Alla är chockade, rädda och frustrerade.
Det finns så mycket jag skulle kunna skriva om det. Jag tycker massor, men det här är inte en sådan plattform riktigt, så jag avstår.
Jag delar med mig av vad jag tycker på andra platser.
Men, klart att senaste dygnets händelser har påverkat mig. Enormt.
Man undrar vilken värd mina barn ska växa upp i framöver.
Ska man kunna gå på konserter, invigningar, sporthändelser. Eller ska man behöva flytta ut på landet och aldrig befinna sig i en folksamling?
För, vi behöver inte ens tro, för en sekund, att detta våld inte ska drabba oss.
Det är bara fråga om var och när.
Nåja, med det sagt, tillbaks till "min värld".
I söndags, startade vi upp simskolan för sista barnet. Det var verkligen det som slog mig.
Nu är det sista barnet som ska lära sig att simma.
Hon gick med på att jag lämnade henne i hallen och satte mig utanför. Det gjorde inte Lilleman när han började.
Men hon är tuff vår lilla morrhoppa. :-)
Och det gick bra. Hon hoppade inte från kanten, vilket jag kan förstå. Hon ville veta hur djupt det var och att hon bottnade.
I morgon har hon lovat att hoppa! :-)
Med lite tur, kanske vi bara behöver gå fram till våren.
Jag och kollegan som delar rum, skulle flytta. Vi har otroligt få mötesrum, så vi har gjort en treflytt.
En chef, som satt i ett stort rum, flyttade i ett litet, där hon får plats med ett litet bord och ett par stolar.
Hon är ändå knappt på kontoret.
Vi fick hennes rum, där vi får plats två personer och ett konferensbord för sex personer.
Dvs vår sektion kan ha alla våra möten där.
Vårt gamla rum blir mötesrum. Toppen! :-)
Vi packade ihop oss en eftermiddag innan vi skulle åka på konferens.
Eftersom julen snart är här fick han komma upp ur lådan! ;-)
Årets händelse för många. :-)
Gammalt med ett tak som man lätt blev sittande att titta på.
Och väldigt vackra fönster, när solen väl bröt igenom och lyste in.
Men det drog bort under eftermiddagen.
Upp på rummet för att duscha och byta om för middag.
Jag började kvällen med ett glas bubbel. :-)
Härliga ämnen och otroliga personer.
Vilka möten jag får göra! Lära mig saker, inse nya saker, berätta om saker jag tycker är viktiga.
Sitta och iaktta.
Det är kul att se nya sidor hos människor. Vilket man får när man umgås i nästa ett dygn!
Många badade bubbel, men jag avstod.
I stället satte vi oss en grupp och fortsatte att prata medans vi inväntade bubblarna.
Jag kom i säng strax efter 00 och slocknade på rot!
vilka skön sängar!
Jag hade ställt klockan på ringning och hann både duscha och sminka mig i lagom takt, innan det var dags att strosa ner till frukost.
Jag var inte först, men bland de första. Så vi hann återigen äta frukost i lugn och ro, prata igenom dagen innan.
Fnissa åt lite dråpliga saker, konstatera att vi haft kul samtidigt som vi pratat allvarliga saker.
När alla gäster åkt, samlades vår arbetsgrupp för att ha en kort återkoppling och planera in möten för när vi ska sätta agendan för vad som måste hända under nästa år.
Det galna är att när vi gjorde det, konstaterade vi att det måste ske i januari. Innan dess hinner vi inte!
Vi var trötta men nöjda när vi åkte hemåt igen.
Stället vi var på, ligger ett stenkast ifrån landet.
Vackert. Och det doftar likadant som där, så jag har ju nu akut längtan dit!
Allt var flyttat och det såg ut som en bombnedslag.
Vi fick leta upp skarvsladdar först av allt och flytta lite möbler.
Sen passade jag på att städa bland papper och fixa.
Mitt skrivbord har sett för jäkligt ut senaste veckan, men nu ska det bli ordning på det!
Det var lagom att städa upp och sen knata hemåt. Vi var ganska slitna.
Han piggnade dock på sig efter en stund och åkte med maken till gammelfarmor för att fira farfars födelsedag.
Stora dottern gick för att hämta lillasyster och jag sjönk ner hemma och bara njöt av att vara hemma.
Det är kul att åka bort och det är najs att sova borta, umgås med nya, spännande människor.
Men det dröjer ju inte länge innan man längtar hem igen! :-)
Idag sov vi ganska länge.
Sen samlade vi ihop oss och åkte till IKEA.
Vi hade en lång lista på saker vi måste fixa. Vi visste att det skulle vara sjukt mycket folk, men när man väl är inställd på det, så går det bra.
Och det känns bara fullsmetat i restaurangen. I övrigt så sväljer huset enorma mängder människor.
Vi svängde förbi alla "rum" som man inrett. Jag älskar att gå runt där och få inspiration.
Maken och jag drömmer om den där pyttelilla lägenheten i stan, där vi ska bo minimalistiskt han och jag, med ett rum för barnbarnen.
:-)
Jag hittade julfönstret! Så gulligt!
Barnen var glada att se varandra och satt vid bordet för att hålla platser under tiden vi vuxna köade till maten.
Så kul att se dem tjattra med varandra! :-)
Barnen fick nya reflexvästar. Har insett att vanliga små reflexer är just det. Små.
Nu syns dom! :-)
Länge har jag velat ha en tunn jacka. Som en väst jag har men med ärm.
Jag har ofta ponchos av olika slag och jag vill ha en tunn jacka att ha under. Så nöjd med att hitta denna för under 500:-!
Mest på längden. Han ser konstant ut som att han väntar högvatten!
Nu blev det 3 par jeans. Tack H&M för 99:- jeans!
Minime fick mjuka jeans eftersom att hon bara vägrar vanliga. Det klämmer och sitter åt.
Återigen tack H&M för mjuka jeans! :-)
Mängde av ljus i olika former och en massa nya tallrikar. Vi har märkt att vi inte har tallrikar så att det räcker. När vi är alla 7 fattas det ofta en eller två.
Nu köpte vi 12 av tre sorter. Vardags och lite snyggare.
Jag, som är helt galen i muggar och koppar, hittade en ny till jobbet.
Den kan jag dricka både kaffe och te ur! :-)
Vi har smugit in julen med en liten lysande boll. Söt!
Det blev både lunch och middag ute!
Barnen var inte ett dugg ledsna över det och jag njöt faktiskt också.
Dom sköter sig bättre ute än hemma! :-)
Och att ha en heldag med att fixa en massa ärenden och sen sätta oss och äta middag ute, det är så mysigt!
Som jag njuter av att det blivit så stora!
Nu ska jag sjunka ner i sängen och sova. Jag är trött.
Morgonen är full av måsten även den och sen drar en ny fullspäckad vecka igång.
jag längtar faktiskt efter jul nu. Och lite ledighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar