Grått, grått och mera grått!

Är det inte det ena, så är det det andra.
Det funkade inte med mer olja i bilen. Den blinkar fortfarande, så troligen är det någon form av motorhaveri.
yey! Fan.
Som tur är så är vi försäkrade, förstås. Vi får se vad som exakt ingår i den motorförsäkring vi har, men det ingår ändå bärgare och rabatterad hyrbil.
Fint så.
Men det blir ändå jäkligt bökigt och trassligt. Förhoppningsvis, kan dom bärga den under morgondagen och ställa den hos verkstan. Så att vi får plats för en hyrbil.
Det är ju så trångt häromkring så man kan inte ha fler bilar än två stående på ens tomt.
(SOM jag önskar att vi kunde bo på landet, där man har en tomt som får plats med allt mellan himmel och jord. :-))
Man kan ju tycka att vi borde klara oss med en bil när vi bor så centralt som vi gör. Men det går inte riktigt ihop sig.
Barnen bor för långt ifrån skolan för att det ska funka. I alla fall i fyra till fem veckor, som det här lär bli.
Vi hoppades ju på när vi valde skola, att den nya skulle stå klar nu i sommar. Men, det satt ju en surgubbe stop för. :-(
Sen har ju varken maken eller jag jobb där vi sitter på kontoret 8-17 varje dag. Vi är en del ute och far och behöver bil.
 Nåja, det löser sig, men är tröttsamt att det alltid är något problem som ska lösas.

Jag brukar ju alltid träna på helgerna, men nu har jag försovit mig båda dagarna! :-)
Bevisligen behöver jag sova.
Men jag tränade lite lätt igår på förmiddagen ändå. Försiktigt för att inte reta igång den latenta förkylningen.

 Idag hade jag tänkt ställa mig på löpbandet, men när alla är vakna (även stora dottern var här) vill jag att vi äter frukost tillsammans.
Så, det får bli senare idag.
Dock är jag noga med att det blir av på ett eller annat sätt, för att inte halka av banan. Igen.
Det går inte.

Igår var det ju Mellodags. Då ska man alltid ha mellomys! ;-)
Jag skar upp massor med frukt och bär som vi åt med lite vaniljkräm till. Så gott!
Och mycket bättre än chips, dip och plockgodis.

Det är en lite...märklig helg.
Grått ute, ett lätt snöfall. Det vanliga med tvätt, städning, åka med grovsopor.
Maken är fortfarande hostig och dan.
Det känns lite, märkligt. Såhär "låg" brukar jag känna mig i November, när det bara är grått och mörkt.
Nu skulle jag bara vilja packa och åka till Spanien eller något annat varmt land. Eller till landet.
Inte ens riktigt glittriga naglar hjälper. Då är det illa! :-)
Nå.
Det är bara att stå ut. Det blir ju vår varje år. Tror jag. :-)

Rörig vecka och snurrig fredag.

Åter fredag.
Och vilken jäkla fredag!
Vilken vecka. Trasslig och lååång. Så fantastisk lång och grå.
Jag tror inte att jag sett solen på flera veckor faktiskt. Tröttsamt.

Det har varit en massa små irriterande problem som ska lösas. Några såna där "ont i magen" grejer som sen löst sig.
Det gör ju (nästan) alltid det, men man hinner få några gråa hår innan det är löst.
Maken, han kroknade ju i helgen och har legat hemma hela veckan. Och hostat och hostat och hostat.
Mest på nätterna, så jag har sovit som en kratta, tills jag kom på att vi har ett gästrum!
Med två stängda dörrar mellan oss, så sov jag till slut en hel natt! :-)
Jag är inte van att vara vaken på nätterna.

Barnen har hållit sig friska, peppar, peppar.
Jag har också hållit mig frisk, men jag har inte vågat träna, för jag har känt att "något" legat i kroppen.
Dock, var jag på återbesök hos läkaren som röntgade mitt knä och sedär, ingen artros!
Wii!
Så, det som varit ont, har varit något annat. I själva leden kanske, eller mest troligt muskulärt. Överansträngning  och en inflammation.
Som nu är mycket bättre. Den lilla knöl jag haft bakom knät sen november, är också borta nu.Tack vare stora doser av gurkmeja!
Sedärja.
Skönt. Det gör att jag nu kan fortsätta med mitt träningsupplägg.
Tanken var att jag skulle tränat idag, men det havererade ju. Mer om det sen...

Lilleman har piggnat på sig också och det är ganska gulligt nu när han gör sig klar på morgnarna.
Han har liksom en "vuxenhög" nu.
Padda, telefon, klocka och glasögon.

 Maten har gått lite sådär också. Jag tror att jag ätit bra, men jag har inte loggat. Det har liksom inte blivit och jag har ätit "ej loggbar" mat liksom.
Det har blivit så när jag både lämnat och hämtat barn när maken inte kommit ur sängen.
Eller, jag har inte alltid hämtat.. men det har varit allmänt rörigt.

