Jag kompade ut under eftermiddagen. Minime kroknade i feber igår och umgicks med sin far.
Idag var han tvungen att göra lite nytta, så jag jobbade hemma på fm.
Så skönt att kunna göra det.
Slippa vabba. Plus att jag har sjukt många komptimmar som jag behöver lösa ut nu. Lika bra att passa på.
I morgon däremot måste jag jobba. En massa telefonsamtal och ett möte.
Ett intressant möte.
Som just nu känns riktigt bra. Jag har en "full hand" om man säger så. :-)
Dagen började lite sisådär. Jobb och strul med bolagsgrejer. Som vi inte orsakat. Jag blir så trött!
Men, det ordnade upp sig till slut.
Sen fick jag ett mail, från en gammal kund som behövde hjälp!
Kul! Så det bokade jag in i början av sommaren. Ska bli kul att träffa dem igen!
Se fick jag lite annan info som gjorde att jag känner att hösten blir ok, hur det än blir. Det känns bra.
Då vågar jag fullfölja det beslut jag redan tagit.
Sen helt plötsligt ringer min privata telefon. Minime springer in och hämtar den men jag hinner inte svara.
Känner igen numret. Googlar. Hittar inte. Tittar på ett annats ställe och får lite hicka!
Jädrars!
Lyssnar av mobilsvar och blir riktigt glad.
Läser av mailen och hittar uppmaningar och uppgifter att lösa så snart som möjligt.
Hm...
Tänka, tänka, tänka. När jag ska jag hinna det? Och att sitta i lugn och ro?
Fan.
Det blev till att mata barn och sen låsa in mig i stora dotterns rum.
Lite knöligt faktiskt!
Men, nu kan jag bara vänta och se. Och vara glad över att jag åtminstone kom så pass långt! :-)
Nu kan jag bara vänta.
Nåja, igår hade vi kickoff för nya organisationen.
Jag hade varit med i planeringsgruppen och visste vart vi skulle och vad vi skulle göra. Men nästan ingen annan.
Det var spännande att bussa iväg alla! :-)
Jag körde hela "sightseeing" grejen och välkomnade alla vid bussen! :-)
Vår busschaufför råkade köra av spegeln på en budbil mitt i stan! Men, vi hann ändå i tid.
Det blev lite prat av chefer, presentation av ledningsgrupp och lite annat.
Sen en föreläsning som var helt suveränt bra.
Damen kändes lite förvirrad först. Alla tänkte "vad ÄR det här?" Jag tänkte "det var tur att jag överlämnade slutgiltiga beslutet till de andra i gruppen" :-)
Men hon var suveränt bra.
Vi skrattade så att vi låg dubbelvikta, samtidigt som det var allvar i botten.
Sen blev det lite teambuilding. Riktigt roligt! Vi var både svettiga och törstiga när vi var klara.
Efteråt tog vi en prommis till Kaknästornet för att ät middag.
Pinsamt att säga, men jag har aldrig varit där!
högt som attan är det..
Man ser hela Stockholm!
Solnedgången gick inte av för hackor!
Och det blev bara vackrare när mörkret drog in Åh jag skulle vilja bo så högt upp!!
Tänk att vakna till denna utsikt!
Nu är det ett par event kvar, sen börja saker gå mot sitt slut.
Nästa vecka är det tre större grejer, så jag hoppas att barnen håller sig friska!
Jag kan delegera en del, men ändå, jag vill gärna vara på plats framförallt för att lära mig själv en massa!
Men, nu är vi i en period av avslut. Vägskäl. Saker ska bestämmas och fasas ut och bort.
Det känns. I magen.
Jag har gått runt med en gnagande känsla ett tag nu.
Men jag vet att när saker och ting är ett fakta, så släpper det. Jag hatar otydlighet och att inte veta hur det blir.
Att inte kunna påverka eller bestämma.
Jag är sjukt dålig på det!
Inte heller gillar jag att "jaga" och tjata. Det har jag konstaterat tidigare. Därför gillar jag inte sälj.
Vill man ha något av mig, så får man fråga. Jag tjatar inte.
Nu är det så självklart.
Förstår man inte det, så är det inte min förlust, känner jag.
Lite konstigt blir det att göra det sista uppdraget i juni. Hos min storkund. Och sen berätta att det är sista uppdraget jag tar.
Jag tvekade en stund om jag skulle kunna göra det, men kände sen att jag verkligen vill. Avsluta snyggt.
Makan lånade svågerns bil under kvällen och körde bort lite skräp. Bland annat sandlådan, som ingen lekt i sen vi flyttade in!
En avslutad era! Vi har inte längre så små barn att dom sitter i sandlådan!
Nya tider väntar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar