Sidor

lördag 19 september 2020

Nu är vi igång.

Nu går veckorna så rackarns snabbt.
Det är måndag och fredag. 
Och det blir: träna, jobba, träna, jobba- landet. :-) 
Jag är fortfarande då nöjd med att jag rev av 5 km på bandet fast jag inte hade lust och intalade mig att jag inte hade tid. 
Det är nytt att jag jobbar hemma mer och då faktiskt kan träna på morgonen och ändå vara på jobbet i tid. 
Eller som jag gjorde häromdagen då jag väntade in underlag från flera personer och visste att det skulle ta en stund. 
Så jag tränade på eftermiddagen och jobbade ikapp på kvällen. 
Lyx.
Plötsligt så är jag där - träningen finns i vardagen. Men det har tagit 1,5 år att komma dit. 
Nåja, nu är jobbet verkligen igång igen på riktigt.
Det roliga med det är att jag nu får köra all in med kläder. Det är ju så kul och halva garderoben har hängt oanvänd ett halvår. 
Men det är ett helt nytt sätt att jobba på. 
Det ska hållas distans. 
Vi har maxtak på vilka som får vara på plats. 
Nu får jag säga nej i stället för att jaga in folk. 
Och allt ska spritas och torkas av. 
Mickarna är viktigast som alla håller i och har nära munnen. 
Även armstöd på stolar och soffor och även borden torkade jag av. 
Allt och alla luktar sprit numer! 

Och sen drog vi till landet. Det är väldigt lite packande numer.
Vatten, färskvaror och handväskan. Klar.
Det var lite blåsigt och rått när vi kom ut, vilket gjorde att det var tokmysigt att tända en brasa och flera ljus. 
Lördagen var jätteblöt. 
Det småregnade hela dagen plus en och annan skur.
Men eftersom att vi inte direkt hade något som måste göras, så chillade vi.
Jag påbörjade en bok ur min hög, stickade och tittade på en tv serie. 
Vad mer kan man begära av en lördag? 
När regnet upphörde gick jag en promenad och njöt av vinden, doften och stjärnorna. 
Ljuvligt. 
Jag klippte ner flera pelargoner för ett par veckor sedan och flyttade in dem i växthuset. 
Och nu blommar de igen. Så kul! 
Även sticklingarna har tagit sig. 
När det blir kallt på riktigt ska dom få flytta in i alla hus för att inte frysa ihjäl. 

Jag gillar humle. Både för att den är snabbväxande och grön, men oxå för att den är så fin på hösten. 
Skulle vi bo där hade jag fyllt på med massor av höstblommor som tål lite frost. 
Men nu kan jag inte ha krukor. Det torkar bort. 
Det var en skön batteriladdning innan en helt hysterisk vecka drog igång. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar