Höstkänsla

Igår när vi vaknade, vräkte regnet ner. Och det var ju jättemysigt!
Det har inte regnat på jättelänge, så det var rent härligt. Regn behövs och det ÄR mysigt nu på hösten.
Vi har haft så fantastiskt fin sommar och höst, så nu är jag mer än nöjd. Man kan inte vara annat.
Det känns som att det inte gör något att det blir blött och mörkt nu, det är mysigt.
Och det underlättar ju att barnen är större med. När dom var små, skulle dom ju roas vilket väder det än är.
Nu pysslar dom med sitt och vi är inte så beroende av väder och vind.
Det är inte heller lika jobbigt med regnkläder och galonisar.
Vi har umgåtts med mindre barn en del på de senaste och då slår det mig verkligen hur stora våra är nu. Det rullar ju liksom bara på och jag tänker inte på det, innan vi träffar barn som är betydligt yngre.
Då slår det mig, att det numer är väldans lite logistik och service! :-)
Skönt.
Vi är igenom de värsta småbarnsåren. Och vi överlevde! Yeye!

Början av veckan var galet varm. Jag satt ute på lunchen och när jag blundade kunde man lätt tro att det var juli.
Det är ju inte helt normalt..

 Men det märks att dagarna snabbt blir kortare. Det är mörkt på morgonen och solen smiter ner bakom husen på väg hem.
Det var ett otroligt vackert ljus efter allt regn, som tyvärr inte gick att få på bild.

 Träden går sakta över till gult och rött..

 Som att topparna brinner. Vackert!

När vi åkte ut till landet i helgen, var det helt otroligt vackert längs vägen.
Böljande fält i olika nyanser av grönt, gult och grått. Och träden just såhär gröna, med inslag av gult och rött.
Helt fantastiskt. Jag hade velat stanna och sätta mig mitt ut på åkern och måla! :-)
Eller fota. Det ska jag nog göra när vi åker ut nu!
För snart är det ju helg igen! :-)
Jag känner verkligen att jag inte är "klar" med landet för säsongen. Så brukar de kännas, att vi har varit klart och "stänger" stugan för att åka ut en helg i månaden eller så.
Men vi har varit där så lite denna sommar, eller rättare sagt korta sessioner, så jag är inte klar.
Så efter lite velande, skickade jag in en semesteransökan idag.
Hela höstlovet! Tjoff!
Det var velande både om att ta så pass många dagar och alla dagar. En av dagarna händer det rätt roliga och intressanta grejer på en annan förvaltning, som jag brukar bli inbjuden till och vill gå på och en av dagarna är en halvdag. Surt att göra av med en hel semesterdag på en halvdag! :-)
Men hur jag än vände och vred blev det inte bra (plus att fritids är stängt flera dagar den veckan så barnen är lediga) så till slut bara begärde jag hela veckan. :-)
Det ska bli så najs! Att kunna vara på landet en längre period, hinna göra klart. Och gå på bio flera dagar och dra igång födelsedagsfirandet.

Det ska bli skönt. Jag blir bättre och bättre på att stanna upp och njuta av nuet. Som jag kämpat med alla år. Jag har alltid varit långt fram i tanken.
Nu försöker jag låta bli det och njuta. Ta det roliga/ bästa först.
Det har tagit mig 40+ år att hitta mig! :-)
Vilket ju iofs inte är så konstigt. Två länder, två makar, fyra barn, en mängd flyttar och en mängd jobb och verksamheter.
Så lugn som jag är inuti nu har jag inte tidigare varit. Någonsin.
Och det beror på en mängd saker, men mest på en otrolig utrensning senaste åren. Avslut.

Nu går  jag dessutom på yoga, vilket är gudomligt skönt! Trots att den jag går nu är lite för lugn egentligen, men jag lär mig grunderna jättebra.
Jag kommer att fortsätta med den framöver, tom oftare än en gång i veckan.
Nu har jag ju hittat stället. :-)
Men det är skönt att lätt kunna hitta det där fokuset och andningen. Jag kommer att använda det mycket framöver.
Det är ett lätt sätt att hålla negativa energier ifrån mig.

Vissa saker stressar mig ju mer än andra. Häromdagen kom en sådan grej seglande till mig. Igen.
En fråga, som blev ganska stor, av olika orsaker, men där jag bara kände att nej, den där infon har ni redan fått!
Det där är ert jobb!
Och mycket riktigt, det som låter som en stor grej, var ju direkt avslutat iom att jag skickade underlag, som redan fanns!
Det har hänt förut, flera gånger och då har jag stressat upp mig. Och inte riktigt vågat säga ifrån med att det där redan finns! Utan trott att jag missat något eller missförstått något.
Det blir ju så när man ifrågasätts som att infon inte finns!

Nåja, nu är det snart helg igen. Det är bara måndagar och fredagar! :-)
I morse hade vi en otroligt fin himmel.

Det känns som att hösten äntligen är här. :-)

Den underbara doften!

Så skönt det är att ha varit på landet!
Jag kan längta efter landet på samma sätt som man kan längta efter en person!
Dofterna, tystnaden. Känslan.
Lika härligt som det är att åka dit när det är full sommar, är det att landa där ute en fredag kväll.
Tända en brasa, ta ett glas vin och fixa middag.
Där ute finns liksom inte vardagen. Jobbdatorn tar jag med av en anledning och det är för att OM det blir inbrott hemma så vill jag ha den och jobbtelefonen med mig! ;-)
Men, jag undviker verkligen att öppna den där. Det är en fredad zoon.
Jag känner varje gång att jag skulle vilja bo där jämt, men risken är nog att den där speciella känslan skulle försvinna då.

Jag jobbade in lunchen på fredagen och hämtade barnen direkt dom slutade vid 15, sen åkte vi ut.
Det är alltid skönt att komma ut när det ännu är ljust och vi var ute vid 16. 30 vilket kändes lyxigt.
Vi fixade middag och plockade in. Jag hann gå en vända i trädgården och klippa bort lite nät runt pergolan, där det nu vuxit på sig riktigt bra.
Nästa gång vi åker ut, då ska jag gräva upp en klematis här hemma och ta ut.

Det blommar lite grand fortfarande. En utslagen röd ros och en knopp som nästan är utslagen..

 ..och några vita, söta rosor blommar.
Men sen är det nog slut.

På kvällen fick vi ett riktigt härligt regn. Som det behövs!
Det fortsatte att dugga under lördagen, vilket gjorde min tvätt lite spännande. Jag behövde akuttvätta ett lakan till gästrummet nämligen och goda råd blev dyra. :-)
Så, i med mer ved och sen hänga på tork!

 Jag och Minime åkte på lite äventyr. Först var det dags för dans. Under tiden hon dansade hann jag läsa en rapport jag inte hann med i fredags.
Man ska inte jobba på helger, nej, men jag hade läst ut den senaste boken och tiden skulle ju fördrivas på något vis. :-)
Och timmen tar jag sen..typ på tisdag...;-)
Efter dansen var det kalasdags. Då behövde jag inte vara med, så jag pep iväg och bytte till en ny bok! :-)
Kaffe och lite lunch på donken. Mammatid!

 Efter kalaset pep vi iväg ut till landet igen och hann precis fixa lite, innan våra gäster dök upp.
Det blir ju oftast på somrarna folk tittar förbi, men det går ju precis lika bra på hösten! :-)
Och kul att de kunde sova kvar, det gör att man kan sitta och tjattra långt in på natten.
Gästerna har barn som är snäppet yngre än våra och dom lekte i full fart hela kvällen och slocknade som fyra utblåsta ljus när vi väl tvingade dem i säng.

Regnet gav med sig och det var otroligt varmt och skönt! Nästan blankt hav och varma vindar.

Vi satt ute till rätt sent. Iofs har vi två värmare, men dom värmer ju precis där man ställer dem.
Det var alldeles stjärnklart och stilla.
Så skönt!
I morse, var halva huset uppe när jag vaknade.
Vi tänker ju inte på det, men det märks att våra barn är rätt stora nu. Att ha rajraj långt in på natten betyder att dom sover som små grisar långt in på förmiddagen.
Det gjorde inte de lite yngre barnen, så det var en ganska sliten pappa som låg på soffan och passade de tre yngsta när vi vakande! :-)
Gästerna lämnade efter att vi ätit en lång och god frukost.

Vi hann med lite trädgårdsfix och städning innan vi lämnade för att åka direkt till svärmor på middag.
Hon behövde lite bärhjälp i trädgården och mutade sönerna med mat. Funkar varje gång! :-)
Så även där blev det full rulle med kusinerna.
En riktigt social helg helt enkelt.

Det kommer att hända spännande grejer på landet framöver. Det kommer att bli så fint!
Jag hade inte vågat tro att det skulle bli i år, men det blir det. Yey!

Ny vecka står på tur.
Snart oktober, vilket är galet. Dags att börja fundera på alla födelsedagar. Hur det ska firas, eller inte.
Dottern flyttar.
Det kanske blir höst.. ;-)
Och jag kanske kommer igång med träningen. Kanske.

Vart tar tiden vägen?

Ah, helg.
Det är skönt med helg. Även om Lilleman konstaterade att han har så kul på dagarna, så han längtar inte direkt till helgen.
Och det är ju härligt! Det är ju det man strävar efter tänker jag. Att ha så skoj på dagarna och vardagarna att det inte spelar så stor roll om man är ledig eller inte. :-)
Jag vakande löjligt tidigt, men somnade om.
Minime har dans klockan 11 vilket är rätt bra tid. Man hinner göra en hel del innan (kan äta en lååång frukost) och man dödar inte hela dagen.
Jag gillar inte att ha bokade tider snortidigt på helgerna, men inte heller på eftermiddagen, eftersom att den tiden då ska passa...
Men 10-11 är perfekt.
Efter lunch åkte vi till ett nytt naturreservat. Eller, nytt för oss! :-)
Och inte i vår kommun. Jag har länge varit nyfiken på det här naturreservatet som dessutom är en nationalpark.
Det är pinsamt att vi inte varit där och det ligger bara 40 minuter bort!

 Det var jättemycket folk och parkeringen i stort sett full. Vi undrade om det var något speciellt, men enligt tjejerna i kassan på caféet så var det en helt vanlig lördag.
Men även dom tyckte att det var mycket folk. Det märks att det är en ovanligt varm september.

Det är otroligt fint där! Jag blev helt förälskad i detta träd! Så vackert

 Vi bestämde redan innan att vi skulle gå en kortare skogssväng anpassad till barnen.
Förra gången tycket dom att det var lite långt.. ;-)
Nu blev det en tipspromenad genom en riktigt fin bit av skogen.

 På många ställen låg otroligt grön mossa som en matta. Jättefint!
Solen kikade fram mellan träden och det doftar ju ljuvligt!

 Otroligt mysigt!

 I början av stigen låg en stor gräsmatta med flera ställen att grilla på. Och det var fullt av folk som grillade korv.
Så najs!
Det är svårt att veta innan, men nu börjar vi greppa vad som finns på de flesta ställen, så det är lätt att packa med sig lunch.
Nu hade vi bara med oss kaffe och köpte ett par bullar i caféet.

Vi tog även en sväng inne i "naturhuset" där man hade äppelutställning bland annat.

 Man kunde se information om alla andra nationalparker som finns i landet och en massa naturinformation.

Och massor med vackra fotografier.
Riktigt najs!
En härlig dag utomhus och härligt väder.
Jag har ju "lovat" (eller hotat, vilket som) familjen att det helger vi inte är på landet, kommer jag att tvinga ut oss i någon annan sorts grönska.
Det är så skönt att få luft, när vi annars sitter inne stor del av dagarna.

På vägen hem åkte vi förbi Rusta. Det behövde fyllas på det mesta i rengöringsväg och vi passade på att köpa grejer till stora dottern.
Det behövs en massa saker när man flyttar till sitt första hem! :-)
Bara sånt tråkigt som tvättmedel, tandborste och tandkräm! Det är rätt många saker som "bara finns" när man bor hemma.
Men nu fyllde vi ett par kassar med bra att ha saker och en vattenkokare!
Det kommer hon långt på.

Hon ser verkligen fram emot sitt första lilla hem och får nycklarna om två veckor, vilket ju är snart!
Sen får hon inte flytta in förrän om ytterligare en vecka.
Men det är bra så har vi lite tid att förbereda saker.

Det är kul att se henne så glad! Och det är lite skillnad mot när sonen flyttade. Han tog ju bara ett par väskor och drog, för att han flyttade till Malmö och till ett möblerat rum.
Han kunde inte ta med sig speciellt mycket.
När han flyttat så sålde vi stora huset och köpte radhuset, så mycket av hans grejer blev kört till hans pappa eller ut till landet innan vi flyttade till betydligt färre kvadrat, så det märktes aldrig att han flyttade. (när det gäller grejer och utrymme alltså...jag vågade aldrig känna efter hur jag mådde när han åkte..för han behövde göra sin grej och jag önskade att han skulle pröva sina vingar..så min egen längtan stoppade jag in i en box och låste, tills han kom hem igen...:-) )

Nu kommer det att märkas mer. Dottern tar med sig en hel del grejer för att hon flyttar till omöblerat och vi får ju nu ett rum "över".
Rummet kommer att bli kontor/ gästrum vilket i sin tur betyder att kontoret i köket flyttar upp en våning.
Vilket ger bättre plats i köket.
Hon kommer också att ta med sig en del ur mina skåp och lådor, som jag vill uppdatera. :-)
Så nu blir det verkligen en flytt på riktigt.
Plus att hon är tjej och är mer intresserad av inredning och vill ha det mysigt.

När hon ringde mig och sa att hon fått lägenhet blev jag ganska ställd faktiskt. Hon har pratat om det länge men jag har inte trott att det skulle gå så fort, så jag blev faktiskt lite chockad.
Hon har ju bott här på heltid senaste fyra åren, så det känns jättekonstigt att hon inte ska bo här!
Det känns i hjärtat, hur gamla dom än är! :-)
Men jag är så glad att hon ska bo i korridor, vilket betyder eget rum och badrum men delat kök.
Jag skulle vara orolig om hon bodde i egen lägenhet att hon skulle sitta där, drunknad under en massa böcker och vara ensam.
Jag vet att hon trivs bäst med att vara ganska mycket själv, men ändå vara "mitt i" liksom.
Nu träffar hon folk varje dag och kan välja att umgås eller dra sig tillbaks till eget rum.

Men det kommer att bli jättemärkligt att bara vara fyra här hemma!
Vilket kommer att märkas på både matkontot och i tvättkorgarna, garanterat.

Men, nu är det lördagskväll och jag har njutit av en stor kopp kaffe och en bit Toblerone.
I morgon ska vi försöka få till en del träning.. det är alltför länge sedan vi var ner i gymmet nu och det måste bli ändring!
Hösten har varit lite för hysterisk och vi har lagt ner tid på att få till vårt så kallade livspussel.
Men nu är det bara att bita i det sura äpplet. Vafasen, visst finns det tid att träna. Tjopp bara!

 Jag längtar till landet nu. Galet mycket!
Nästa helg åker vi ut och tar med oss ett par kompisar. Det ska bli mysigt.
Sen ska vi nog försöka få in rätt många helger framöver. Det är så varmt att allt fortfarande växer!
Vi brukar ju "stänga" landet när vi har städhelg, men i år vete sjutton.
Det har knappt fallit några löv än.

Jag kikade i kalendern och vi planerade lite veckor och helger och plötsligt slog det mig att det inte alls är långt till jul!
Om fyra veckor fyller stora tjejen år. Sen rullar det bara på och när vi firat de andra två barnen och maken så är det jul sen!

Tänk att det är likadant varje år...men det känns som att livet rullar fortare nu än förut. Kan det vara så?
Eller är det att det är fullt upp hela tiden så att tiden bara försvinner?
Att Lilleman fyller 10 i år är bara galet.
Det har runnit en hel del vatten under broarna sen han föddes.
Häromdagen fick vi en uppdatering som man numera kan få via sociala medier och det var 3 år sedan.
Både maken och jag tittade på varandra och började garva. Vadå TRE år sedan? Det måste ju vara fem år sedan minst?
Men näe.
Så det är väl inte konstigt att vi har svårt att relatera till tid.

I fredags hade jag ett samtal med två andra personer som är i min ålder, en ett par år yngre och en ett par år äldre. Vi hade rätt mycket samsyn över hur livet är. Vad man lägger tid på och vad man bara vägrar lägga tid på. Det kan även gälla personer.
Så det kanske är åldern?

Dagarna går..

Oj vad veckorna går nu!
Vips, så är det fredag!

Jag har haft en kul vecka med lagom mycket jobb.
Vi har  haft kickoff för 200 ungdomar! DET är kul! En av det roligaste projekten under året. Och i år var det en mängd härliga ungdomar. Det finns alltid någon eller några som man fastnar för.

 En av dagarna var vi på brandkurs.
Jag har ju varit väldigt insatt i sånt här tidigare när jag var ansvarig för 75 pers. :-) Men, det var lite nya grejer nu som var spännande att lära sig.
Vi fick provsläcka ett rum med släckare och en docka med brandfilt.

 Nyttig information och man bör ju gå med jämna mellanrum. Om ett par veckor ska vi gå på HLR kurs också.

