Sakta men säkert.

Ja nu är jag igång. Känns bra att jag hoppade igång "mig" innan alla andra ska hitta sina skor och laddare. 🙂

Vi har hunnit ha flera planeringsmöten vilket känns bra.

Det blir nog så framöver antar jag. Effektiva möten och så skingras man för vinden för att genomföra..

Det var inget kul väder att flytta på. Huset som är i sten är nu lagom uppvärmt och kvavt. Finns ingen luft alls. Ventilationen är noll. 

Vi svettades som små grisar innan vi packat och kört upp våra grejer.

Det viktigaste är på plats. Kaffe, kaffepress och handsprit.

Min mjölkvisp hemma får följa med. Jag pallar inte att dricka blasket i automaterna. Usch. 

Lilleman dödade en av mina vispar, så nu köpte jag en ny att ha hemma. Det här är min lyx numer, fluffad mjök i kaffet..

Jag hade också fått mina munskydd. Jag har ju vanliga tunna blå, som jag tänker ha under dessa. 

Det är mycket diskussioner om detta, men jag kommer att ha dem om jag måste vara där det är trångt eller åka kommunalt. Ingen tvekan. 

Och lite roligare är dom ju. 

Cold Zyme funkar på andra virus och jag tänker att det skadar garanterat inte.

En kompis har använt det i många år då hon genomgår operationer med jämna mellanrum och får inte bli sjuk vare sig innan eller efter. Och hon håller sig frisk. 

Idag jobbar jag hemma igen och njöt av frukost på trappan. 

Melankoliskt att sitta och lyssna på vindens sus. I övrigt är det helt tyst. 

Helgen går till att packa ihop oss och även njuta av vädret. Bada, åka båt och suga ut det sista. 

Jag hade ju en bokläsarplan innan sommaren och även för hösten förstås! 

Viktoria Höglunds nya ska jag boka på bokhandeln. 

Sista boken om de sju systrarna  är beställd. 

Simons bok läser jag nu och det har kommit del två av en serie jag påbörjade i höstas. 

Radhuset ska röjas och städas.

För, här ute bor vi och där är vi. Jobbar, går i skolan och tränar. 

Det ska bli minimalistiskt och lättstädat. 

Allt socialt umgänge blir här där vi har plats och kan vara ute. 

Det blir nog bra.