Vissa morgnar har jag inte velat äta frukost utan verkligen fått tvinga i mig.
En morgon stod jag och tittade på havregrynsgröten och bara tänkte "näe". Men sen hällde jag i massor med hallon så att det blev mer hallon med gröt. :-)

 Den dag jag var mest trött, tog jag en sväng förbi torget och köpte blommor, till jobbet!
Man kan inte vara sur med tulpaner på bordet.

 En kväll var jag även iväg på lite mingel. Trevligt!

 Inte champagne, utan äppelpubbel. :-)
Och jättegoda snittar!

 På torsdagar jobbar vi alltid sent och då samlar vi alltid ihop till en brakfika.
Mackor och annat gott för att man ska orka jobba till 18:30

 Luncherna har varit bra måste jag säga. Det finns en del bra i vår matautomat faktiskt.
Sen har det blivit lite andra luncher också.

Men jag har tackat nej till både choklad och fikabröd!
Yey för mig!

Maken fick lite medikamenter från farbror doktorn igår så i natt har jag sovit bra, men så skönt det var med fredag!
Dagen började rätt bra med pigga barn och allt under kontroll.
Tomt på kontoret, löjligt lite folk.
Jag tog ut lite flex och hämtade Minime som skulle till tandläkaren.
I höstas gick det som en flisa ur en kindtand som gjorde att den blev lite vass. Vi åkte till tandis som slipade ner den och konstaterade att det var början till hål.
Jaha, det skulle inte vara någon fara, borsta noga så håller det sig.
Hm..trodde jag ju inte på. Jag vet ju hur mina små barns tänder funkar. Det går mycket fortare än vad man tror att det ska göra.
Nåja, då tjatade jag mig till en ny tid inom snar framtid hos sköterskan, som jag känner.
Vi fick en tid i början av januari.
När vi kom dit, så visade det sig att tandläkaren som skulle ha tagit emot var sjuk, men i fick träffa en hygienist.
Hon kikade runt och tyckte att allt såg bra ut. Jag frågade om tanden, men den var det ingen fara med inte.
Nähe?
Röntgen? - Nejdå, det behövdes inte. Hon pratade med en tandläkare men konstaterade att allt var bara fint. "Vi kallar er om två år".
Jaha?
Jo men visst, förra veckan ringde hon från skolan och grät. Hon hade bitit i en hård macka och en bit hade fastnat i hålet och gjort jätteont.
Hon hade lyckats peta bort brödet men efter det har det gjort ont.
Häromkvällen fick jag inte borsta den sidan, vilket vi alltid gjort extra noga. Så, då ringde jag och fick tiden idag.
Nu konstaterade tandläkaren, som var lite barsk, att hon skulle ta bort lite. Men när hon gjorde det tyckte Minime att det gjorde ont.
Så hon tog bor lite till och konstaterade sen att "jo, men det är ett större hål än jag trodde".
No shit?
Sen fixade dom till det, men kom på att man nog skulle röntga. (Hade man gjort det när vi var där i januari, så hade man ju sett det!!)
Så nu funderade tandläkaren en stund och sen fick vi en tid i april att ta bort tanden, för hon tror inte att den kommer att hålla speciellt länge.
Fint!
Hade man gjort rätt redan innan jul hade det ju inte behövts och kanske inte i början av januari heller.
Nåja.
Jag börjar ju bli van vid deras usla kvalitet på tänder, så nu blir jag inte ens ledsen.
Bara matt. Och ledsen för deras skull. Troligen kommer dom att ha klippkort hos tandläkare hela livet.
Deras riktiga tänder är något bättre än mjölkisarna, men ändå.
Så, nu får vi se om den håller så pass länge eller inte. Varken jag eller tandläkaren tror det, troligen blir det en akuttid.

När jag hämtat Minime och var på väg till tandis, började plötsligt motorlampan i bilen att blinka!
Det kändes att något var galet för den gick ojämnt och på tomgång hoppade hela bilen!
Jag körde som en galning för att inte behöva stanna i någon korsning eller vid något rödljus.
Efter tandis, gick vi och köpte ett par skor Minime länge velat ha och nu fick som muta.
Sen åkte vi hem och bilen uppförde sig lika märkligt. Jag ringde maken som ringde verkstan.
Väl hemma mötte maken mig i dörren och hade verkstan i telefonen. Dom trodde att vi hade för lite olja i bilen. "kom hit och hämta ett par liter och pröva"..
Jaha.. Maken som ju är tokförkyld fortfarande var inte så sugen på det...Men vi behövde åka innan de stängde.
Och samtidigt ringde Lilleman som gått ifrån skolan och ville att jag skulle möta honom.
Fint!
Så då gjorde jag det, till fots, innan jag åkte för att fixa oljan.
Phjuu..
Så dit gick min träningskväll!