Den här veckan var det också föräldramöte i Lillemans klass. Jag skulle kunna skriva spaltmeter om det, men gör inte det. :-)
Men vi kan säga att vi är mycket nöjda med skolan och den pedagogik och filosofi som skolan har.
Vi var ju säkra innan, vi kände bara att det här var bra. Det passade OSS otroligt bra, men tanke på vår bakgrund och hur vi ser på saker och ting, barn och relationer.
Men, vi visste ju ändå inte helt säkert. Att det blir bra. Att det passar barnen. Att byta skola är ett stort beslut.
Men det blev bra. Bättre än vi vågat hoppas på.
Det känns bra i magen. Och det är så skönt.
(Det finns ju alltid människor som tycker en massa, utan att verkligen veta. Vi har aldrig brytt oss, men det är ändå skönt att vi kan motbevisa det.)

Det märks att allt är igång nu. Det är ett evigt pusslande med makens och min kalender för att få de så kallade pusslet att gå ihop.
Men det går.
Och snart, kan vi inte förlita oss på stora dottern heller längre, för plötsligt har hon fått en studentlya!
Vi är helt chockade, för vi trodde aldrig att det skulle gå så fort!
Det är inte helt klart än, men hon tackade ja idag och har skickat in alla papper, sen ska hon godkännas och lite sånt.
Men går det som tänkt, är vi bara fyra i familjen om ett par veckor!
Jättekonstig känsla är det!
Och det är ju tur att vi har två till...annars var nog krisen runt hörnet! :-) Bara tänka sig att huset skulle bli tomt liksom.
Skumt.
Det blir stor skillnad att vi bara blir fyra!
Men det blir jättebra för dottern. Det är dags att få något eget nu. :-)

Det är också märkligt varmt fortfarande! Riktig sommarvärme.
Jag vet ingen september som varit så varm så länge. Det blir en kort höst!
Egentligen skulle jag vilja vara på landet nu och röja bland blommor och blad.

Samtidigt längtar jag nästan efter riktigt höst! För att kunna vara inne och läsa med gott samvete! ;-)
Gå på bio och lite sånt.
Nu när det är så varmt och fint vill man vara ute!

Jag hade förbokat Fredrik Backmans bok och fick den häromdagen. Högen med böcker är stor nu! :-)

Jag skulle kunna vara på landet ett bra tag, med att bara pyssla, elda och läsa! :-)

Det känns ändå som mängder av saker fallit på plats och blivit bra.
Det är ju alltid något som ligger och skaver. Oro. Men det hör till livet.
Har man barn så föds oron i samma minut som dem.
Och har man anhöriga så finns en oro. Förstås.
Men det är bara att leva med det.

Yoga och kräftskiva.

Fredag. Veckorna går rekordsnabbt!
Nu när man kommit in i lunken, så går det liksom så av sig själv. :-)
Torsdagar jobbar vi till 18:30, men det är ändå en mysig dag, för vi samlas på eftermiddagen och har en större fikastund.
Vi är indelade i grupper som fixar tilltugg och mys varje vecka, så det är alltid olika goda bröd, pålägg och ibland fikabröd.
Sen fikar vi och har trevligt!

Mina torsdagar framöver kommer att bli en favoritdag helt klart, för igår började min yoga kurs.
Jag valde torsdagar för att den dagen passar bäst och då blev det "medicinsk yoga", Mediyoga.
Fokus är på lugn, avstressning, andning och meditation.
Det var så coolt! Jag är inte ett dugg stressad just nu, men det blev ändå en otroligt skön känsla i kroppen.
Som att jag ätit bomull!
Själva andningsövningarna kommer jag att använda mig av när jag väl lärt mig dem bättre.
Det krävs nästan bara tre djupandningar för att komma ner i varv!
Jag känner spontant att fler borde köra lite djupandning mellan varven! ;-)

Att vi yogar i en gammal kyrka, gör ju sitt till!

I fredags, kände jag inte alls för att sitta på kontoret.
Just fredagar är ganska tråkiga där. De som kan kompar ut, de som kan jobbar hemma eller tar möten utanför huset.
Det är otroligt tydligt att huset nästan är tomt på fredagar. Jag vet inte om det mest är vår avdelning men det brukar vara öde.
I fredags behövde jag också åka och lämna lite grejer vi lånat och dela ut lite inbjudningar till ett möte.
Sen kände jag bara inte för att sätta mig på kontoret utan jag åkte till mitt favorithus!
Jag är ateist, men denna kyrka älskar jag!
Det är en alldeles speciell atmosfär i det här huset! Ljuset och rymden är underbar.

 Att sjunka ner i en av sofforna och jobba är helt fantastiskt!
När man tar med sig en kaffe och sitter här, då har man ett underbart ljus och sen hör man tisslet och tassel från cafét, slammer med disk, ser bussarna utanför som släpper av folk, ser tåget som kommer och åker.
Man är liksom mitt i på något vis, men det är ändå alldeles lugnt och skönt.

Jag fick lunchsällskap av chefen och två kollegor.
Har jag sagt att jag har bästa chefen? Att jag meddelar "jag har inte lust att sitta på kontoret, jag sitter här eller där" får jag ofta svaret "ok, jag kommer och fikar" på . :-)

Det var otroligt varmt och kladdigt ute. Lite jobbigt faktiskt. Nästan 20 grader varmt!
Jag känner mig lite småsnorig men det låtsas jag inte om. :-)
Det var nämligen dags för kräftskiva, så det får vänta med snorande.

Vi åkte inte ut på fredagen, pga att det skulle bli så mycket åkande fram och tillbaks, maken åkte dock förbi på hemvägen för att lämna av litet grejer.
Minime har dans på lördag fm och sen lämnade vi båda till Storebror som skulle vara barnvakt.
Så, klockan var en bit in på eftermiddagen innan vi var på plats.
Solen sken och det var otroligt varmt.

Jag påbörjade dukning och maken skulle klippa gräs. Naturligtvis gick inte det som tänkt.
Vår traktor hade punka! Bara sådär. Suck.
Fram med den batteridrivna och naturligtvis var inte de laddade.
Bara att gå över till närmsta granne och be om att få lånad deras klippare. Lite svettigt hann det dock bli.
nåja, jag grävde fram bord och stolar och till min stora lycka fick vi plats för 24 personer!
Vi visste inte förrän absolut i sista stund hur många vi skulle bli.
Två hoppade av, så nu räckte alla stolar! :-)

Najs med stor altan! Och perfekt med dubbla markiser.

Prick 18 droppade alla in och efter lite bubbel som välkomstdrink, satte vi oss till bords och smaskade oss igenom en massa mat i flera timmar.

Vi tände facklor, marschaller och en massa ljus när mörkret la sig och det var jättemysigt!

Vid 02 hade halva gänget lämnat pga akut trötthet bland annat! ;-)
Resterande gäng tog en sväng till havet. Jag passade på att röja av lite och njuta av tystnaden och stjärnhimlen.
Det var magiskt!
Varmt, mängder av stjärnor, alldeles tyst och bara facklorna som sken.

Jag gick och la mig vid 02:30. Sen kom maken hem framåt morgonen... ;-)
Man kan konstatera att han inte var upp med tuppen sen.

Jag vaknade redan vid 8:30, tjattade med barnvakten en stund och gick upp sen.
Satte mig i solen och åt frukost.
Och sen började jag röja. Ingen idé att invänta hjälp kände jag, eftersom vi behövde åka och hämta barnen hyfsat tidigt.
(Barnvakten hade en massa pluggande att göra idag.)
Dock, kunde vi inte åka innan 14 eftersom att delar av vägen vi åker på var avstäng pga ett stort cykellopp.
Men, jag fick ihop fem stora sopsäckar med skräp, ett antal kassar med glas och pant.

Sen belönade jag mig med att öppna alla fina presenter jag fick av grannarna som dök upp.
Man kan säga att dom känner mig! ;-)
Godis och en flaska vin...

Plus en fin bok, som jag inte sett tidigare?

Jättefina blommor. Den rosa rosen fick jag av en granne med ett leende. Tom han vet att rosa rosor är min grej!

Hemlagad plommonmarmelad. Mums!

Den här kräftskivan är en ny tradition i området och den har svällt år för år. Nu var det tredje året och vi var fler än tidigare.
Vi bjöd in de fyra närmsta grannarna och sen fick de bjuda in andra grannar. Det gjorde att vi igår träffade folk i området som vi aldrig träffat tidigare.
Vi är ändå drygt 60 hushållet och man träffar inte alla. Maken som är mer aktiv på städ och röjdagar har mer koll på grannarna än vad jag har, men igår var det några nya även för honom.
Pga barnen har jag inte kunnat delta på samma vis förrän nu senaste åren, men nu hänger de på och då träffar även jag lite mer folk.
Det märks ju på de grannar som inte har lika små barn, att dom lättare tar en flaska vin under armen och hälsar på nya grannar. Vi har inte riktigt samma möjlighet.
Men, vi konstaterade idag att det är otroligt vilka härliga människor vi har där ute.
Alla är så trevliga och hjälpsamma.
Det spelar ingen roll vad man har för problem så hjälper någon till.

