som vi ska tränar in nu under tre lektioner och den fjärde och sista lektionen ska vi få testa på kantareller! :-) DET blir kul!

Sånt här är ju kul att lära sig för det är lätt att göra hemma, till när det är kallt och man inte vill var ute så mycket. 

Det passar ju också båda hundarna. 
Jag ska nog boka på nosework efter den här kursen. Drömmen är ju ID sök, men vi får se om vi kommer så långt. 

Jag ska boka in Heidi för två tillfällen där hon ska få träna både knopp och kropp är tanken. 

Hon är lite bjäbbigare när vi är tillsammans med andra hundar, så vi behöver öva lite mer. Rallylydnanden var ju kul, men det känns ändå inte riktigt som hennes grej. Bella hade gillat det mer.. :-)

Men träna behöver vi ju ändå och det finns så många olika kurser där jag går, både lite längre och enstaka.

Dom är mina söta pälsbollar! :-)

Vi var iväg på middag i helgen där vi var ganska många. Jag tog med dem just för att dom behöver träna och det gick jättebra. 
Nu börjar det bli allmän ordning på dem! :-) Men dom är ju helt slut sen av ansträngningen att hålla sig lugna. 

Jag förstår verkligen dem som fastnar för olika hundsporter, man kan lägga hur mycket tid som helst! :-)

Ibland blir det brådis!

Kylan har hållit i sig!

Vi har haft mellan 11 och 15 grader kallt nu sen innan jul fram till bara ett par dagar sedan. 

När solen visar sig är det ju magiskt vackert och den har visat sig ett par gånger, vilket direkt ger vårvibbar! :-)

Solen glöder!
När vi bodde i radhuset vaknade vi ju ofta till den där glödande solen pga att vi bodde så högt upp. Det var det bästa med radhuset! :-)

Nu får jag i stället njuta av att vi ser toppen av en slalombacke som är full av aktivitet när det är sånt här väder. 
Jättekul att se. 

Vi var ute på landet i helgen och tittade till så att inget fryst bort. Solen sken och det var så vackert, men jag glömde för en gångs skull att fota! :-D
Även ett hus som står tomt behöver städas, visst är det märkligt? Men det blir dammigt och fullt av spindelnät lite här och där, så jag passade på att dra av stora huset. 
Sen gosade vi lite med barnbarnet och fixade lite allmänt. 

Det blir till att lägga en del timmar där i maj för att klippa ner alla rosor, vilket inte blev bra gjort förra våren. Redan nu ser jag hur dom vuxit över alla bräddar och behöver fixas till. 

Det kändes i kinderna på kvällen att vi varit ute i kylan stora delar av dagen. 

När jag vaknade på söndag, förvånades jag att jag sovit så länge! Jag brukar inte sova till 9, men för en gångs skull så sov även vovvarna och kände väl på sig att det var kallt att gå ut och kissa! :-)

Jag gick ner för att fixa frukost och känner plötsligt hur det kliar på ryggen och det gör lite ont när jag rör området.
Jag tänkte först att jag blivit riven av någon hund klo, men det var på ett så märkligt ställe. Pga att det satt på ryggen så kunde jag ju inte se utslagen, så när maken vaknade fick han titta och fota det. 
Han tyckte att det såg ut som eksem eller bett av något slag, men jag såg direkt - bältros!

Fan!

När jag förstorade fotot såg jag pyttesmå blåsor och dom börjar vid ryggraden och går som ett pärlband ut mot midjan. 

*suck*
Det var ju bara att äta frukost, duscha och sen åka till närakuten. Det var ju skitkallt, så det var inte många där. Så är det alltid. Folk som inte är riktigt sjuka åker inte dit om det är riktigt kallt, riktigt varmt eller mitt i en storhelg. 
Vilket ju bevisar att många som sitter där i vanliga fall inte är så sjuka så att dom ska söka vård där. Det har jag sagt i många år. 
Men - med VC som fungera lite si sådär (den som lyckats få tid på en vårdcentral för något som inte är kroniskt, som högt blodtryck eller astma borde få en medalj!) så sätter man sig ju på näraktuen i första hand. 
Även jag hade kunnat kontakta vårdcentralen egentligen, men jag visst att det var lite bråttom och jag hade inte lust att sitta i kö idag för att sen få vet att det inte finns tider, så jag åkte.

