Första riktiga skolveckan, eller rättare sagt, hela veckan, för fortfarande pysslar ju barnen med lite annat än riktiga lektioner.
Men det känns ok.
Både maken och jag jobbar mycket på distans och när åtminstone jag är på plats på kontoret är det väldigt tomt, restriktioner för fikarum, många möten utomhus osv.
Så åker vi på Corona i höst, då drar barnen hem det, precis som vi oroade oss för i våras.
Men, dom kliver direkt in i duschen när dom kommer hem och alla kläder i tvätten.
Och dom är ju så stora att dom inte hänger och klänger på en.
Man får som leva på hoppet.
På jobbet har man ställt ut massa blommor i fikarummet för att någon ska vattna dem nu när det knappt är någon på plats.
Jag passade på att sno hem ett skott av en annan plättblad än jag har.
Det sköna med distansjobb är att träningen går av bara farten.
Ska jag vara på plats på kontoret vid 8:30 då har jag det tickande i bakhuvudet och svårt att släppa det.
Har man första skypemötet vid 8:30 då kan man ju sätta sig med lite fuktigt hår och frukosten bredvid sig.
Så nu tränar jag och ser till att vara klar 7 så att jag har koll på att barnen är vakna.
Men nu sköter dom ju sin egen väckning och är ofta både uppe och klädda när jag är klar i gymmet.
I onsdags kände jag mig för stel för gymmet så jag körde två yoga pass i stället. Varje pass är runt 20 minuter vilket ju blir 40 minuter. Så skönt.
Men då kände jag på eftermiddagen hur det pirrade i kroppen, så när barnen åt sen mellis och jag insåg att middagen skulle bli senare än vanligt, då pep jag ner på löpbandet.
Och det gick så bra!
Ibland får man ju den där sköna känslan i kroppen och då häller det att hänga på.
Jag försöker hålla mig till min periodiska fasta men tiderna blir lite förskjutna ibland.
Men grunden är att inte äta något efter middagen som oftast blir vid 18.
Vissa kvällar går det inte alls och det blir någon hårdbrödmacka eller så.
Men i det stora hela funkar det fint.
Jag bryr mig inte om vikten alls, utan jagar känslan.
Men - jag är oerhört glad över att kunna ha alla kläder i garderoben.
Nu är det ganska kallt på morgnarna och man får en höstkänsla vilket jag gillar.
Jag trivs ju med alla årstider.
Hösten med hög klar luft, med tunna vantar och färgglada löv.
Höstblött regn.
Första frosten med tunnt snötäcke.
Första snön.
Sol på snö.
Första dagen man känner att solen värmer igen.
Första gröna löven.
Allt med sommaren! Verkligen allt.
Och så börjar det om!
Just hösten väcker det kreativa hos mig.
Måla. Sticka. Tända ljus och hett te.
Äldsta dottern och jag beställde hem tavlor att måla i våras. Sen fastnade dom i Kina och dök upp nu.
Perfekt till hösten.
Och jag har beställt garn på nätet, köpt ny kalender och -som alltid. Böcker! Jag läser alltid mycket böcker, men hösten är ju speciell.
Jag har en ny favoritförfattare som debuterade förra året.
Nu kom bok två. Svårt att förklara hur hela jag pirrar inför en ny bok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar