Nerräkning.

Nu var det dags för nedräkning! 

Barnen behöver se att vi nu betar av dag för dag mot ett sommarlov, så i måndags ritade jag upp ett schema där vi kan bocka av dagarna.

Båda längtar efter ett ovanligt tufft år på olika sätt.

För Lilleman ska det bli skönt att starta upp sista skolåret.

Sen ska han ju gå i gymnasiet förstås, men det är bara ett år kvar som man måste gå. 

Skolan framöver är sen självvald och går att hoppa av och byta spår. 

För mig är barnen vuxna när de gått ut nian och dom får bestämma mycket och sen ta konsekvenserna av det. 

Med lite tur blir även sista året mer normalt, även om han inte alls lidit av all distansskola som varit. 

För minime ska det bli skönt att avsluta ett fullkomligt skitår, av många orsaker och starta om på högstadiet.

Samma klass fast nya lärare och lite annat upplägg. 

Så nu kryssar vi varje dag för att se det minska. 

Sen är man ju fullkomligt knäpp som skaffar sig en ny bebis, när det vanliga barnen blir stora.

Vem ska man annars oroa sig för??

Den här råttan gav mig hicka i veckan. 

I helgen var hon sitt pigga jag, men men man märker att hon inte är så valpig längre utan lugnat ner sig.
Det är inte tokbus hela tiden och hon behöver inte ut och kissa lika ofta längre. 

Skönt!

Hon sover i min fotända vilket hon gjorde även även natten till måndag vi var ut och kissade vid 00:30 efter att hon glatt väckt mig med pussar.

Sen sov vi till 06 och då var hon ut och gjorde ifrån sig för att sen pipa direkt upp och lägga sig igen. Det var inget konstigt för det var kallt och hon hatar kyla. Är det kallt, då går hon inte ut. Punkt.

Men hon var ovanligt trött och vi gick inte vår vanliga morgonrunda, vilket var ganska skönt, för jag hade flera tidiga möten. 

Men vid 9:30 tvingade jag ut henne en kort sväng. Hon hängde både med svans och huvud men skuttade sen glatt hem igen när vi vände.

Sen satte jag mig på ett möte och plötsligt en stund in i mötet kommer hon in på kontoret och kräks på mattan! 

Förstås! Varför bredvid? 

Hon har kräkts tidigare, så det i sig var inget konstigt Ofta hänger det ihop med att hon ätit något som hon inte ska äta, som gräs, torv eller lekakulor! :-(

Men nu la hon sig för att sova och sov och sov och sov.

När jag avslutat ännu ett möte tittade jag till henne och hon var jättehängig! Kändes varm.

Man såg på hela henne att något var tokigt. 

Jag svor över att jag inte tempat henne tidigare, för att veta hur hon ligger till i normal temperatur. Det  ska man helst göra.

Men, nu la jag henne på badrumsgolvet och tempade utan att hon protesterade alls. Bara det var lite skumt.

Och hon låg lite över normaltemperatur. Hundar ska ha max 39,5 hon hade 39,7.

Hm..

Jag la henne i min säng igen och blötte en handduk och la på henne och blötte ner tassar och nos.
Hon ville inte ha vatten, men när jag hällde vatten i min hand, då drack hon. 

Sen somnade hon igen. 

Jag hade flera möten som jag var tvungen att sitta i och jag tittade till henne där emellan och fortsatte att kyla tassar och även magen. 

Sen kom Lilleman hem och gullade med henne en stund. 

Han reagerade på att hon inte kom ner springande till hallen när han kom hem. Hon låg kvar i sin säng och lyfte inte ens på huvudet!

Då blev jag jätteorolig och bestämde att jag skulle tempa henne igen efter mitt nästa möte och hade hon feber då, så skulle jag ringa veterinären. 

(Typiskt att det var en dag full med möten och telefonen ringde där emellan..)

När jag var klar bar jag ner henne i köket och tänkte tempa och ringa.

Men väl i köket ville hon ner ur min famn, hon ställde sig och åt, lax och ris, som jag hade fixat till tidigare och som fanns i hennes skål.

Hon åt nästan hela portionen och sen ville hon ut, där hon kissade och sen kom hon in igen och viftade på svansen!

*phju*

Helt plötsligt så var hon mycket piggare igen!

Jättemärkligt!

Sen var hon nästan sitt vanliga jag hela kvällen och natten igen. Dagen efter var hon ute på baksidan och bajsade flera gånger, men var pigg och glad och idag är hon sitt vanliga jag igen.

Troligen har hon ätit något olämpligt. 

Och folk generellt är ju förtjusta i att ge henne lite ditten och datten. Det åker ner lite korv, lite ost, en och annan kakbit osv.

Jag upptäckte ganska tidigt att hon inte tål kyckling. Hon gillar det, men får ont i magen, riktig så att det knorra och kör och så blir det ett evigt springande.

Bara torrfoder går inte heller, hon fiser så att man behöver munskydd inne!

Så nu får hon ris, potatis och fisk.

Och jag har köpt lite annan mjuk färskmat, som bara är fisk eller nöt. Och alla har fått stenhårda förhållningsorder om att inte ge henne något annat alls.

Vill hon inte ha sin mat, då är hon utan. Hon äter när hon blir hungrig. 

Men sur är hon!

För vi har ju alltid något godare än det hon får. :-)

Det är väl nackdelen med små hundar, dom är känsligare än stora, som kan slafsa i sig en bytta smör utan att rynka på nosen.

Har man inte jobb, så skaffar man sig, brukade min farmor säga. :-)

Men det är så skoj med hund ändå. Det blir en helt annan dimension på något vis och hon har gjort gott för hela familjen.

Och nu när man inte träffar så många utanför familjen är det både mysigt och roligt att träffa på andra hundägare som är ute på morgonen. 

Aldrig mer ett liv utan hund! 

Snart är det Maj!

Bläh. Precis så har jag känt stor del av veckan.

Bläh.

Varför? Ingen aning. 

Eller jo. Solen har skinit från en klarblå himmel och det har varit jättevarmt. 
Jag vill inte vara inne, sitta i möten och vända papper. Jag vill vara ute och pyssla i trädgården! 

Jag vill ligga på terrassen, äta jordgubbar med lättvispad grädde och dricka rose'. Är det för mycket begärt? 

Idag är det lite lättare när det regnar och är ganska kallt. Men jag är totalt oinspirerad och det har inte med jobbet att göra alls.

Det är liksom inte plötsligt tråkigare, det är jag som är tråkig och pipig. :-)

Jag borde träna mer än jag gör nu.  

Promenader tar jag mängder, yogar gör jag sporadiskt, men jag borde köra mer kondition och styrka. 

Min akilleshäl som det jämt varit. 

Men jag vet att jag blir piggare generellt om jag tränar mycket, sådär så att svetten rinner.

Att köpa hund är som att få bebis. Plötsligt så fanns inte tiden, när hon skulle bli trygg, rumsren och lite allmänt uppfostrad.

Hon har varit som en plåster på mig och haft stenkoll på var jag är.

Nu har hon tuffat på sig och vuxit rejält både på höjden och på vågen. Hon är inte lika rädd längre och trygg med övriga familjemedlemmar.

Den här rasen blir lätt en "enmanshund" och tolererar övriga personer. 

Men nu har hon lättat upp och Minimi duger lika bra och hon är så förtjust i maken så han duger om jag inte är på plats.

Maken är helt golvad. :-)

Han har gått från att hon inte får sätta sin fot i vårt sovrum, till att hon kan få vara där dagtid, till att hon kan få sova i sin säng på golvet till att hon kanske tom kan få sova på min sida av sängen! :-D

Hon har charmat sig in helt enkelt och hon är ju så supersöt och go! 

Vår Pälsboll! 

Det är sköna morgonturer vi tar. Så härlig start på dagen. 

Nu är det även skönt att ta en tur på kvällen innan läggdags även om det inte är helt nödvändigt. 

Vi är ganska många som är ute dessa turer, så man hejjar på rätt många. 
Och Pälsbollen har träffat en jättefin Golden som hon är sååå förtjust i. :-)

Dagarna rullar ju på i rask takt. Galet snabbt går veckorna och jag studsade till när jag fick in en mötesbokning till början av juni!

VA?

Det mesta rullar på och min stora surdeg...nej, det är fel ord...problem är också fel. Utmaning passar bättre, utmaningen som totalt golvade mig och gjorde att jag ifrågasatte mig och mycket annat har också ordnat upp sig överraskande fort och ganska lätt.
Det behövdes "bara" att inblandad person satte ner foten och berättade exakt hur läget och känslorna var.

Sen kunde vi jobba vidare. Många händelser och upplevelser genom åren har nu fått sin förklaring. Nu fattar jag. 

Och när vi fattar, göra annorlunda och tänker lite nytt, då löser sig det mesta. 

Stödet vi fått har varit otroligt. När man behöver stöd och hjälp är det ofta långa, långa väntetider. Corona har inte gjort köerna kortare någonstans.

Men, nu har det gått fort och folk samarbetar för personens bästa. Sen är det ju långa köer ändå, så mycket kommer att hända i höst. 

Men att det rullat igång och även löst sig bitvis kan också göra att jag nu är helt slut och lite tom. 

Häromdagen fick jag dock ett samtal som chockade mig totalt. Personen i andra ändan skrattade gott och sa "den såg du inte komma va?"... Näe...

Det är ett roligt projekt som jag kanske hoppar på. Jag ska tänka. Jag vet inte hur mycket jag orkar och klarar av att ha på gång samtidigt. 

Familjen blir ju inte direkt mindre... 

Men det är ändå kul att bli tillfrågad och det är ju smickrande när någon vill ha tillskott av en "intelligent" person i projektet. 

Troligen säger jag nej, för långsiktighet var viktigt och jag kan inte var så långsiktig som önskat vet jag om jag är helt ärlig.

Jag har drömmar om framtiden som går i ett annat spår och då är det lika bra att vara helt ärlig med det.

Men - det piggade upp mig helt klart!

Sen hade jag ett annat möte som gjorde mig glad.

Man blir inte för gammal för beröm och jag blir lite varm i hjärtat när jag får höra att personen bråkat loss lösningar just för att det är jag. :-)

Så samtidigt som jag varit trött, less och loj så har det hänt massa roliga saker och sånt som gjort mig glad och stolt.

Så det blir nog bra. 

Vi hade städhelg och föreningsstämma på landet i helgen. Jag hamnade, frivilligt, i en arbetsgrupp som ska rusta upp ett litet "barn bad" som finns i anslutning till solbryggorna. 
Det ska plockas i ordning sten och köpas in sand. Det blir kul!

Vi är många som får barnbarn nu. :-)

Det är så roligt, för det flyttar in en del nya i området och flera är mycket yngre än de som hittills bott. Sånt är kul.

Det behövs föryngring. 
En dam som jag pratade länge med (Alltså, när man har hund, har man alltid en gemensam nämnare! :-)) har bott med sin familj bara 4-5 hus bort i 5 år, utan att vi sprungit på varandra!
Deras barn var jättesmå när dom köpte och nu när dom är lite större är dom där mer, men jag har hittills aldrig sett henne! 

Men nu insåg vi ju att vi har massor gemensamt. :-)
Sen var ett par riktigt nya grannar med vilket var jätteroligt. Det är trevligt med föryngring i området. 

Det har funnits lite väl många riktigt gamla personer, som äger stugorna i 3-4 generationen och vill inte göra något alls.
Helst ska alla ha torrdass och det ska knappt röjas sly. 
Men nu är vi snart tillräckligt många för att rösta igenom nya motioner och få styrelsen med oss. :-) 

Bella har haft en tuff helg. 

Att vara vakthund och sitta och titta över nejderna och registrera allt och alla, det är uttröttande. :-)

Tur att hon inte skäller! 

Nu är det söndag och jag har precis kikat igenom min kalender och planerat veckan. Den är smetfull både med jobb och privata grejer och kommer att gå rackarns fort!

Och sen är det banne mig Maj! 

Vi levlar upp!

Så var då var helgen över, igen. Poff så snabbt den gick.

Det är inte så länge sedan som vi var långlediga över påsk och då kändes det verkligen som att vi var lediga länge.
Vi hade så många olika väder så det känns som en månad. :-)

Sista dagarna på långlovet fick vi underbart väder. Lite blåsigt, men soligt och fint. Och jag maxafr varje dag! 