Det var som sagt inte många i väntrummet trots att klockan nästan var 12. Jag fick anmäla mig direkt och sen satte jag mig i ett hörn och läste en bok. 
Efter dryga timme blev jag uppropad och till min förvåning sa läkaren "hej och välkommen till oss!".. Det har ju aldrig hänt förr att man fått sånt välkomnande. :-)

Han behövde ju bara titta på utslagen och så sa han "ja visst, vilken tur att du kom så fort, nu kan du få bromsmedicin".

Och det var ju det jag visste. Får man medicin inom 48-72 timmar, så kan man bromsa förloppet och med lite tur slippa nervsmärtor och feber. 

Så, 6 tabletter om dagen i en vecka. 

Det kändes bättre ganska direkt, det har kliat lite, men har inge gjort ont och jag fick inte feber, så det har gått bra och jag har varit på jobbet hela tiden. 

Nu när jag är på sluttampen av kuren så känner jag ju att jag haft det här i kroppen ett tag. Plötsligt är jag piggare och känner mig klarar i huvudet. 

Det kan ju bero på att jag kapat bort sockret också, men riktigt den här effekten brukar det inte ge. 

Maken bokade in sig för vaccinering direkt det är ju så onödigt att få och ju äldre man blir ju ondare kan det göra tydligen. 

Jag ska vaccinera mig till sommaren är tanken. Då borde jag har dubbelt skydd. :-)

Nu börjar det bli riktigt verkligt att jag är på sluttampen av jobbet. Jag överlämnar mer och mer till kollegor och kalendern blir tommare och tommare. 
Det är inte långt kvar nu. :-)

Nya året börjar med kyla och ännu mera snö!

Vilken snörik vinter vi har!

Det slutar liksom inte snöa. Lilleman och jag skottade flera gånger under tisdagen och en kvart senare så såg man inte att vi skottat.

I natt har det snöat ännu mer - som tur är det ganska kallt så det är fluffsnö som man nästan kan blåsa bort. :-)

Men det är så vackert och jag hoppas att det ligger kvar till mars. Redan nu kan man ju se skillnad på ljuset. Det är ljusare även om det är molnigt. 

Jag var ledig ytterligare en dag efter nyår och den semesterdagen var jag otroligt nyttig! :-) Förutom att skotta flera gånger, bar Lilleman och jag in mängder av ved. 
Ofta pallar man bara att bära in ett par kassar i taget, men nu fyllde vi hela hyllan. Det ska ju bli kallt i veckan, uppemot 17 grader till helgen så det var lika bra att vara förberedd! ;-)

Sen åkte vi med en massa krafs till grovsoporna. Så skönt att få det fint i alla vrår och jag älskar grovsoporna! :-D

Jag åker ofta i stället för att samla ihop stora lass. Och det är ju löjligt hur mycket sopor en familj kan få ihop!

Men det är som att allt är av plast, glas eller kartong.

Vi var på en långpromenad med hundarna också så det blev hela förmiddagen ute i snön. Det var så skönt att tända brasa sen och bara njuta av att vara inne. 

Jag plockade ner ett pussel ur bokhyllan och började bygga. Det var så länge sedan och det är ju kul, till när det kan få ligga ett par dagar och man hittar ett par bitar då och då. 

Hundarna njuter fullt ut av att vi alla  är hemma hela tiden nu under lovet. Dom är riktiga gosproppar!

