Akuten och en liten hjärtinfarkt

Idag började vi dagen med åka till akuten.
Bilakuten. 

Tanken var ju att bilen skulle storstädas förra helgen, på landet. Inifrån och ut.
Det blev ju inte av.
Jag kan avslöja att bilen var smutsig på en helt ny nivå. Vi tvättade den i det längsta programmet och bilen blev inte ren! :-)
Men, renare. Man slipper skämmas! ;-)
I helgen ska den städas inuti.
Om man inte har barn, kan man inte föreställa sig exakt hur mycket sand det går att få in i en bil.
Bara genom att lyfta in sandloppan som går på dagis.
Det är imponerande mängder kan jag meddela.

Efter ett par timmar på kontoret drog vi iväg in till stora staden för styrelsemöte.
Parkerar, jag hämtar parkeringsbiljett, maken bär väskor under tiden och tjong - så tappar han sin mobil i backen.
Märkligt det där, men dagens mobiler och trottoarkanter är inte helt kompatibla.
Mobilen dog. På fläcken.
Och, ja, man blir lite handikappad utan mobil, nuförtiden.
Det visade sig nämligen att jag inte hade det telefonnummer vi behövde i min telefon. Oops. jag hade glömt att lägga in det.
Och, nu ska vi inte glömma min utmaning i april!
INTE gnälla! Inte vara neggo...Bara bita sig i tungan.

Vi fick resolut peta in makens simkort i min telefon. Och så funkade det lite halvbra, resten av dagen.
Det är ju så med nya telefoner, att visst, simkortet var ju hans, men själva telefonen var ju fortfarande "jag". Så inget fungerade fullt ut.
Innan mötet åt vi en helt galet god lunch och blev raskt på gott humör igen.
Nordafrikansk mat. Åh...

Som tur är har vi fortfarande en fot kvar i teknikbranschen så att vi kunde svänga förbi kontoret och
flirta loss en ny telefon efter styrelsemötet. Så slapp maken få hjärtinfarkt över att inte ha en fungerande lur.
Man har ju verkligen hela livet i telefonen.
Utan den finns man inte! ;-)
Och man kan ju undra hur sunt det är, egentligen....
Ta vad du vill, men ta inte min telefon! ;-)

Nåja, telefondöden till trots, så blev det en kanonbra avslutning på en riktigt bra vecka.
Vi är inne i en period nu igen när det är så kul att jobba, det händer en massa och vi har svårt att stänga av och ta helg.
Så då får man öva lite på det.
Hitta balans.
Reflektera, fundera och - sortera.
Som tur var så lämnade jag flera högar med papper på kontoret redan när i åkte på mötet, så att jag inte skulle kunna sätta mig med dom i kväll! :-)
För, jag visste att jag inte skulle kunna låta bli!

Men, nu, är det helg! :-)

Vi har prövat skolans säkerhetsrutiner!

Så, var snart veckan slut.
Den har gått fort.
Skönt.
Min Aprilutmaning har gått runt på fejjan och flera hänger på! :-)
Det blir rätt kul, när det under dagen hänt en del mindre roliga saker hos vänner, men - man får inte gnälla!
Alltså beskrivs sakerna på ett ganska roligt sätt! ;-)

Själv har jag suttit och fipplat med ett par Powerpoint presentationer hela dagen.
Runt lunch gick det lite varmt under peruken. Så, jag smet ifrån alla och åkte iväg alldeles själv. Ibland behöver jag det.
Andas en stund.
Jag tog en sväng till närmsta köpcentrum och strosade runt..
Hittade lite våriga saker! :-)
Det är mycket turkost i år. På både kläder, väskor och smycken.
Man blir glad! :-)

Jag behövde också uppdatera solglasögonförrådet.
Det behövs varje år!
Jag köper aldrig dyra, fina glasögon. Det är inte lönt. Det är samma visa med glasögon som med vantar. De har en förmåga att försvinna.
Eller bli repade. (Små barn och dyra glasögon går inte! ;-) )
Så, jag har en drös glasögon till summa av vad andra köper ett par för.
MEN, det måste blinga! ;-)

När jag köpte glasögonen hittade jag jättesöta armband i en korg vid kassan.
Tjejen i kassan, som kanske var 20 någonting, tipsade om att dom var snorbilliga idag. "Då tar jag två" tyckte jag.
Hon sneglade lite tveksamt på mig och sa "ja, de är ju fina att ge bort"... :-)
Det var ett mycket fint sätt att säga att hon tyckte att jag var för gammal för att ha dom! :-D
Tonårsdottern fick dom och de satt som smäck på henne! 

På eftermiddagen körde det ihop sig lite för mig och jag ringde hem och bad den lediga dottern att hämta sin lillebror i skolan.
Det gjorde hon även häromdagen och lyckligare kille får man ju leta efter om ett syskon hämtar! :-)
Jag åkte och gjorde det jag skulle..
Efter en stund ringde min telefon, men jag hann inte svara. Det var ett för mig okänt nummer.
Jag tänkte att jag ringer upp sen, när jag inte står så illa till..
Sen ringde maken, men där hann jag inte heller svara och när jag ringde upp, då pratade han med någon.
Jag tänkte inte mer på det, utan åkte och hämtade Minime.
Väl hemma, passade jag på att salta vår trottoar, som nu nästan smält, men fryser till glashal is varje natt.
Då ringde maken igen och meddelade att vi, ofrivilligt, testat skolans säkerhetsrutiner.

Det blev nämligen så, att när Lilleman hämtades, så strök han sig själv på listan där man stryker barn som går hem.
Storasyrran kollade dock inte, att han strök sig på rätt dag! Hon antog att han gjorde det.
Det blev som vi brukar säga "assumptions is the cause of all fuckupps"
Dvs när man antar, men inte kontrollerar att saker blir rätt, finns risk för att det inte blir det! ;-)

Nåja, som tur var, hade man upptäckt att Lilleman var borta och ringt maken! (mig först, men jag hann ju inte svara..) Det tog inte lång stund, max en kvart!
Så, nu vet vi att deras rutiner fungerar! :-)
Och, maken berömde fröken som ringde, för att dom var så snabba.
Som tur var, hörde han att jag ringde och bad dottern hämta. Annars hade han nog blivit lite svettig vid samtalet.
Så, då vet vi det!

Mins ni raden av "hönapönor" jag såg innan påsk? Den jag så gärna ville ha. Men var för snål för att köpa?
Idag minsann!
Då reade man ut dom. Och nu är jag stolt ägarinna till en höna! Söt som tusan!

Sent ska high tech syndaren vakna..

Ja, jag erkänner.
Jag är inte alltid helt uppdaterat med nya saker. Modääääärna saker! ;-)
Det kommer ju så mycket nytt hela tiden, ju..

Och allt nytt är ju inte bra..har jag hört! ;-)
Nåja, vi hanterar ju sjuka mängder dokument. Och så gäller det att ha en bra backupp. Ett försvunnet dokument kan få en att gråta, hur positiv man än lovat att vara! ;-)

Så, man spar på datorn. Och på ett usb minne. och på ännu en dator.
Sen mailar man dokumentet också, för säkerhetsskull. Datorer kan gå sönder, usb minnen kan tappas.
Plötsligt har man flera varianter av dokumentet som är ute och snurrar.
DET är inte ISO! ;-)

Men, NU! Nu minsann har vi gått "high tech"! Vi har..nåja, maken har, om jag ska vara ärlig, hittat ett fyndigt sätt.
Det heter Dropbox.
Och nu säger alla som använt Dropbox i flera ååår.. "men hur sega är ni då??" ;-)

Hur som. Det är ju suveränt!
Eftersom dokumenten nu inte sparas lokalt någonstans utan "ute i tomma intet".
Det går att komma åt överallt där man kommer åt Internet.
Man kan dela mappar med olika människor.
Dela bilder osv.
Hur smart som helst!
(Och världen blir mindre för varje dag!)

Varför kom inte jag på den idén? (Alltså, inte att använda den, utan själva fenomenet! )
Briljant!
Så, nu kan man inte längre skylla på att dokument är försvunna.

Sen finns ju risken att jag använder usb minnen ändå. För att dom är så söta! :-)

 

 Minime! ;-)

April Utmaningen.

Knappt hann jag gnälla över den uteblivna våren, innan den dök upp!
Idag ska man inte pipa! :-)
Det är ju rätt kallt på morgonen, men vid lunch kunde jag lägga undan koftan när vi åkte på lunch!
Runt 9 grader hade vi när vi åkte hem och nu orkar det upp emot 15 grader i solen!
Så härligt!
Snön och isen smälter i rekordfart.
Och nu är det ju så länge ljust på kvällarna. Man har snott en timme, men det känns som att man fått ett par till på dygnet! ;-)
Jodå, jag tycker fortfarande att sommar/ vintertid är ett otyg, men det är mer själva flyttandet.
En timme hit eller dit spelar ingen roll bara man kunde bestämma sig! ;-)

Det har varit riktigt skönt att jobba ett par dagar efter att ha legat på soffan hela helgen.
Det absolut roligaste är att träffa nya, spännande människor!
Att få del av andras kompetenser och erfarenheter.
Insyn i nya branscher och sätt att arbeta på.
Det är oerhört spännande!
Vi måste ständigt lära oss, uppdatera oss, läsa in texter och vidareutbilda oss. Det är så kul!
Även om maken idag började sucka över att hans huvud börjar bli lite lätt överhettat snart! ;-)
Men, han har vidareutbildat sig på en helt sjuk nivå senaste året.
Snart är det dags även för mig och då är det tur att han vet hur mossig man kan vara efter ett par dagars kursande! :-)

Jag funderade ju på att ta lite bloggvila och bara tycka synd om mig..
Men, jag gav upp det och hittade en annan utmaning som jag tänkte köra i April.

Den här! :-)

Det låter lätt, men pröva!
24 timmar utan att gnälla över något! Inget alls!
Och varför göra något halvdant? Varför inte ta hela April som en "stop complaining" månad?
För hur positiv man än är och hur man än jobbar på att tänka rätt..Så visst gnäller man eller tänker negativt någon gång under dagen!
Mer än man tror!
Så..april utmaningen blir..Finns det inget positivt eller glatt, säg inget alls! ;-)

Hänger ni på??

Är det dags att oroa sig?

Första "riktiga" dagen med sommartid.
Det var ingen idé att ens känna efter i morse. Tänka att klockan bara var 5..
Nope, Rycka plåstret bara..:-)
För mig gick det bra. Och för Lilleman. För Minime... inte så! ;-)
Hon är ju morgontrött (vilket jag aldrig hade kunnat tro, när hon var liten och inte sov alls.) och det var en kamp i morse.
Jag tycker ju lite synd om henne.
Märkligt det där. När hennes far, som är lika morgontrött inte går upp, då blir jag irriterad. Men Minime tycker jag lite synd om! ;-)
Men, tillslut fick vi upp henne också.
Maken, som vet hur det känns, fick väcka henne! ;-)

Det bästa med sommartid, är att klockan i bilen går rätt nu! ;-)
(Orka ställa om den varje gång..)

Och -när man inte varit ute på flera dagar, så märks det verkligen att det hänt grejer kylan till trots.
Snöhögen, där jag brukar ställa bilen vid skolan - är borta!
Och den har varit rätt stor.
Fåglarna kvittrade helt hysteriskt. Så dom hävdar bestämt att det är vår! :-)
Det finns hopp! ;-)

Igår dök en tonårsdotter upp. Hon har påsklov.
Men, kände att det var rätt onödigt. "Jag har ju redan varit ledig i flera dagar".

