Blommande September.

Det var tungt att åka hem förra söndagen!
Det var ju så galet varmt! Blåste nästan storm, men det var som att stå i en hårtork och natten innan var det en tropisk sådan.
Jag satt med kaffe och en bok länge på terrassen och bara nöt av stunden och platsen.
Tillbaks till stan ville jag inte åka.

Ingen annan heller visade det sig, så vi åkte ovanligt sent. :-)
Som tur är så har veckan varit betydligt svalare och det har känts mer som höst, vilket gör att det varit lättare att faktiskt jobba och inte vara ute i lingonskogen.

Veckan har varit lätt rörigt på flera sätt. En riktig surdeg på jobbet behövde hanteras och blev till slut bra, men oj vad jag har haft ont i magen över den. Saker som man vill genomföra, som borde genomföras men som bara inte går för att problemet är mer komplext och större än man kanske först trott.
Men det blev bra till slut.
Minime har återigen haft ont i magen, som vanligt, när hon måste börja följa tider och scheman som hennes mage inte helt är överens med.
Så, nu har hon också slutat äta gluten hemma. Vi har ju testat henne utan att det visade "allergi" men hon kan ju ändå vara känslig, som flera av oss andra är. Det har ju visat sig så direkt att när hon äter ett visst sorts bröd tex, så tar det tvärstopp och hon får jätteont.
Hon fick ju medicin som ska röras ut i vatten och drickas, som hon kämpar med, för det är så äckligt, men hon har kämpat och försökt hitta olika smak på dricka som hon kan blandade i.
Men, nu hittade jag tabletter som funka! Så nu har hon utöver tabletter som främjar magbakterierna, probotika, så har hon även tagit en tablett om dagen för att få igång magen.
Och den funkar!
Sån lättnad. Så nu har hon kunnat gå på toaletten varje dag och har inte ont och känner själv att hon kan ta den tabletten kanske varannan dag.
Plus att hon nu själv väljer bort sånt hon vet inte funkar i skolmaten tex. Mjukt bröd går bort, hon väljer potatis framför pasta osv.

Sen som grädde på rörmoset, fick jag lite andra tråkiga besked också. Inte oväntat men ändå tråkigt.
Vi hade väl alla trott att det skulle lösa sig och bli bra, men inte då.
Det blir nog bra, men man kan konstatera att det är ett livslångt medicinera som väntar även där.

Men - jag är så nöjd med att jag flera stunder den här röriga veckan, hittat tid till att rita. Det är så avkopplande.
Nu har jag allt jag behöver och känner att jag måste ge mig tid att få ut allt jag har i fingrarna även på papper. :-)

Nu har jag även fått hem Fixativ som jag kan spraya på när jag väl är nöjd så att kolen/ blyertsen inte ramlar av.
Jag målar ju med färg också, men jag gillar att köra bara blyerts och har alltid gjort.
Så härligt att ha börjat unna mig tid till det här nu.

Veckan har inte bara varit skit. Jag har även varit en sväng till stället vi snart ska ha en stor konferens på. Som jag gillar det här huset!
Så ljust och luftigt. Man bara känner hur inspirationen rullar in när man sitter här!

När vi tittat runt här och fotat från alla håll för att kunna göra mer detaljerad planering, gick vi förbi och köpte en skitdyr kaffe (men god) på Espresso house innan vi satte oss på en annan plats för att jobba.
Jag har i många år förundrats över hur den här ytan stått helt tom och öde. Gigantiskt stor och tom.
Ytor som fastighetsägaren måste gå back på hela tiden. Varför inte göra något här?
Men - nu går det med myrsteg och man har ställt ut lite mötesbord, lampor, soffor och annat och det har blivit riktigt mysigt.
Så här satt vi ett par timmar. Problemet tidigare när jag varit i det här huset, har varit att det inte gått att koppla upp sig mot nätet, så jag har bara kunnat jobba med lokala grejer när jag varit på möte eller så.
Men, nu sitter en systerförvaltning till oss ett par våningar upp och då - vips kopplar man upp sig mot dem och har nät. :-)

Najs!
Jag har också förlängt sommaren lite, genom att göra pannkakor och äta med jordgubbar och grädde.
Det är så gott!!

Och unnat mig lite piffiga naglar i glada färger.
Det gör så mycket att ha snygga naglar tycker jag. De behöver inte vara långa alls, men målade så känner jag mig mycket piggare.

I fredags tog jag mig till stan för ett möte direkt på morgonen och suckade ljudligt över att jag var tvungen att åka tåg.
Åkandet i sig är helt ok, men trängseln. Usch. Så skönt att slippa det varje dag! Även om jag hellre skulle åka tåg än att sitta i bilkö.
Häromdagen blev jag kontaktad av en rekryterare, vilket händer lite då och då, men i samma minut som hon förklarade vart det tilltänkta jobbet låg, sa jag "härligt, men nejtack".
Jag åker aldrig till innerstan eller andra sidan stan. Så hög lön finns inte. (eller ok, jo, men den skulle jag knappast bli erbjuden...)

Men, det gick bra och jag satte mig för att vänta på mina kollegor som kom strax efter.
Vi samlades och hann sätta oss och prata lite socialt och hämta kaffe... sen fick vi alla puschnotiser om en dödsskjutning, bara några hundra meter från där vi satt! Fint!