När jag sitter eller ligger i soffan kommer Bella och gosar upp sig. Ofta lägger hon huvudet på min Axel. :-)

Men det blir bra för dem också att vi alla återgår till vardagen och rutiner. Nu blir det lite si och så. :-)
Heidi påverkar det inte, hon är som en katt och kan sova bort dagarna. Bella vill ha lite mer hjärngympa än så. 

Nästa vecka börjar jag på en kurs med henne vilket kommer att bli jättebra.
Hon ska få använda nosen och hjärnan vilket behövs. Hon blir uttråkad med jämna mellanrum märker jag. 

Häromveckan tog jag fram klickern och hon bokstavligen studsade av glädje och hon mindes precis vad det innebar. 

På bara ett par klick fick jag henne att stå på en pall, så jag måste skärpa till mig med hennes träning. :-)

Jag har också hittat en kort kurs för Heidi, där man får använda knoppen och kroppen, vilket är bra för henne. Hon är lite latare än Bella och mer bjäbbig. 
Vi märker ju alla att vi inte är lika "stränga" med henne för att hon är just så otroligt liten och söt! :-)
Hon skrämmer ju ingen och är lätt att ta under armen. 

Men jag brukar påminna alla om att OM hon varit en schäfer i stället, skulle vi tycka att vissa beteenden var mysiga? Troligen inte, för man skulle få ont av tassar och klor och man skulle bli galen på skallen!

Det är ett härligt ställe jag hittat där jag går kurserna, nära och bra tränare. Jag har verkligen underskattat att gå kurser med dem. Inte bara att lära dem saker, utan att "frottera" dem med andra hundar som dom bara får titta på och inte annat. 

Bara att gå hundpromenaden på nyår har gjort Bella lugnare. Och - nu ska dom ju snart kunna uppföra sig på kontor, så nu får jag lägga i en högre växel. 

Men, det ska bli skönt att kunna ha med dem när det kör ihop sig med våra tider. Planen är inte att ha med dem varje dag och hela dagar, utan när det verkligen behövs. 

Bara att ha möjligheten underlättar enormt. 

Nu börjar det bli riktigt uppenbart att det inte är många veckor kvar på gamla jobbet. När jag börjar tacka nej till mötes bokningar, vidarebefordrar information om händelser som någon måste ha koll på som händer i april, för då är jag inte kvar...
Det har känts så otroligt långt bort, men nu är det ju inte månader längre, utan veckor..  

Igår beställde jag två nya hund sängar som är smidiga att ta med, så att vi hinner få det matt dofta rätt och vara "inliggna" innan det är dags att lägga dem under skrivbordet på kontoret. :-)

Jag har också börjat "skola in" tonåringarna i tanken att dom kommer att behöva laga mer mat själva framöver, för jag kommer att komma hem sist numer.
Och då kan dom inte sitta och vänta in mig - utan helt enkelt påbörja middagen.

Det blir nyttigt för alla! :-)

Nu är det snart helg. Vi ska ut till landet och titta till husen. Det är -9 och spås blir ännu kallare. Tur att det snöade som mest igår så att man hunnit ploga undan.

Det blir mössa och vantar på! :-)

Nytt år in - jul ut!

Så är det 2024!!

Just nu vågar man ju inte ens andas om "hoppas att året blir bra" för världsläget är som det är, men rent privat hoppas jag på att ett riktigt bra år ligger framför oss. 

Det är i alla fall otroligt skönt att vara på andra sidan nyår och högst upp i backen nu, som jag ser på året. Nu blir det ljusare varje dag!

Jag började nyårsafton med att ta den omtalade nyårs promenaden med hundar och hundägare från området. 

I många år har en stor grupp gått runt sjön, för att aktivera och köra slut på hundarna innan det börjar smällas. 

När jag tränade Bella i början av året hade jag det som mål, att vi skulle kunna delta här, utan att hon dog av hjärtinfarkt! 

Och jag kände nu att det kommer att gå bra, vilket det gjorde. 

Vi startade klockan 09 ett par minuter bort från där vi bor. 

Det samlades en 30 hundägare med en, två eller tre hundar var.