Sen, är det ju som på alla små orter också lite pip och alla drar inte jämt. Det är gnissel om sjöglimtar och träds vara eller inte vara emellanåt, men det försöker vi hålla oss utanför.
De som bott där länge (vissa är ju uppvuxna där när mor/farföräldrar hade ställena) vet ju alla konflikter som någonsin varit, men som ny kan man ju välja att sortera bort en del.

Nåja, jag drack två glas bubbel och en halv flaska vitt vin. Sen blev det vatten resterande timmar, vilket ju gjorde att jag idag var lite trött, men inte bakis.
Jag fixar inte det. Usch. Så bortkastad tid.
Men det fanns några i området som mådde lite sämre! ;-)
Dock, kändes det lite snopet att åka hem idag.
Jag har massor att göra i trädgården, massor, men hann ju inget sånt alls nu.
Det blev ju bara "ut och vända".
Jag hann inte sitta på trappan och njuta av morgonkaffet, jag hann inte njuta av suset i träden och solen på näsan.

Nästa helg åker vi nog inte ut, men helgen efter tar vi med oss ett par kompisar och åker ut.
Då kanske jag hinner klippa ner lite överblommat. Kanske.

Men, nu är det dags för en ny vecka. Med full fart.

Högt och lågt i goda vänners lag.

Ojoj.
Jag hade ett låångt inlägg klart igår kväll, sen hängde sig datorn och allt försvann.
Så typiskt.
Nåja, det var måndag med besked! Allt gick fel! ...Återkommer till orsaken till det! ;-)

Vi är igång på alla fronter nu.
Och äntligen är Låna & Läs igång! Toppen att betala 399:- på Akademibokhandeln och sen få låna 55 nya titlar ett helt år!
Den sista boken får man behålla.
Nästan så att jag längtar till en lång, mörk och blöt höst! ;-)

Just nu känns det mer som sommar! Vi sitter på kontoret och fryser, för ventilationen hänger inte riktigt med.
Sen går man ut och kanske tom går hem, och då rinner svetten!
Men, det är ju rätt najs!

Vi har haft första föräldramötet för Minimes klass.
Tyvärr, är det återigen en rörig klass, med en hel del utmaningar. Men, det är en helt annan stämning och jag har mycket större förtroende för pedagogerna än i förra skolan.
Det här är gamla rävar som varit med länge, som är tydliga och auktoritära.
Och vi får mer information än vi fått någonsin i någon annan skola.
Minime är också så mycket lugnare och har fått massor med kompisar. Och bland tjejerna verkar det lugnare här. Det är killarna som är röriga.
Men, jag tror att man kommer att få ordning på klassen så småningom. Skolan har en plan.

Veckan gick i rekordfart och på fredagen mötte jag maken i dörren, för att åka iväg på lite helg kul.
Jag kom dock inte så långt!
Jätteånga köer! Som tur var så gick det tåg som min väninna åkte med och som jag skulle hämta upp,sönder så hon blev stående i flera timmar typ halvvägs.
Och jag stod ju där jag stod. När hon sen ringde för att höra var jag befann mig var jag 20 minuter bort!

Det var dags för den årliga träffen!
Vi är 13 morsor från olika ställen i landet, som träffas.
Vi är några som känt varandra i 23 år! Inte illa. Men, de flesta har känt varandra i sisådär 10 år och själva gruppen firar 10 år i år.
Vi har så kul när vi träffas. Det blir högt och lågt. Vi babblar, skrattar, gråter, babblar lite till och skrattar ännu mer.
Det är sällan man skrattar så att man ligger på golvet och inte får luft, men i det här gänget så gör man det! :-)
Vi ses bara ett par gånger om året, i olika konstellationer, och en gång per år alla (eller så många som går just den helgen) men vi hörs varje dag i en låst grupp på fejjan.
Händer det något kul, så är de dom jag berättar det för.
Händer det något ledsamt, så är det dom jag berättar det för. Det är där jag får stöd och råd, i alla lägen.
Det är nog bara maken som känner mig bättre än dessa härliga kvinns och det är en otroligt lyx att ha dem i mitt liv!
Nåja, denna gång var vi 9 stycken som möttes.
7 av oss ramlade in runt 17-18 rycket och två kom ganska sent på kvällen.
En tjej kom direkt från en 3 dagar skurs! Hon tittade bara in hemma och bytte väska!
Då kan man förstå hur viktig den här helgen är! :-)
(Förra helgen åkte jag direkt efter att jag varit på konferens i två dagar och direkt efter på en begravning..sen åkte jag! :-))

Vi babblade långt in på natten innan vi la oss i sängar, på soffor och madrasser som vilket kollo som helst! :-)
Lördagen inleddes med en lång och god frukost. Och mer babbel.