Ibland gnäller jag på maken, eller rätt ofta, att han är lite lat här hemma. Jag gör det mesta och har koll på det mesta.
Men, när han nu legat utslagen en vecka, så märker jag ju att han gör en hel del! :-)
Jag har känt mig ensamstående liksom.
Samtidigt är jag så glad att dom är så stora nu barnen att dom klarar det mesta själv.

Och jag är sååå glad att jag är klar! Just nu stöttar jag en person som inte alls mår bra, men kommer att göra det om sisådär 8 månader! :-)
Få har ju mått så kyvigt som jag när jag väntat barn, så jag förstår verkligen hur det är att må jättedåligt.
Jag lider verkligen med henne, för det är så jobbigt men brukar ju gå över.
Och det är så skönt att vara ur det där värsta, det kände jag när jag sovit dåligt. Man pallar inte det längre
Nåja. Nu tar vi helg!

Vem är det mest synd om?

Så var helgen till ända.
Något vidare väder har vi inte haft. Grått och disigt. Solen orkade nästan över trädtopparna i lördags.

 Barnen var med vilda än tama, så efter lunch tvingade jag ut dem. Med kameran i högsta hugg gick vi till skogen i närheten.

 Vi hittade en jättestor myrstack, som vi ska hålla ögonen på när det blir vår. Det borde bli full aktivitet där så småningom.(ni vet väl vem det är mest synd om?? -myrstackarna! :-))

 Det syns att det är ett populärt ställe för förskolorna i närheten. :-)
Eller så bor det troll här!

 Nackdelen med att det inte är någon snö utan ganska smutsigt ute, är att all grus ligger på hallgolvet!
Bilarna är så smutsiga att man inte ens ser vilken färg de har!

 Jag har varit så duktig och tränat både lördag och söndag morgon! Wii!
I fredags hade jag ju sån sjuk träningsvärk att jag knappt kom ur soffan. Men det gick över efter att jag tränat på lördagen.
I morse blev det gymmet. Det är jättebra att mitt knä bråkar har jag kommit på, för då måste jag variera min träning hela tiden, för att inte överbelasta det.
Nu känner jag verkligen hur jag börjar öka i vikter igen och i längd, antal reps osv.
Så skönt!

 Efter träningen blev det kesoplättar.
Eller, tanken var plättar, men jag snålade med äggen så det blev mer gröt! :-)
Men gott ÄR det!

 Minime och jag åkte sen för att fylla kylen, full av frukt och grönt!
Jag fyllde även på förkylningslådan.
Nu har nämligen maken kroknat. Han var lite rutten i fredags men kände inte att han var så pass att han inte kunde träna.
Vilket var dumt. Han borde ha vilat i stället.
Igår kände han sig förkyld, men i dag riktigt rutten och har lite feber.
Så det blir sängen för honom ett par dagar.  Jag själv ska försöka låta bli den! ;-)
Har inte ett dugg lust att krokna och känner jag minsta tendens så ställs träningen in pronto!

 Nåja, jag satt och surfade runt på Instagram och såg ett inlägg ifrån Lager 157 och det var så galet fina färger på kläderna att jag tog med mig Minime och så sudade vi dit.
Jag fullkomligt älskar ju gammelrosa och grått.
Och jag hittade flera fina koftor och överdelar som var så fina!
Den grovt stickade tröjan hade lite märkliga storlekar. Nu ska allt vara så galet stort märker man.
Jag brukar ju ha M och L i kläder, men nu köpte jag både S och XS, för att jag inte ville ha så galet stort.
De var rymliga ändå tycket jag.

 Även minime fick flera fina tröjor. Allt kostade mellan 80:- till 150:-! Vi fick en stor kasse för runt tusenlappen.
Min nya favvobutik! :-)

Väl hemma blev det tvättstugan, vika fyra maskiner tvätt och stryka lite.
Det går i ett nafs när jag drar igång play under tiden.
Nu finns så mycket att se, man hinner omöjligt följa alla serier. Då är det perfa att kunna titta i kapp då och då.

Det har varit en rätt bra helg, trots rutten make.
Dags för en ny vecka, med full fart.
Jag ska träffa doktorn på onsdag, så får vi se vad röntgen visade.
Veckan är lagom full, en hel del möten, men inte tokstressigt.
Lilleman ska börja på sin thaiboxning igen, men vete sjutton om det blir på tisdag. Vi får se.

Härligt att vi går in i februari nu.
Dagarna blir längre och ljusare.
Vips så är det vår på riktigt.
Det är så länge sen jag känt mig så lugn, så tillfreds och att ha allt på plats, som nu.
Jag hoppas att det kan få vara så ett tag.

Fredag och träningsvärk.

