Ljuvliga dagar.

Nu är vi inne i en helt underbar tid. Jag försöker njuta av varje minut som solen skiner.
Och som den skiner!
Jag får aldrig nog av att se solen gå upp på morgonen. Det är det absolut bästa med radhuset, att vi ligger i söderläge och att vi ser soluppgången.

 Just nu tänker jag det varje dag. "läget, läget, läget".. :-)
Förutom soluppgången, att jag kan gå till jobbet, där det nu är fullt krig om parkeringsplatser.
Plus att jag faktiskt njuter hejdlöst av att kunna gå, få frisk luft och en liten paus både på morgonen och eftermiddagen.
Gratis motion.
(och anledningen till att jag tänker det, är helt enkelt för att jag ju egentligen vill bo någon annan stans...:-) )
Början på veckan var sagolikt skön. Det är bara början av februari, men solen är varm. Och det känns som påsk.

 Men, man vet ju att det kommer att komma "bakslag" dvs vara sånt väder som det ska vara i februari.

I torsdags vaknade vi till en helt galet vacker himmel, alla hjärtans dag! Och himlen var rosa! :-)

 Jag var iväg på jobb utanför kontoret hela förmiddagen och när jag kom till jobbet, då väntade 24 röda rosor på mig! :-)
Har man en romantisk man så har man! <3

 Folk må tycka att det är larvigt och onödigt, men jag blir lika glad varje gång. Och maken har satt i system att få mig att skämmas lite! :-)
Mina manliga kollegor svor över att dom kände sig lite fisiga som köpte hem ett par rosor, eller en chokladask! :-)
Mina kvinnliga kollegor svor över att de aldrig fått blommor till jobbet! Och inte heller en lika stor bukett! *ss*
Jag tror att det fanns några som fick skit den kvällen.

Och ja- även maken fick en present av mig, även om den inte var såhär otroligt fin. Men, han får annat...hela året! ;-)
Dvs jag projektleder familjen AB och har alltid gjort och blir fett kompenserad! :-)
Och innan någon tycker att det inte är jämställt och jadjada, det funkar för oss.
Det är omöjligt att vi båda är involverade i allt och vi har en fördelning som funkar och vi stöttar varandra i allt.
Han har haft en period när han tagit mer ansvar för barnen i det mest, men nu kommer en period där han är borta mycket och jag stöttar honom helhjärtat i det. Han har en plan som jag stöttar och faktiskt uppmuntrar. Man ska göra det man passar för och kan man tillföra bra saker, då ska man göra det!
Men...det innebär rosor till mig, som jag älskar! :-)

Nåja, i fredags pep vi iväg till landet. Som jag längtat! Som vi längtar!
Det var helt otroligt halt och is precis överallt!
Vi gick en sväng till grannen på kvällen och det var två steg fram och tre hala steg bak!
Men, att vakna till det här på lördagen....alltså...
Det finns inget som slår det! Det gör inte det.

 Stora sonen med familj kom susande för att hänga med oss över helgen och även få lite egentid.
Dom lämpade av barnbarnet lite lagom till lunchen och drog iväg.
Han har varit lite bökig senaste veckorna och vissa dagar matvägrat och vissa dagar vägrat att sova alla lurar osv.
Det händer ju massor nu! Han har gått från att sitta där han sitter till att nu krypa omkring och resa sig mot saker.
Det växer inte mossa på den här killen! :-)
Men, jag är ju rätt van, så jag är inte ett dugg nervös att ha honom.
Och nu har han träffat oss rätt ofta, så det tar en kvart och så struntar han i mamma och pappa.

Nu drog de iväg och likaså maken och Lilleman och jag blev kvar hemma med Minime och barnbarnet.
Och som han åt! Hela burken mat och halva efterrätten! Mums!

Sen la jag honom i vagnen och gick en prommis. Det var tur att jag hade vagnen för annars hade jag nog slagit på rumpan!
SÅÅ halt!
Men nere vid havet var det helt underbart. Ljuvligt! Solen värmde och man verkligen känner hur livsandarna vaknar till liv!
Vårkänslor! :-)

 Och han knoppade ju in efter en liten stund. Han var snorig så det var inte helt lätt med napp och sömn samtidigt.
Men han somnade och jag gick hem och satte mig i solen på en stol och sen sov han i dryga timmen.
Han som aldrig sover mer än 30 minuter i vagnen! :-)

 Sen gick vi in och han åt en stor portion gröt och efterrätt igen.
Så, svärdottern skickade meddelande om att vi klarat testet och att han nu var vår! :-)

Men, han blev jätteglad när dom kom hem igen.
Kvällen blev en härlig middag med alla barnen och lite mello.
Det är så härligt att vi har det stället där alla kan komma och sova kvar och vi kan umgås.
Nu håller vi tummarna för att stora dottern och hennes sambo så småningom kan köpa ett eget ställe där ute. Det finns en plan!
Och det vore ju helt galet najs att ha dem så när oss, jämt!

Vi har ju städat och rensat ut rum både här i radhuset och på landet och nu hittade vi en låda med en tågbana i trä.
Jättekul för barnbarnet, men även kul för hans faster och farbror! Plötsligt satt dom och byggde tågbana efter frukosten! :-)
(och otippat...slogs om tågen!! :-D )

 Även idag tog vi en prommis när det var dags för första sovstunden för lille- lilleman.
Och det är ju ljuvligt. Helt vindstilla och havet ligger som en spegel.
Varmt. Man vill ju bara sitta här och andas...

 Men det går ju inte.
Vi var tvungna att åka hem och fixa lite grejer.
Men, när vi kom upp på vår gata sa vi alla "wow". Det märktes att solen legat på i två dagar.
Alla stora snöhögar är borta! Det är torrt och väldigt vårigt.
Flera grannar var ute och man hade tom burit fram en grill.

Det behövs bara lite sol så vaknar alla! :-)
Jag försökte att inte sura över att vi måste åka tillbaks till radhuset och i stället tänka på att det snart är sportlov och då har jag två långhelger att se fram emot.
Sen är inte påsklovet långt borta och nu blir det ju bara ljusare och varmare.
Jag och Minime satte oss på balkongen och drack kaffe och åt lite glass. Och det är ju najs....
Men, men... :-)

Jag känner mig ändå laddad för en ny vecka.
Bästa batteriladdaren är ju att ha hela familjen runt mig, tanka kärlek och värme. Vi har så kul ihop!
Och det är så härligt att se de stora barnen i sina förhållanden. De mår bra!
De har det bra och det går bra i det dom försätter sig. Då mår jag bra.

Samtidigt så kan jag stundtals slås av isande skräck. För vi är många nu och vi blir ännu fler. Och ju fler vi är ju större risk är det att något händer. Så är det ju.
Men, man kan ju inte tänka så, utan verkligen njuta av alla så ofta vi kan.

Veckan som kommer är intressant och rolig. Flera dagar blir låna för oss alla och maken är borta flera kvällar.
En kväll, blir det rätt bökigt för att både maken och jag jobbar sent.
Men, nu är de små så stora att dom klarar sig bra själva. Och jag kommer hem lagom till att dom ska sova.
Det är så skönt att dom är så stora nu.
Tänk att Lilleman fyller 13 i höst! VA!
Men skönt. Väldigt skönt.

Och - efter den här veckan så väntar två långhelger vilket är kanon skönt! Att ha tre ledig dagar på raken är jättelyxigt!
Bättre än fyra dagar på raken tycker jag.
Jag hade ju valet att ta måndag-tisdag ledigt på sportlovet, men valde måndag och fredag. På så vis får jag två långa helger och jobbar tre dagar.
Plus att det lär vara lugnt på jobbet de dagarna, så jag kan unna mig sovmorgon.
Tanken är att jag ska komma igång med min morgonträning då. Tid finns det fattas bara lust. :-)

Men, nu ska jag njuta av söndag kväll!