Sen fixade vi till oss och åkte iväg på lite shopping.
När vi åkte hem, öppnade sig himlen och det vräkte ner!
Vi som skulle bada i poolen!

Men,  framåt kvällen sprack det upp och blev jättefint.
Och så vacker himmel! Det regnade borta vid horisonten.

Och även åskade kunde man se.

Men vi kunde sitta ute, under varsin filt och dricka lite vin, lyssna på musik och babbla ännu mer! :-)

Sen fick vi ge oss när det blev kallt och tog middagen inomhus.
Och en och annan drink! ;-) Och lite sång och lite dans! :-)
Man kan konstatera att det är tur att detta hus ligger rätt långt ifrån grannarna!

Vi somnade framåt morgonkvisten.
Jag och en annan tjej som körde bil, bytte vin mot vatten redan vid 23 tiden. Jag gillar inte att vara bakis och absolut inte att köra bil i två timmar och känna mig dåsig.
Kör jag bil ska jag vara pigg.
Så, jag var en av de piggare när vi vakande på söndagen! :-)
Framåt lunch skjutsade vi folk till tåg och flyg och åkte hem. Jag kände mig riktigt pigg och fylld av glädje och laddade batterier.
(egentligen skulle vi ju vilja dra iväg en vecka eller så...vi väntar bara på att alla barn ska bli vuxna så att makarna inte blir så griniga...;-))

Jag möttes av glada barn och en man med migrän. Så typiskt när jag åker bort.
(Naprapaten fick det att släppa under måndagen..)
De hade det så städat och fint och varit och köpt nya, tokmjuka, härliga plädar!

Dock var det lite tomt i kyl och frys. Men vi orkade bara inte göra något åt det, så jag beställde mat på nätet.
Så skönt!
Måndagen gick bra, jag var pigg och allt var fint.
Men, efter att jag kom tillbaks till kontoret vid 15 rycket efter ett planeringsmöte så bara kroknade jag!
Inget funkade! Det blev fel dag, fel tid, fel månad och tom fel person i ett par mail!
Jag bara slutade funka.
Så, det var bara att gå hem! Direkt efter middagen fick jag snällt gå och lägga mig och sova en sväng! :-)
Man är inte ung längre, det kan man ju konstatera.

Det var inte alls dumt att få mat levererat. Det blir nog mer sånt känner jag.
Barnen gillade torr isen som följde med! :-)

Idag gick det bättre att jobba! :-)
Veckan bara försvinner, som vanligt!
Lilleman tränar två eftermiddagar, jag tränar en dag, farmor hämtar en dag och Minime dansar en dag.
Tjopp. Sen är det helg!
Men det är bra att vi hinner vila upp oss lite...Det är nämligen kräftis på landet i helgen.
Vi är värdpar och står för plats, möbler och grill.
Sen kommer en massa grannar och partar. Ojojo...
Festen som började som en kräftis för ett par hushåll har nu svällt till typ halva området! :-D
Men det ska bli jättekul även om jag inte hunnit tänka på det alls förrän typ nu.
Dock koordinerar en av grannarna all mat och berättar vem som ska ha med sig vad.
Barnen ska få vara hos sin storebror över natten för första gången, vilket dom verkligen ser fram emot.
Det är najs att ha haft så mycket socialt kul senaste tiden, som uppväger det tunga.
För det är en dag upp och en dag ner.
När man känner att det ska ordna sig, så ramlar man ner i källaren igen.
Vi vet att det inte är något som går över fort, det behövs tid, men man blir ändå ledsen när det inte sker någon större förbättring.
På fredag måste jag nog kolla läget lite, innan vi dar iväg.

Nåja. Det är livet. Högt och lågt. Glädje och sorg.
Men jag konstaterar att jag är så otroligt lyckligt lottad på så många sätt. Och det gäller att minnas det!