Ah vad skönt med fredag!
Jag har en galen träningsvärk. Men det är så skönt! Nu är jag äntligen tillbaks till den där härliga känslan!
Nu är inte fokus på något annat än att ha den känslan i kroppen. Endorfinerna som äntligen hoppat upp och gör att man vill träna.
Planerar in träning. Känner mig rastlös om jag inte tränat på ett par dagar.
Idag har jag vilodag, för jag vill träna i helgen.
Igår var det egentligen den perfekta dagen. Den som gav mig en hint av hur det kommer att kunna bli om inte allt för lång tid.
Lilleman var skruttigt så jag jobbade hemifrån på förmiddagen. Redan på morgonen hoppade jag i
träningskläderna och när jag lämnat Minime i skolan, gick jag direkt till gymmet och tränade mellan 8 och 8:40. (jag har en friskvårdstimme i veckan som jag kan ta när det passar mig.)
Sen hade jag en kvart till dusch och smink och satt vid datorn 9:01! :-)
Perfekt!
Lilleman och jag åt en tidig lunch och sen åkte jag och jobbade. Vi jobbar sent på torsdagar, så dagen kändes som två dagar!
Men det var så skönt att ha tränat på morgonen och inte känna stress över att inte hinna på kvällen.
I stället målade jag naglarna! ;-) :-D

Men, det jag körde på morgonen, när jag kände att jag ville spara mitt knä och inte hade tid att gymma "på riktigt" prövade jag min favorit grej.
Komplexfemman med skivstång.
Som jag älskar den! Det tar hela kroppen på en gång och går rätt fort. På ca 30 minuter har jag kört tre vändor komplexa plus planka och lite andra magövningar.
Helt perfekt.
Och idag har jag träningsvärk på helt nya ställen! Så najs! :-)
Jag hittade också mitt lilla "hjul" för magövningar. Rena döden! Man står på knä och rullar hjulet framför sig så långt det går och rullar tillbaks.
Just nu klarar jag en 4-5 max. Tänk, när jag klarar 10! :-)

Så jag får se vad jag är sugen på i morgon när jag vaknar. Endera blir det ett Hiitpass eller komplexan.
Sen blir det en lång, god frukost med äggröra och kaffe.
Det som är skillnad nu, är att jag redan dagen innan vad jag ska äta till frukost och vad jag ska träna och när.
Då blir det av!
Veckan har rullat på bra men känns som två, för att jag blandat att jobba hemma, med kontoret med annat märkligt.
Jag fick höra en hemlis, som jag iofs inte alls blev förvånad över. Jag har väntat på den, kan man säga. :-)
Men nu är det lite meckigt att hålla på den, för det är så mycket annat som liksom hänger ihop med den. Förhoppningsvis blir den officiell snart, så slipper jag bita mig i tungan hela tiden. :-)

Mitt hatprojekt har ju strulat hela veckan.
Den första paniken fixade sig. Den andra paniken fixade sig också tack vare att det var samma person som först avbokats och nu bokats på igen.
Dock visste jag ju att de som tog emot anmälan inte skulle förstå och visst, när nya mailet kom var det ju helt fel. Förstås!
Jag vet att jag kommer att få fippla med det där hela nästa vecka också. Men, huvudsaken att min chef vet hur jäkla meckigt det är och hur många timmar jag lägger på att försöka få andra att förstå.
Häromdagen träffade hon på en annan chef i en liknande organisation som berättade hur många timmar den person som där har min funktion hade lagt ner på deras anmälningar till samma event.
Så när jag svär, så garvar hon! :-)

Och sen kom hon med lite presenter. Vi har bytt färger i hela organisationen och det är mina färger rakt igenom!
Rosa, rosa och mer rosa!

Nu lobbar jag stenhårt för hela sektionen att vi ska ha rosa visitkort! :-)
Vi får la se.

Nu är det helg. En ganska tom sådan. Jag längtar som alltid till landet, men är lite ensam om det just nu.
Så det blir väl lite fylla kylen, träna, gå ut på promenad och åka till stora sonen på fika.
Det ville Minime göra när jag frågade henne vad vi skulle göra i helgen. :-)
Så gulligt när hon längtar efter storebror och hans sambo.

Skönt att ha en helg där vi bara är också... Vem vet det kanske blir premiär för kaffe på balkongen? :-)

Just nu tittar jag på Mandelmans gård och suckar. Jag skulle ju vilja leva så, egentligen!
Om jag inte var så allergisk, mot både djur och hö..och pollen...och gräs! :-D
Det är det ultimata livet ju!
Där man följer dygnets ljus och årets tider. Inte klockan.

Vi har velat hit och dit ganska mycket maken och jag. Var vi vill bo, egentligen.
Just nu, bor vi här, i lilla radhuset, för att vi ruvar på våra ägg! :-)
Dvs, just nu är det bäst att bo just här, för barnens skull. Läget är suveränt för dem. Nära till skolan, nära till kompisar, nära till tåget.
Nära till flera gymnasieskolor och högskolor osv.
Men, det är inte här vi vill bo, sen.
Om 10 år är vår minsting 18 år. Då blir det förändring i någon form. Nu ska vi bara fundera ut vart vi ska ta vägen.
Och det är inte helt självklart.
Vi har funderat på att sälja av allt och flytta in till stan.
Vi har funderat på att sälja allt och flytta till Spanien.
Och nu har vi landat i att vi kommer att vilja flytta ut på landet. Om det blir vårt nuvarande lantställe eller inte, det får vi se.
Sen, när vi blir sugna på stan, restauranger och teatrar, ja då åker man dit. Kanske bor på hotell ett par nätter.
När vi blir sugna på Spanien, ja då åker vi dit...ett par veckor eller månader.
Men att få bo på landet mest, ja det är ju det vi längtar efter.