Ut i skogen på morgonen för att njuta av fågelkvittret. 

Sen krattade jag massor och gjort fint i alla hörn. 
Vi hade ganska mycket sten på gräsmattan efter snöskottningen i vintras och alla dem har jag krattat bort och lagt på uppfarten igen.
Man vill inte få in dem i gräsklipparen och det ser också lite taffligt ut. Nu är det snyggt. 

Blåsten låg på så att det blåste från havet vilket gjorde att vi hade helt lugnt uppe hos oss även om det blåste höga vågor på havet. 
Vår lilla fryslort låg och jäste i sin varma säng, i solen. Hon gillar verkligen inte att bli kall.

Det är lite senare i trädgården i år än förra våren, lite kallare och det går lite långsammare vilket är lite mysigt ändå. Det är inte så kul när våren säger "poff" och sen är allt grönt. Man hinner inte njuta då. 

Det som är på gång nu är kaprifolerna. Dom kommer alltid först. 

Hunden var lite lätt förvirrad när vi landade i radhuset efter så lång tid (Hon var jätteorolig att hon inte skulle få följa med när vi började packa bilarna. Hade hon kunnat hade hon garanterat lagt sig i en bil. :-D )

Sen skulle hela huset nosas igenom, alla våningar, båda balkongerna och uteplatsen.

Men hon kom inte till ro, så jag fick gå en kort sväng i närmsta skog så att hon fick lukta runt där. Sen var det som att hon mindes att hon brukar bo här också :-)

Och så slocknade hon. 

Men det märks ju att hon vant sig vid att springa kors och tvärs över stora tomten på landet och här är det mycket mindre även om hon är mer lös här. 

Veckan efter påsk hade jag sjukt mycket jobb, både för att jag varit ledig en vecka, men också för att det är ketchupeffekt på så många saker. 

Men jag börjar alltid dagen här. I skogen med hunden! 

Så skönt att börja så. Hinna vakna, få in syre och hinna få igång hjärnan. 

Det började grönska med besked i förra veckan och efter bara ett par soldagar så blommar det både här och var. 

Veckan bokstavligen ramlade iväg och plötsligt var det fredag igen. 

På lördagen dök alla barn upp hos oss och vi käkade lunch och drack champagne! :-)

Så kul att se alla igen. 

Dom var ute en sväng över påsk också, så nu kändes det plötsligt som om livet var som vanligt när man ses ofta. 

Bubblet drack vi av två anledningar. Stora dottern och svärsonen fick tillträde till sitt hus på torsdagen! Äntligen!

Dom har letat hus så länge och efter mycket om och men, så flyttar dom nu in som våra närmsta grannar på landet!

Wow!

Både att dom äntligen hittade ett hus i området, vilket dom hela tiden önskat. Och att det sen blev så nära oss! toppen ju!

Vi samsas ju om både växthus och olika praktiska grejer som det nu blir ännu enklare att dela på. 

Och vi firade också - att vi ska få ett barnbarn till i höst! Yey!!

Äntligen är det officiellt. :-)

Jag ska bli farmor igen, helt galet ju! 

Det har varit lite galet att jag har ett barnbarn, men snart har jag två! 

Man levlar som upp!

Mysigt som tusan att ha alla samlade! 

Dock tyckte inte barnbarnet att det var så jättekul, för det lät så mycket när man sågade ner träd på granntomten, kapade ved, körde grävmaskin och hade sig. Han vill ha lugn och ro! :-)

Han är så söt när han går runt och håller händerna för öronen när han tycket att det blir för mycket oljud. 

Nästa gång kanske det är mer ro och fågelkvitter. 

Vi hann hjälpa till lite på dotterns tomt innan vi vände mot stan igen idag. 

Deras tom är ljuvlig! 

Runt huset är det gräsmatta med lite planteringar. 

Bakom huset är det en stor skog.

Dom behöver inte ens gå av tomten, för att plocka blåbär. Eller rasta en hund! :-)

Jag har så länge gått och tittat på den här tomten och velat fixa till lite här och där och nu äger dom den!

Helt otroligt. 

Paret som sålde är ganska gamla och man kan se att det varit fint, men att dom inte orkat hålla efter. 

Nu blir det jättefint vad det lider. 

Så är det ny vecka igen.

Jag har flera surdegar som ligger och väntar, inte så mycket på jobbet som privat. 

Tröttsamt att det alltid är något. 

Men samtidigt rullar det på galet bra med andra problem. Löser sig på löpande ban och har vi tur kommer vi att ha ett helt annat liv i höst. 

Det är tungt när man måst slåss för rättigheter som man har hela tiden. Ingen vill göra något extra utöver det minsta möjliga och inget får kosta. 

Men det blir bra till slut får vi hoppas. 

Är det inte bra, så är det inte slut, som man brukar säga.

Men - nu är helgen slut! 

Påskvecka och ledighet.

Påskhelgen har gått och påsklovsveckan har nästan gått. 

Det är så otroligt skönt att ha semester hela påsklovet. Det har känts som en lång ledighet.
Jag behövde ledigheten och det är skönt att vila huvudet innan jag ska dra igång ett nytt uppdrag, med helt nya arbetsuppgifter.

Men det är också skönt att ha en vecka på landet, för det är en hel del som ska göras nu inför våren. 

Vi drog ut lite tidigare än vi först tänkt, pga att vi alla var lite småförkylda och barnen inte fick vara i skolan.

Och hela vårt bostadsområde blev utan internet i drygt ett dygn. Det går inte att jobba utan internet och Lilleman kunde inte gå på distans utan internet. 
Så när vi märket att timmarna tickade iväg och både jag och maken hade båda dagarna innan påsk fullsmetade med möten, så packade vi och drog. 

Vi hade helt galet varmt och fint, vilket vi ju inte hade någon större glädje av, iom att vi satt i möte hela dagarna. 
Men det var ändå skönt att vara här innan "alla andra" dök upp för att fira påsk. 

Det var fantastiskt att öppna dörren till pumphuset när vi kom ut. Inte bara har vi en ny hydropress som ger ett bra vattentryck utan även dessa tre filter är installerade nu. 
De har legat i ett förråd ett tag men nu blev det ju ett bra läge att låta installera dem också. 

Det här innebär att vi nu kan dricka vattnet direkt ur kranen! Weee!

Efter ett x antal år, så slipper vi släpa med oss vatten. 

Dessa filter tar bort främst kalk och humus som vi har mycket av. Vattnet har varit tjänligt, men inte smakat gott och ibland sett ut som te i färgen. 

Det tog en stund för Bella att fatta att vi var här, sen ville hon inte vara inne. Men, hon vågar inte riktigt var ute heller, så hon satt i dörröppningen när jag jobbade och vaktade ägorna. :-)

Jag åkte till Granngården för att köpa mer foder till henne och passade på att köpa en ny sele, då den hon hade blivit för trång. 

Hon växer och har gått upp prick 1 kg sen vi köpte henne för 4 veckor sedan.  Hon har även vuxit på höjden, men vi mätte henne tyvärr inte då, men hon har nog vuxit ett par cm också. Det blir spännande att se hur stor hon blir till slut. 

Jag köpte också en billigare sele att ha i löplinan. Det känns inte bra att hon har "bara" halsband då hon ofta springer som en dåre och så tar linan slut. Hennes stackars hals mår inte bra av det. 

Dock är den lite meckig att sätta på, så man ska vet att hon ska ha den stora dela av dagen, annars blir det den andra selen som är suveränt bra. 

Vi firade inte påsken något särskilt, men lite påsk blommor är ju alltid fint, så några planterades vid infarten. 

Vi har haft helt fantastiska dagar, varma och soliga. Lite blåsigt men skönt. 
Jag började med att klippa ner min gigantiska honungsros rejält. Nästan så att det gjorde ont i mig, men den blev för tung. 

Nu hoppas jag att den börjar om lite grand. Jag har yngre rosor som växer också som är på väg upp. 

En av dagarna kom stora sonen med familj hit vilket var fantastiskt! Vi har inte träffat dem sen jul!

Galet ju!

Nästan så att man är orolig att barnbarnet inte ska känna igen oss!