En tonåring, som tycker att ledighet och sovmorgon är överskattat!
Hon var uppe och käkade frukost med oss och maken gjorde ovan min och undrade "varför sover inte du??"
Och fick svaret "jag har en hög med läxor jag tänkte hinna förbereda"..
Är det dags att oroa sig?
Man ska ju göra det som tonårsmamma..har jag hört! ;-)

Jag längtar så att det gör ont.

Idag har jag funderat på om jag ska ta en bloggpaus under April.
Varför?
Jo, för att jag känner på mig att det blir en jäääädra gnäll. Inlägg efter inlägg med negativitet.

Varför?
Jo. För att jag är så inibängen less. På kylan, snön och halkan.
Det är inte så att jag känner "äsch, det borde bli vår snart". Utan jag är less på en helt ny nivå!
Pissless.
Idag satte jag mig ute, i solen med en kaffe. Och satt invirad i en filt. Och frös! 1 april!
Fan.
Barnen var ute och lekte på baksidan där solen låg på. I full vintermundering.
Jag är såå less, på överdragsbyxor, mössor och borttappade vantar att jag kan spy.

Och jag längtar. Jösses vad jag längtar.
Efter det här....
Att dra på sig en klänning och foppatofflor.
Sommarjackor och shorts..

På att hänga tvätt, utomhus. Plocka in det framåt kvällen och dra in den underbara doften i näsan.

 Blommor på längden och tvären.

 Nyplockade hallon. Med en skvätt vispad grädde..

 Doppa fötterna i ljummet vatten..

 Åka båt och bara njuta av livet.

 Och mer blommor! Vackra, väldoftande blommor.

Jag längtar så att det gör ont!
Och varje morgon när jag kikar på termometern och den visar -8 grader, sjunker modet som en sten.
Riktigt såhär less brukar jag inte hinna bli på vintern.
Men, det har varit en lång, jäkla vinter.

Så. Ska jag ta en paus?
Eller, ska jag göra tvärtom och verkligen försöka hitta guldkanten, varje dag. Ändå.
Försöka skriva positiva och peppande inlägg, trots att hela April kommer att vara en månad av "i väntan på".
Stå emot frustrationen och hitta glädjen i stället.
Aldrig har fyra veckor känts så långa.

Det blir en utmaning, men jag gillar ju utmaningar! ;-)
Bort med pissless och fram med positiva tankar!

April, april...

Sista dagen på Påsk Ledigheten.
Tjo.
Det är inget problem med att berätta vad jag gjort i helgen.
Jag. har. sovit.

Herrejösses vad jag sovit! Jag är bra på att sova. Jag brukar få "skit" från min make, för att jag bara går och lägger mig.
Och sen somnar!
Men, nu är det nästan löjligt hur många sömntimmar jag dragit ihop. Det är nästan så att jag inte skulle behöva sova alls under April! :-)
Det är lite synd, att man inte kan ha ett "sömnkonto" som man petar in timmar  på och sen kan ta ut när det behövs.
Jiises som man hade behövt det när barnen var jätte små!
Och - nu hade det varit kanon att banka sömn till maj! :-)

Idag är det så första april. Undras vilka lögner som ska spridas idag?? ;-)

Och - jag är nästan feberfri idag! yey!!
Så, idag blir det att rensa huset från allt godis!  (Huvudvärken idag beror på socker..)

Finns det, så äter jag. Finns det inte, så finns det inte! :-)
Nu måste det bli ordning.
Bort med sockret.
Det känns som att träningen är långt borta med tanken på att förkylningen är så seg, så nu måste det ordna tills sig med vad jag petar in under näsan.
Och en sväng ute i solen ska det banne mig bli.
En stor kopp kaffe i solen!

Nu blir det ordning va? Vår, värme och inga baciller så långt ögat når. Kan vi vara överens om det???