Mycket ledigt blir det!

Idag är jag lite busig och tittar in...på en tisdag! ajaj! ;-)
Men, jag sitter och väntar på att maten ska ramla ner, så att jag kan gå ner i gymmet.
Bröst och mage ska tränas idag.
Det är så skönt när barnen nu går hem själva allt som oftast och jag bara kan åka hem. Det blir lite tidigare och middagen blir tidigare.
Sen är jag bättre på att faktiskt gå hem, när det är dags. Jag börjar ju tidigare på dagarna när maken lämnar barnen och kan gå hem tidigare.
Och nu är det ljust både när vi åker och när vi kommer hem! Så najs!
I morse lämnade jag barnen och lät dom sova lite längre än vanligt. Jag hoppade igång jobbet här hemma under tiden de åt frukost.
Men, när vi klev ut genom dörren, så fick jag "den där" känslan. Det var ljust, solen hade precis gått upp, det var kallt, men krispigt i luften.
Himlen var otroligt fin!

Jag fick den där känslan, som man får när man är i tex Spaninen och man vaknar jättetidigt och går ut.
Det är fuktigt i luften och krispigt. Nästan kallt, men man känner hur varmt det kommer att bli.
Den känslan som är obetalbar.
Så var det i morse och jag log hela vägen från skolan till jobbet!

Jag blir mer och mer sån ju äldre jag blir. Känslan, doften.
Häromdagen när jag åkte hem, var det också en sån där härlig doft. Kväll, fukt, mossa.. och jag fick verkligen kämpa för att inte sätta mig i bilen och åka till landet!
Som jag vill vara där nu.
Men jag vet ju att det inte är vår än. Det kommer att komma kalla dagar, vi är ju inte ens in i februari!
Vi tog en promenad på lunchen idag och det var magiskt härligt.
Solen var varm när man stod i lä!

Nåja hittills har veckan varit bra.
Jag har påbörjat intag av gurkmeja som ska vara antiinflammatoriskt och bra för leder bland annat.
Det kan ju inte skada. :-)

Nu krigar jag mot mitt ilskna knä, för jag njuter så galet av mina Hiit- pass. Och för att kunna köra dem så måste knät hålla.

 Mycket härlig mat blir det! :-)

 Dagens middag! Såå gott!

Uppdatering...
Det blev inget mer igår. Jag gick ner och tränade och när jag kom upp var Lilleman hängig. Ont i halsen och lite febrig.
Han hade ont i halsen igår morse redan, men det släppte med lite Strepsils, men nu kändes han mer förkyld.
Så, idag blev han hemma och jag jobbade hemifrån.
Det är en sån vecka där det funkar bra. Vissa veckor är det mer problematiskt att vabba, men nu är jag jag mitt i planering av flera stora projekt, som jag lika gärna kan sköta hemifrån, så det funkade bra.
Och han är ju så stor att han klarar att ligga hemma själv även om han är skruttig under de möten jag behöver åka på, vilket jag behövde under eftermiddagen.

Dock var det ju så typiskt att jag lämnade datorn på kontoret igår. Sen sent på kvällen fick jag ett mail som gav mig ont i magen och som jag visste behövde åtgärdas idag. Pronto!
Så jag mailade en kontaktperson och förklarade läget och att jag inte kunde plocka fram den informationen jag behövde via telefonen där och då. Sen var jag på kontoret 6:30 i morse för att hämta datorn! :-)
Innan någon annan ens vaknat i huset! Som tur är har jag en kollega som alltid är tidigt på kontoret, för jag mins inte avlarmingskoden. Men hon var på plats och jag susade in, hämtade datorn och var hemma igen på ca en kvart!
Skönt att ha nära till jobbet och kunna kombinera kontoret med att jobba hemma.

Jag har som sagt flera stora projekt som går av stapeln nu under våren. Det mesta är under kontroll, men det gäller att ha huvudet med sig på alla fronter.
Ett projekt ger mig alltid gråa hår för det är så mycket som strular och kontaktpersonerna är inte helt enkla att ha att göra med.
Vi är många inblandade och det strular _jämt_. Usch. Luften går alltid ur mig när det hela är över. Jag deltar inte, men när alla andra är på plats och det pågår så njuter jag hejdlöst. :-)
Nu strular det som sagt, igen, men enligt kontaktpersonen ska allt vara under kontroll. Så får vi väl se..Jag har mina tvivel, med rätta, för just när jag trodde att allt var under kontroll, fick jag ett mail om att en person, som vi nyss avbokade skulle vara med, igen!
Och då var det bara att börja om... *suck*

Men, även om våren är hektisk, så är det ju rätt najs. För all den ledighet jag inte hade över jul, kommer jag att ha under slutet av april, maj, juni och slutet av juli!
Det är _jättemycket_ ledigt!
Vi börjar med sportlov i slutet av februari. Då tar jag två lediga dagar och är ledig i fyra dagar med helgen.
Sen är det påsk i mitten av april. Då tar jag inget extra ledig men är ändå ledig i 4, 5 dag. Med lite tur kan jag jobba hemma halvdagen och vi kan pipa till landet redan kvällen innan.
Sen är det första maj med en ledig måndag.
(sen åker jag på två konferenser på raken veckorna efter..)
I slutet av maj dyker kristihimmelsfärd upp och det blir 5 lediga dagar. Plus planeringsdagar direkt efter och 4 lediga dagar runt pingst.
Sen jobbar jag två dagar och tar ledigt på skolavslutningen, för att sen åka till Spanien en vecka. När vi kommer hem är det 2 dagar till midsommar, så jag tog dem ledigt också.
Vilket ger 17 dagar på raken ledigt!
Sen jobbar jag en vecka för att mest troligt pipa iväg till Almedalen ett par dagar.
Kommer hem och jobbar två veckor och går sen på 4,5 veckas semester igen!
Tjopp!
Galet när jag tittar i kalendern.
Med andra ord så ska allt jag har tänkt göra och har i uppdrag att göra fram till semestern vara klart i slutet av april. Sen händer inte mycket! :-)

Det är det jag har i bakhuvudet nu när jag går in i en ganska hysterisk jobbperiod.

Mat, mat och mera mat!

Ah, nu är jag på gång! :-)
Jag började dagen med gymmet! Wiii!  Jag bestämde redan igår att jag skulle köra ett Hiit pass idag.
Tanken var att jag skulle göra det igår kväll, men det kom saker i vägen.
Eftersom jag har bestämt att träna både lördag och söndag och ha två vardagar som vilodagar, så var jag "tvungen". :-)

Jag vaknade alldeles av mig själv redan vid 06, men låg och drog mig till 7.
Sen stretchade jag benen en stund (mitt onda knä blir så mycket bättre av att jag drar ut musklerna runt det och höftböjaren. ) sen ställde jag mig på bandet och körde 20 minuter intervall och sen10 minuter vanlig promenad och lite mage på det.
En halvtimme drygt. Så skön start på morgonen!

 Efter dusch blev det lyxfrukost!
Kesoplättar med bär och mango. Mums!

Då hade barnen vaknat, så jag fixade även frukost till dem.
Det känns galet bra att ha tränat när klockan bara är 9!
Så blir det nog på helgerna nu. Direkt innan frukost 20 minuter, för att ha det gjort, så behöver jag inte tänka på det liksom.
Blir det mer träning i någon form så är ju det bra, men jag har börjat så.

Igår åkte vi till svågern och fikade. Dom fikade och vi drack bara kaffe! :-)
Gick jättebra!
Innan vi åkte åt jag en jättelunch, som ändå bara var drygt 200 kalorier!

Just nu klarar jag inte av att äta alla mina kalorier. Det går inte!
Att äta 1500 kalorier i ren mat är mycket!!

Vi storhandlade på förmiddagen och tittade verkligen på kalorier. Jag hittade en påse på 125g med nötter av olika slag doppade i choklad och yoghurt. Jättegott! Tidigare hade jag lätt köpt den påsen och tryckt den i mig på vägen hem.
Men - den lilla påsen innehåller ca 600 kalorier! Halva dagsbehovet! Och mätt blir man ju inte.
Och det är det som är skillnaden.
När man äter kalorisnålt, dvs, tonfisk, fisk, kyckling, grönsaker osv, då blir det galet stora mängder och jag är proppmätt.
Och inte godissugen.
Jag kommer aldrig mer att gå tillbaks till skitmaten. Så enkelt är det.
Den stora utmaningen kommer i juni. Då åker vi hela storfamiljen, förutom min stora son och sambo, till Spanien en vecka.
All inclusive.
Och då blir utmaningen, efterrätterna och vinet/ ölen. Att inte bara ligga vid poolen och sen äta allt sött och gott man kan äta.
För mig kommer det att bli träning, varje dag, i någon form. (Tur att stora dottern är med som barnvakt! :-))
Och sen blir det frukt, frukt och mera frukt. Och att undvika efterrätterna så länge det går.
Förhoppningsvis har vi kommit så långt då med både mat och träning att det går av bara farten.

Nåja, idag tog vi även en lång promenad med barnen.
Vi behövde komma ut i friska luften och vi ville gå en sväng den väg barnen går  hem på dagarna, för att se att dom verkligen går den närmsta vägen.
Dum som jag var, glömde jag att ta på mig knästödet. Så urbota korkat!
Nu gick vi inte fort, då Minime var med, men långt. Och med tanke på att jag kört et Hiit pass innan, så blev ju känt lite pipigt innan vi var hemma.
Att jag aldrig lär mig!
Nåja, jag vet att det ger sig.