Men han hittade växthuset och lekstugan som sig bör. Han blir så stor! Snart 3 år vilket ju är helt knasigt. 

Vi har ju tappat jättemycket av hans första år. Han var ju 1,5 när pandemin drog in, så vi tappade hela förra våren. Sen kunde vi ju umgås en del över sommaren, men hela hösten och vintern har gått bort. 

Det är jättemycket tid före ett litet barn. 

Att ha alla barn samlade för lunch var så härligt! Som jag längtat! Vi håller ju varandra uppdaterade trots att vi inte träffas, men det är ju inte samma sak. 

Vi hoppas på en varm vår, så att vi kan ses ut så ofta det bara går. Vaccinet lär ju dröja, så det kan man inte hänga upp livet på känner jag. 

Jag har satt första fröna! 

Det blev två olika rosenbönor. Det gäller att börja med något som växer fort. :-)

Jag har beställt 5 nya glasrutor till växthuset som måste bytas. Nu tog jag "glas" som är mer plats och ska hålla i evigheter. 

Jag kommer att byta ut vartefter så att hela huset snart är i krossbart glas. 

När dom är på plats, ska jag så lite mer saker. 

Fördelen nu är att dottern bor granne med oss och tills dom renoverat badrum och lite sånt, går dom hit till oss och duschar. Då kan hon vattna i samma veva. :-)

Det blir toppen!

En morgon vaknade vi till snöstorm! Va fasen liksom.

Jag hörde under natten att det rev och slet i huset. Minime som sover med hunden nu hade varit ute med henne tidigt på morgonen och aldrig förr hade en hund kissat så snabbt. :-)

Jag tog henne på den lite längre morgonpromenaden och det var helt galet! Snöade i sidled och vräkte ner. 

Usch. 

Men man vet ju att det är så här i april alltid. När man precis bytt däck på bilen och krattat och fixat- då snöar det! 

Men sen har vi haft flera sköna dagar igen.

Regnat lite och blåst iskallt, men sen plötsligt så har solenn visat sig och så har allt varit förlåtet igen! :-)

Jag fullkomligt älskar mina morgonpromenader. 

Nu är dom ännu roligare när jag har sällskap. :-) 

Det finns många spännande ställen att nosa på här där mycket är skog. Det finns också mycket blött gräs och lera. Hon blir ofta rätt smutsigt och lerig. 

Hon är inte helt överlycklig av att behöva bada sen. :-) Men med den tjocka pälsen är det ett måste. 

Även då vi duschar i ljummet/ varmt vatten blir hon jätte kall sen och det tar tid att blir varm. Hon är jätte sur länge efteråt och det märks på hela henne.

Jag bäddade ner henne under en filt och där låg hon ganska länge. 

Senare på dagen ville hon absolut vara ute med mig, men var fortfarande kall, så då blev det sova under filten. :-) Hon är så söt!

Men hon har blivit otroligt trygg senaste veckorna. Idag låg hon på terrassen och sov, när maken körde motorsågen på tomten. Det hade aldrig hänt för ett par veckor sedan. 

Hon var rädd för allt. 

Nu är hon van vid att allt låter. Drömmen är att hon ska sitta med på fyrhjulingen och åka. :-) Men dit är det långt, den är väldigt läskig. 

Vi är ju väldigt restriktiva med vilka vi träffar och vart vi åker. Det är handla mat på sin höjd, inget annat. 

Idag var vi dock tvungna att åka till Arken Zoo för att köpa hundmat. Hon äter bara en sorts fryst blötfoder. Allt annat rastas.

Möjligen äter hon köttfärs och fisk. 

Torrfoder går helt bort. 

Jag har också upptäckt att grillad kyckling inte går alls. Hon får ont i magen. 

Nåja, vi åkte en sväng till Arken och nu är hon minsann med i valpklubben också! :-)

Man är ju lite knasig. Men hur gulligt?

Och damen i kassan sa "nästa gång ni kommer hit, så är Bella välkommen också. Ni har en hundingång på baksidan!" :-)

Jamen man smälter ju!

Och ja, det finns ju lika mycket grejer till hundar som det gör till barn! Och allt villhöver man ha! :-)

Det har som sagt varit ett riktigt aprilväder senaste dagarna. Vi har haft regn, snö, hagel, blåst, sol och blåst igen. 

Senaste dygnet har det blåst storm! 

Men mellan varven har det varit riktigt skönt och jag är ute varje minut som det är fint väder. Jag kan inte vara inne. 

Så jag och passat på att klyva ved. Vår ved klyv har fått sönder, så det var bara att ta till yxan. Men det är ju perfekt träning. 

Minime testade också och nu har hon vuxit så pass, att hon når upp bra att klyva på kubben! Och som hon har klyvt ved! Hon är jätteduktigt vilket är så kul att se. 

Det är så skönt att klyva ved som ligger, stapla och kratta. Det blir så fint! Så nystädat.

Och det är så härligt att börja våren med att ha det hyfsat städat. 

Så nu känns det som att vi hunnit fixa till rätt mycket ute. våren kan komma!

Jag är inte ett dugg sugen på att återvända till stan, men det är ju bara att packa ihop sig och åka. 

Som tur är så kommer jag att ha så mycket jobb och en massa privata grejer som måste ordnas, så jag kommer inte att hinna gnälla över att inte vara här ute. 

Vi har haft härliga veckor och jag lägger dom i den mjuka minnesbanken. 

En helg i stan.

Nu har våren verkligen kommit. 

Redan för ett par veckor sedan hade vi 12-14 grader och sol. Och vips, så vaknar livsandarna och man bara känner att livet nog blir bra till slut.

Det är inte bara jag som gillar att sitta i solen på balkongen, den frusna hunden gillar att ligga och lapa sol. 

Det är ju ofta lä här vilket är skönt.

Jag sitter sällan på den nedre balkongen, men nu blir det oftare då vi har den dörren öppen för hårbollen så att hon kan sitta där och titta på folk. Och inte rymma! :-)

Hon rymmer inte från baksidan heller, än. Men hon har visat tendenser att försöka klämma sig igenom staketet mot en av grannarna. Och hon försöker smita upp för trappan där jag ställt en stol i vägen och ett troll i lera, som hon är rädd för! :-)

Men jag har peta dit ett kompostgaller också, för hon var på väg upp. 

Det är ändå lite skönt att hon kan springa lös på den lilla plätten. 

På landet funderar vi på hur vi ska bygga en hage, så att vi kan göra agility utan koppel. Så småningom måste vi sätta staket runt hela tomten också, för vi har landat i att vi inte kommer att nöja oss med en hund, utan det blir en till så småningom. Troligen nästa vår/ sommar. :-)

Det är som med barn. Har man ett kan man lika gärna ha två. Går man ut med en kan man lika gärna ha två osv. 

Men vi får se om det blir en valp eller en omplacering. 

Nåja, fint väder har det varit flera morgnar när vi tagit våra morgonpromenader. 

Det är guldstunden på dagen faktiskt!

Jag längtar varje dag till morgonpromenaden, innan dagen börjar, ta en runda i skogen och andas!

Det är inte så att jag inte varit ute mycket innan, men man tar sällan en skogspromenad solokvist. Men nu kan man ju trava överallt. :-)

Nåja, vi blev kvar i stan en helg och hantverkare har fixat på landet så att det blev klart till påsk. 

Istället för att sura över en helg i stan, så maxade vi den.

Vi har städat skafferi, hall och tvättstuga. Badat hund, fixat golvet på en balkong, som varit halvklar i flera år. Bytt lampor där det behövs, åkt med två vändor grovsopor och köpt nya skor till Minime, 

Och maken gjorde ett hästjobb.

Han insåg att vi behövde ha flera garderober i vårt sovrum och en bokhylla i arbetsrummet. 

Minime, hon ville bli av med två garderober och ha en byrå i stället, så hon fick vår byrå.

Så hela det bytet har dom pysslat med. 

Plus hängt upp en tv i taket som brukar stå på byrån. 

Så nu har vi bättre plats i sovrummet och i arbetsrummet försvinner en garderob och det blir en bokhylla i stället.

Mycket bättre!

Men själva rockaden är ju inget man gör på en kväll. Men nu, så fanns tiden.

Det är inte alls dumt att vi blir tvungna att ha en helg i stan.