Hon som är initiativtagare till promenaden hade fyra! 

Jag tog bara med Bella. Det är långt och länge att gå 3 timmar för lillfjant, så eftersom ingen ville hänga på som skulle kunna bära henne, så fick hon vara hemma.

Det var några par som bara hade en hund och då lånades hundar ut till den som ville ha en :-) 

Nästa år ska jag höra mig för om någon vill gå med Heidi så att båda kan hänga med.
(Övriga familjemedlemmar idiotförklarade oss hela högen, som gick upp tidigt och sen gick en 3 timmars strapats - på nyårsafton! Men, vad gör man inte för sin hund? :-D ) 

Det var perfekt väder - men bitvis sjukt tungt att gå och mycket uppför.

Vi gick över ett par ängar och där var det skare, med lössnö under! Galet tungt att gå! Vi hittade både spår och häst spår, men där låg det ju is, så att gå där var inte direkt lättare. 

Det var mycket tyngre än jag räknat med och jag hade nov valt lite andra skor om jag vetat det som är mjukare. 
Dock berättad en herre som var med att förra året var det betydligt varmare och delar av banan var direkt lerig. 

Så han hade varit lerig upp över öronen, bokstavligen! 

Vi tog en fikapaus när vi var halvvägs, hundarna fick vatten och lite gottis och sen pep i iväg igen. 

Man kommer inte ifrån att det är lite härligt när vi kom travande alla genom skogen! 

Vi  mötte ju lite folk här och där som stannade upp och väntade. Några frågade "men hur många ÄR ni??" :-D

De flesta vinkade och önskade gott nytt år.

Vi gick på lite drygt 3 timmar och vi var ganska slut när vi flåsade oss uppför de sista backarna! :-)

Drygt 19 00 steg hade jag jobbat ihop när jag kom hem och ställde mig i duschen. Jag var helt sjöblöt ända in på kroppen!

Jag var helt säker på att jag skulle ha träningsvärk från hell när jag vaknade idag, men det var inte så farligt ändå. 

Det var trots strapatsen jätteroligt! Jag träffade på grannar som jag inte hade en aning om att dom bodde här, och jag fick se att många av hundarna som var med uppförde sig betydligt sämre än Bella, som jag ändå bitvis kämpat med. 

Hon skällde inte en enda minut, medans andra levde rövaren. Vissa var ordentligt reaktiva och vid ett par tillfällen rök ett par hundar ihop. 

Det finns ju alltid folk som släpper sina vind för våg och låter dem hälsa på allt och alla. Sen är de flesta hundar inte så sugna på att vilt främmande hundar kommer för nära - då smäller det. 

Så promenaden har get mig mer råg i ryggen att båda hundarna faktisk funkar riktigt bra att ha med lite överallt. Jag behöver inte skämmas, för andras hundar beter sig betydligt sämre! :-D 

Det var också roligt att gå den här rundan, som jag varit sugen på men inte hittat runt! Nu vet jag hur man kan gå och var man får gå. 

Så när det blir vår, ska jag gå den igen men från andra hållet för att hitta en bättre väg. Sen blir det en perfekt utflykt när vädret är underbart och man vill gå en lång dagstur. Vi gick rätt fort, men man kan gå betydligt långsammare och kika på vacker natur och stanna och ta en lång fika. 
Det är magiskt vackert på sommaren kan jag misstänka. 

Väl hemma hoppade jag i duschen och joinade sen maken i köket som börjat förbereda nyårsmiddagen. 

Jag hann precis sminka mig lite och dra på mig lite snyggare kläder när första gästerna droppade in. 

Smart nog dukade jag bordet kvällen innan och hade gjort ett minut schema för maten, så det gick ju bra! :-)

Alla barn och svärmor dök upp. 

Maken och alla killar hade varit på Bio kvällen innan, så äldsta dottern med familj sov över och var redan på plats så att säga. 
Det är verkligen guld att vi tog hem bäddsoffan från landet! Dom har sovit i den mer sen vi flyttade hit än någon annan sovit i den under alla år innan! (Den stod i vardagsrummet i radhuset i många år)

Vi öppnade klapparna som inte delades ut på julafton pga sjukdom. Egentligen var det ju bättre, nu fick barnbarnen en omgång till liksom! :-D

Sen, käkade vi så att vi rullade från bordet. 

Till förrätt la jag potatisbullar i voffeljärnet så att det blev som vofflor. Jättegott!
Vi toppade dem med lax, räkor, kaviar, rödlök och rökta räkor. Så. jäkla. gott! Jag är inte så förtjust i potatisbullar i vanliga fall, trots att jag älskar potatis i alla former, men just som voffla var det riktig gott, så det kommer jag att göra oftare. 

Sen efter lite vila blev det den klassiska potatisgratängen och oxfilé, med sallad till. Fjantgott!

Till efterrätt var det små glasspinnar vilket var alldeles lagom till en kopp kaffe. 

(Jag åt ingen! :-))
Sonen med familj åkte hemåt när det var dags att peta barn i säng. Lilltjejen hade vägra att sova middag, för hon var så uppe i varv över att dom skulle hit på "fest" vilket gjorde ju att hon tvär kroknade vid 19 och ville åka hem självmant. Gullrumpan!

Vi andra satte oss och spelade spel tills det var dags för 12 slaget. 

Delar av familjen gick ut för att titta på fyrverkerierna. Jag och Minime satt i tv rummet med hundarna. Jag drog för gardinerna, drog igång musik på tv:n och så fick dom fryst godis att slicka på. Dom reagerade inte alls på smällandet. 

Tom mindre än förra året då dom också var rätt chilla. 

Jag upplevde att det smälldes mindre i år dessutom, så stunden gick oss smidigt förbi faktiskt. 

Vi kröp i säng ganska direkt efter, för vi var trötta hela högen och vi sov länge alla i morse. Jag vaknade av att lilla barnbarnet höll låda i köket. :-)

Äldsta dottern och jag lyxade loss med riktigt god frukost på rester från igår! 

Dom packade ihop sig och åkte hemåt vid lunch. Det är så mysigt att dom är här lite längre, för lille herrn behöver tid att tina upp. 

Nu kryper han och det är inte långt bort att han springer runt! Han är helt klart skitfrustrerad över att inte kunna ta sig runt och välja själv vart han ska! :-)

Jag gick direkt på jobbet att ta bort julen när dom åkt! 

På ett par timmar försvann allt jul relaterat inomhus. Utomhus får allt hänga tills det blir så ljust att vi bara drar ur elen. :-)

Det är så skönt att plocka bort allt och städa av huset. Plötsligt blir det så lätt att andas i rent hus! 

Det är så mysigt att tända vanliga ljus. 

Jag har en semesterdag kvar innan det är dags att återvända till vardagen. 

Jul lådorna ska upp på vinden och det ska köras lite grovsopor, sen ska jag njuta av min sista dag. 

Som vanligt är det skönt att dra igång vardagen igen när man väl gör det. 

Jag sög i mig sista slurken Amarone i kväll, jag för snål för att slänga! :-)

Det går bra att hoppa sockret och det var mest försa dagarna som jag hade ett sug, nu jobbar jag mot ovanan att peta in något hela tiden.

Eftersom det gått så bra, så ökar jag nu på och går in på periodisk fasta. Mitt ätfönster blir mellan 9-18 nu ett tag. 
Det gör ju också att jag äter mindre dolt socker, att jag har ett mindre ätfönster. Då blir det frukost, lunch och middag. 
Det är inte kul när kläderna sitter tight och jag inte har ork. 

Jag har inte tid med att inte ha ork denna vår! :-)

Det händer mycket spännande och man ska akta sig vad man önskar, som jag brukar säga.....;-)

Så, Gott Nytt år!
Välkommen 2024!