När vi kom hem gjorde jag jättegod lunch. Rallarhalva, med salami, tomat, fetaost och rödlök.
Sååå gott!

 Till middag gjorde vi hemlagad pizza. Vilket ju inte är jättenyttigt. Men vi lägger på en massa bra saker! :-D
Näe. Där rök nog många av dagens kalorier, helt klart. Men så fick det bli idag, man kan inte äta bra nonstop! :-)

Tanken var att jag även skulle köra lite gym i kväll med maken, men jag hoppade det.
Jag kliver på i morgon i stället.
Det är samma där, man får inte överdriva. Tanken är att jag ska träna och äta såhär nu resten av livet och då måste jag hitta en lagom nivå.

Det kretsar mycket runt mat nu. :-) Men det känns som vi fått lit ny energi runt maten.

Nu är det en ny vecka på gång, igen. Veckorna går fort och helgerna går fort.
Januari är snart slut och vi är på väg in i den sista vintermånaden. Känns bra.
Idag när vi var ute och promenerade kunde vi konstatera att vi längtar till vår och sol. Att var ute i naturen och gå på utflykt.
Vintern har gått fort på något vis men ändå längtar man till värme. Idag var det dock skönt ute, trots minusgrader. Men det är galet halt!
Jag känner mig liksom färdig med vintern. När vin inte har snö, så att det går att vara i pulkbacken kan det lika gärna vara riktig barmark.
Nu är det dock dags att förbereda veckan.

Mat och mera mat!

Ja, jag har lite problems med att göra inlägg. Nu provade jag på tips av maken att byta brovser och vips så kom jag in!
Skumt. Men jag vet att det varit så förut att jag plötsligt inte kunde ladda upp bilder.
Nåja, det har inte gjort så mycket för jag har ju "skärmförbud" så här i veckorna.
Det löftet går bra!
På morgnarna koncentrerar jag mig på att äta en bra frukost och göra mig och barnen i ordning.
Jag har gett mig själv ok på att läsa DN på morgonen, inget annat och jag har hållit det bra.

Hela veckan har varit väldigt fokuserad på jobb, barn, träning och - mat!
Mat i mängder! :-)
Nu har vi ju hållit på i 20 dagar. Vi har tränat 5-6 gånger i veckan. 4 gånger styrketräning och två gånger mer HIIT pass.
Och det har gått bra. Mitt knä har hållit.
Jag var hos doktorn i veckan och röntgade knät. Men hon trodde att grundorsaken är artros, som blev inflammerat där i somras och som har bråkat sen dess och inte att något är trasigt.
Och jag tror nog det jag med. Just nu gör det inte speciellt ont och det känns som att det är på väg att bli bättre.
Jag hittade (nåja, köpte!) ett nytt knästöd som är otroligt bra! Det håller verkligen ihop knät och jag kan tom köra motlut på löpbandet utan att få ont efteråt.

 Jag kan ju säga att jag ju nu vet hur jag borde ha gjort i somras. Jag borde ha vilat knät, ätit antiinflammatorisk medicin och sen börjat äta bra grejer för lederna och sen tränat lite lätt på det knät.
Då hade det inte blivit så illa som det varit nu under hösten. Att sluta träna helt och sen gå upp 10 kg i vikt, var inte så bra.
Nåja, nu har jag lärt mig det.
Och nu är det nya vindar.
Vi har ju även ändrat jättemycket i hur vi äter och vad vi äter. Sen den 12 januari väger och loggar jag allt jag äter i en app.
Max 1500kcl ska jag äta och när jag tränar hårt, typ gym, får jag äta 2000. Det är mycket mat när man äter bra mat!
Oftast så äter jag runt 1300, trots att jag äter frukost, lunch, middag och minst två mellanmål, men det är viktigt att inte äta för lite när man tränar så mycket.
Jag vägde och mätte mig i morse, vilket jag också gjorde den 1 januari och jag har minskat 3cm i midjan och 3kg på vågen.
Det är alldeles lagom takt.
Min tanke är ju att det är såhär jag ska leva nu förutom att jag tränar mer nu, när jag vill gå ner än jag kommer att göra sen, framåt maj, när jag gått ner det jag vill.
Då går jag över till underhåll.
Maten är dock för livet. Jag kan inte kliva av den smala väg jag nu går på, för sockret är verkligen döden för mig.
Äter jag minsta lilla så trillar jag dit och vips äter jag mängder med socker och äter då även sämre mat och blir trött och slö, vilket går ut över träningen.
Jag kan inte göra som vissa andra och kompensera sockerintaget med att träna mer.
Ska jag träna och må bra, måste jag avstå socker. Jag kan inte "unna mig" då och då, för då är jag på ruta ett, igen.

Nu har jag en plan, långsiktigt, hur jag ska göra fram till sommaren. Vad jag ska göra under sommaren och hur hösten ska bli.
Jag är så irriterad över att jag hade kunnat vara otroligt vältränad nu, om inte hösten havererat.
Nåja. nu börjar vi om.
Jag har fått påpekande om att jag inte ska kämpa för att försöka bli ung som en 20 åring - men jag kämpar för att bli gammal!
För det är så det är. Ska man bli gammal och fortfarande var frisk för att orka med barn och barnbarn, då måste man tänka på vad man petar i sig och hur man tränar.
För att inte få diabetes, hjärtproblem och andra sjukdomar som beror på övervikt och stillasittande.

Personen som reagerade på att jag inte äter socker nu och tränar mycket har inte alls förstått. Jag tog inte illa vid mig, utan blev mer ledsen över att jag plötsligt förstod att det är såhär många tänker om sig själva.
Att man måste banta (vilket jag inte gör, jag äter mer mat än någonsin!) och träna för att man tror att man inte duger.
Att man jämför sig.
Att jag skulle känna att jag är en dålig mamma om jag inte tränar eller om jag äter socker!
För mig hänger det inte ihop alls. inte ett dugg.
Jag tränar inte för någon annan. Jag går inte ner i vikt, för någon annan.
Jag känner inte att jag är en sämre mamma om jag äter socker.
Men jag är beroende av det sockret skickar till min hjärna. Jag mår dåligt av det. Som en alkoholist gör av sprit.
Och det gjorde mig ledsen, när jag fick den kommentaren, för andras skull.
Att så många kämpar, för någon annan!
Att man tror att om man inte är smal och vältränad så är man inte en bra mor, fru eller kompis.
HUR hänger det ihop?
För mig, som aldrig jämför mig med någon annan, som aldrig tycker att jag är sämre, för att någon annan är mer "lyckad" eller har något jag inte har, så är det så främmande. Hela tanken.
Om man inte går till gymmet och kör skiten ut sig, för att det är skönt, för att man jagar "kicken" man får, för att bli piggare och gladare, utan för mannens skull, eller grannens eller någon annan, då förstår jag att de är mer stressande än det ger.
Och det är tragiskt om vuxna kvinnor har så dålig självkänsla att hela livet är en jakt på att duga.

Nåja, nog om det.
Vi var ju på landet en snabb sväng förra helgen. Så skönt!
Men dygnet där fick igång tankar hos mig igen om hur vi vill leva, i framtiden, jag återkommer till det. :-)
Men, när vi åkte hem, svängde vi förbi stormarknaden på väg hem och där fanns min favvo keso!
Vanilj, äpple och päron.
Så gott! Nu köpte jag på mig flera så att jag kan äta kesoplättar på lördag morgon! Wiii!

 Två, tre plättar, bär och frukt och en liten skvätt grädde. MUMS!

 Vi var en sväng till en annan butik och köpte på oss en massa gott ekologisk mat. Bland annat hittade jag god balsamvinäger.
Jag har det på _allt_!

 Jag hittade även boveteflingor som är lite nyttigare och innehåller väldigt lite socker.
Så gott med apelsin och naturell yoghurt.

 Jag har ätit havregrynsgröt eller två hårda bröd med ägg varje morgon.

 Idag åt jag värsta stora tallriken middag. Ägg, Prosciutto, stekt lök, stekt svamp, broccoli, gurka, tomat och avokado.
Massa mat. Och bara 380 kalorier!
Jag orkar ofta inte äta alla mina mål ens.

 Så, det går bra nu! :-)

Veckan i övrigt har traskat på. Jag gav blod och fick en nål för att jag gav för tionde gången!
Känns bra.

 Det märks på alla sätt att vi går mot ljusare tider nu.
Himlen har varit otroligt fin flera morgnar!

 I morse stannade både jag och barnen och fotade himlen, för den var så fin!

 Och Lilleman utbrast "mamma, idag är det ljust när du lämnar!" och det var det!
När maken lämnar så är klockan oftast 8:30, men när jag lämnar är klockan oftast 8. Och idag var det ljust 8!
Direkt efter skolan åkte vi till optikern med Lilleman. Han har under vintern klagat över huvudvärk efter skolan. Under jullovet har han inte haft ont alls, men så snart skolan började så kom det tillbaks.
Så, nu kollade vi hur ögonen mår och mycket riktigt, så är han lite översynt.
Så nu fick han läsglasögon som ska gör att ögonmusklerna får vila lite. Vilket kommer att göra att de inte behöver jobba så hårt för att fokusera.
När vi åkte hem var klockan lite mer än 16 och då var det skymning.
Så nu märks det även på eftermiddagen.
Härligt!
Han har också gått hem själv flera dagar i veckan och även haft Minime med sig, så nu funkar det fint.
Så skönt!
Då vet jag att även om jag fastnar i något möte eller så, så kan dom gå hem.

Så veckan har varit bra och nu ska vi ha en jätteskön helg!