Men, vi hade ett mycket bra möte och fick även besök av en person som troligen kommer att kunna hjälpa oss lösa en del problem vi har, som är direkt relaterade till det som jag gått och haft ont i magen över länge.
Men hjälpen kommer från ett rätt oväntat håll.
Men, när mötet var klart och jag åkte hemåt, kände jag "jo, men jag ska nog jobba kvar här" igen. :-)
Jag trivs ju fantastiskt bra och det händer grejer här under vintern som jag absolut vill vara med på, så det där "nej det här går inte" perioderna är som tur är ganska korta. :-)

Och - vi drog ju ut på landet så snart vi kunde och det är så härligt att andas den friska lantluften igen. Det är som en drog! :-)
Otroligt nog behövde vi klippa gräs igen! Jag sa förra helgen att det nog är sista gången för hösten. Inte då!
Det är ovanligt grönt för att vara så sent på säsongen så det märks att det regnat mycket senaste tiden.
Jag somnade tidigt, för jag var helt slut.
I lördags morse låg jag vaken en stund och funderade på om jag skulle dra på mig skorna och ge mig ut men när jag kom ner i köket såg jag att det regnat rejält och även hängde kvar i luften och jag hade inga sådana kläder med mig riktigt.
Så jag struntade i det och tog i stället en låååång frukost.
Efter ett tag dök det upp lite barn och efter ytterligare en stund dök stora dotter med sambo upp.
De var på väg till äldsta sonen för att barnvakta lite, men jag såg ju att svärsonen helst skulle vara kvar och fixa allt sånt där som finns att fixa... Han har ju alltid grejer som ligger efter, eftersom att dom också bara är ute på helgerna. Man kommer ju aldrig i kapp liksom.
Så, jag erbjöd mig att åka med i hans ställe. :-)
Jag kunde ha lånat ut bilen "bara" också, men eftersom att jag inte hade något "måste" just idag så passade det ju perfekt att få lite barnbarnsgos.
Ursprungsplaneringen var att jag denna helg skulle vara bortrest, men det blev inställt vilket i sin tur gjorde att jag ju liksom var "ledig" den här helgen. :-)
Vi sa inget till stora sonen utan pep i väg till utsatt tid och överraskade dem med att det var helt fel personer med!
Minime följde också med och vi hann prata en god stund innan lillfisen vaknade och föräldrarna drog iväg på lite äventyr.
Han är ju så lätt att ha så det är löjligt. Lugn och chill. Han pillar runt hela tiden, men är grymt lätt att få nöjd. Och han blir ju så stor nu.
Om ett par veckor börjar han förskolan och då kommer han plötsligt att vara en liten kille och inte ett barn liksom...

Vi drog iväg ut igen när de kom hem och maken och svärsonen hade hunnit massor av det som var tänkt, vilket kändes bra.
Jag tog en sväng ner till havet och njöt av solnedgången. Det är så vackert!

I söndags morse vaknade jag ganska tidigt så jag gav mig ut och njöt jag av havet igen på min morgonrunda.
Den jag tog varje dag på semestern och det var så mysigt att kunna ta den igen nu. Och det gick så lätt!
Och det är så skönt när jag tänker på hur det var i början av sommaren, när jag knappt orkade runt den lilla rundan vi har och nu tar jag den långa plus den lilla i samma svep!
Härligt!
Och det är såå vackert!

Väl hemma efter en dusch och lite frukost, gav jag mig på att städa gästhusen som hunnit gro ihop lite.
Nästa gång vi åker ut ska vi ha med oss lite folk och då vill man ju ha det lite fint. :-)
Det var rätt varmt men gick ändå bra. Regnet hängde i luften..

Maken och "bonussonen" gav sig på den höga gran som vi länge varit oroliga över.
Den ser pigg ut, men vi vet att toppen var murken ganska långt ner.

 För många år sedan har den toppats och då vuxit som ett stort U där den ena delen blåste av i våras och den andra var på god väg.
Men, toppen är enorm och på båda sidorna finns elledningar och vårt staket bland annat.
Men "galningen" klättrade ju upp och hakade fast sig och började såga av den sakta men säkert, med en såg på ett långt skaft.
Jag mådde illa bara jag tittade på hur högt upp han hängde! :-(

 Men sakta men säkert så tippade han toppen och sen drog maken iväg delarna som han kapade av med fyrhjulingen åt rätt håll.
Man orkar inte dra åt rätt håll med bara "handkraft" när det är så stora träd.

Nu är den borta! Och det blev så tomt, så tomt. Och ljust!
Men skönt att slippa oroa sig!

 Vi släpade ris en bra stund innan vi hade städat upp på gräsmattan. :-)
Men - vi hann precis klart innan regnet kom in och vräkte ner.

Jag njuter verkligen av att pilla runt i trädgården! Allt blommar så fint fortfarande vilket är rätt coolt ändå.
Så vackra rosor..

 Färgen är så otroligt vacker.

 Allt växer över alla bräddar vilket är så härligt att se.

 I båten hällde jag i våras en liten påse med blandade blommor och jäklars vad det växer och blommar! :-)

 Det är härligt att man får njuta av alla blommor långt in på hösten, så att allt inte bara har blommat över direkt efter semestern.

Så, vi hade en riktigt bra helg, igen, där vi fick en massa fixat.
Hem ville ju ingen åka i vanlig ordning, så vi kom hem jättesent!
Lagom till att barnen skulle hoppa i duschen och packa sina skolväskor och sen hopp i säng.
Men det är underbart att dom är så stora att det funkar.
Bara för ett par år sedan gick det ju inte att åka hem så sent. Men nu så! :-)
Snart, snart kan vi åka hem på måndag morgon! :-D

Veckan som kommer är ganska lugn. Full av allt det vanliga, men ingen direkt stress och inte så många akuta grejer att ta rätt på.
Lite skönt efter flera veckor med full cirkus på alla sätt man kan tänka.
Jag är lite förvånad över att jag inte blivit förkyld med tanke på allt som varit.
Nu blir det en helt kvar i stan, men med andra roliga grejer planerade.