Sidor

måndag 9 mars 2015

Glädje och sorg..

Märkliga måndag.
Solen strålade från en klarblå himmel. Varma vindar. Aning om vår.
Att hämta barn när solen står högt på himlen är ju så himla najs. Från en dag till en annan ligger vinterjackorna kvar i hallen och tunnare kläder tas med.
Sen, lär det komma bakslag, men just nu känns det verkligen som att vi ska få en toppenvår.

En familjemedlem ringde och var jublande glad.
Jag blev minst lika glad. Äntligen lossnar det och det går att tänka långsiktigt. Känns fantastiskt bra.

En i familjen ringde och var förtvivlat ledsen.
Jag vet precis var dom är just nu och hur det känns. Total kaos.
Och det enda jag kan göra är att lyssna och hålla kontakt med andra släktingar.

Jag ställde mig på löpbandet efter middagen och idag gick det så jäkla bra!
Precis som att det varit nyttigt att kunna träna utomhus  i värme och sen vila en vecka. Jag fick till ett jättebra flyt som dessvärre avbröts av skitdålig musik!
Precis när jag fått tillbaks flytet, så ringde det.
Men, jag kände ändå att det hänt något. Det gick så lätt nu plötsligt. Då gäller det att haka på.
Man når ju platåer i träningen och nu känns det som att jag kommit över en.

Det behövdes, för just nu har jag tappat "goet" lite. Nu gäller det att inte tänka utan bara göra när det finns tid.
Även om det bara finns en kvart. Att göra något.
Njuta av att jag kan träna.
Njuta av att kunna tömma hjärnan på det viset.

Det är frustrerat och grinigt på sina håll just nu. Man får bita ihop och vara förstående.
Hoppas att saker snart löser sig innan jag bli tokig.

Själv har jag ett möte inbokat om nästan exakt en vecka vilket ska bli spännande.
Den information som jag efterfrågade för ett tag sen fick jag idag och det var mycket bättre än jag trott!
Jag måste lära mig att det som andra ofta förklarar som svårt och komplicerat sällan är det, för mig.
Plus att det viskades lite annat i mitt öra idag också.
Kombon gör att jag nu vet vad jag vill och måste våga säga att jag vill!
Det kan bli så jäkla bra att jag knappt vågar tänka det.

Nåja, nu ska jag lägga huvudet på kudden. Med tankarna hos de som nu har det tungt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar